Strategi för BIM i förvaltning och projekt - Syftet med strategin är att fastslå en grund för fortsatt utveckling av BIM-nyttor och dess realisering i de fem företagens projekt- och förvaltningsorganisationer.
Strategi för BIM i förvaltning och projekt - Syftet med strategin är att fastslå en grund för fortsatt utveckling av BIM-nyttor och dess realisering i de fem företagens projekt- och förvaltningsorganisationer.
**Strategi**
**för BIM i förvaltning och projekt**
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image1.jpeg)
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image2.png)
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image3.png)
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image4.jpeg)
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image5.png)
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image6.png)
Inledning
=========
Bakgrund
--------
Akademiska Hus AB, Fortifikationsverket, Riksdagsförvaltningen,
Specialfastigheter Sverige AB och Statens fastighetsverk är överens om att
samarbeta för att främja utveckling och användande av
byggnadsinformationsmodeller, BIM, i förvaltning och byggprojekt. De fem
organisationerna samarbetar för att utveckla en enhetlig **strategi** för arbete
med BIM-frågor. Detta innebär ett gemensamt arbetssätt och kravställande för
användning av BIM i projekt samt samarbete kring implementering av BIM i
förvaltning.
Syftet med samarbetet är dels ett gemensamt effektivt nyttjande av resurser vid
utveckling av arbetssättet och dels att nå ett gemensamt tydligt kravställande
som ska leda till en effektivare informationshantering avseende
byggnadsrelaterad information.
I detta dokument kallas sammanslutningen av de fem ovan angivna organisationerna
för ”BIM i staten”.
Detta dokument beskriver i övergripande ordalag hur strategins olika delar
hänger ihop. Här beskrivs bakgrund, vision, mål, nyttoaspekten, format och
strukturer och handlingsplan. I dokumentet beskrivs även hur förvaltningen av
ramverket är tänkt för fortsatt utveckling och förbättring.
Arbetet med strategin har genomförts under 2013 inom ”BIM i staten”, en
sammanslutning av fem organisationer bestående av företagen Akademiska Hus,
Fortifikationsverket, Statens fastighetsverk, Specialfastigheter och
Riksdagsförvaltningen med konsultstöd från Tyréns.
Orientering
-----------
Implementering av BIM inom bygg- och fastighetsbranschen och utvecklingen mot en
mer processorienterad informationshantering kan beskrivas genom fyra olika
mognadsnivåer, enligt bilden nedan.
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image8.png)
*Bild 1: Olika mognadsnivåer för BIM-implementering i bygg- och
fastighetsbranschen*[^1]
[^1]: Upprättad utifrån förlaga *“A report for the Government Construction
Client Group Strategy Paper 2011”*
Nivå 0 – Datorprogram används för att producera CAD-ritningar och andra
dokument. Det utskrivna dokumentet utgör den grundläggande informationsbäraren
och betraktas som originalhandling. Mycket av den dokumentation som beskriver en
fastighet återfinns i driftspärmar, på pappersritningar och andra analoga
dokument.
Nivå 1 – Informationsstrukturer möjliggör en samverkan på filbaserad nivå t.ex.
för samgranskning. Byggnaderna avbildas i CAD-system som modeller i 2D eller 3D
men det finns ingen objekthantering som stödjer en integration mot andra system.
Inom förvaltningen är ritningar och dokument lagrade i filbaserade system.
Hantering av information i databaser sker isolerat utan integration t.ex. i ett
fastighetssystem.
Nivå 2 – Objektsbaserade modeller används där objekten fungerar som
informationsbärare av attribut och relationer vilket möjliggör en integration
mellan olika informationssystem t.ex. CAD-system och kalkylsystem. Inom
fastighetsföretaget innebär denna nivå att byggnadsrelaterad information
återfinns som objekt (utrymmen, komponenter) med tillhörande attributdata.
Informationssystemens databaser är sammankopplade via identiteter på varje
objekt t.ex. kan kopplingen göras mellan ett objekts geometri, dess attributdata
och till objektet knutna dokument.
Nivå 3 – Framtidsscenario som bygger på en enhetlig informationsmodell baserat
på standardiserade strukturer. Detta scenario utgår från ett livscykelperspektiv
och stödsystem stödjer fullt ut en processorienterad verksamhet. Information
lagras i öppnas databaser som knyts ihop via webbtjänster. Utifrån ett antal
kriterier kan man söka efter byggnadsrelaterad information och förvaltningsdata
för fastighetsbeståndet.
Arbetsgruppens bedömning är att Sveriges bygg- och fastighetsbransch i dagsläget
befinner sig på:
- Nivå 1 till 2 för informationshantering *inom projektverksamhet.*
- Nivå 0 till 1 för informationshantering *inom förvaltningsverksamhet.*
Avgränsningar
-------------
Strategin och dess ramverk omfattar all hantering av byggnadsrelaterad
information under ett fastighetsbestånds hela livslängd. För att få en mer
korrekt bild av strategins omfattning används begreppet BIM i betydelsen
*Building Information Management*. Det innebär att ett helhetsgrepp tas kring
hantering av byggnadsrelaterad information vilket är nödvändigt för att uppnå
effektivare processer.
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image1.jpeg)
*Bild 2: Building Information Management*
Strategin ska tillämpas i både förvaltning och projekt. Neutrala öppna format
ska användas.
Strategin och tillhörande ramverk är framtagen på *kort* och *medellång* sikt.
Mognadsnivå 3 som presenteras i avsnitt 1.2 anses relevant på *lång* sikt och
har därför inte stått i fokus. Det finns ingen motsättning mellan dessa nivåer,
utan mognadsnivå 3 är en naturlig fortsättning av mognadsnivå 2.
Syfte
-----
Syftet med strategin är att fastslå en grund för fortsatt utveckling av
BIM-nyttor och dess realisering i de fem företagens projekt- och
förvaltningsorganisationer.
Målgrupp
--------
Detta dokument riktar sig till beslutsfattare i de organisationer som ingår i
BIM i staten.
Förkunskapskrav
---------------
Läsaren förutsätts ha övergripande kunskaper om hur informationshanteringen inom
förvaltning, service och underhåll fungerar idag. Vidare krävs övergripande
kunskaper om förvaltningens huvudprocesser och dess tillhörande IT-baserade
stödsystem.
Vision
======
**BIM i staten ska vara en internationell förebild i hur man med hjälp av BIM
tillgängliggör, förädlar och anpassar byggnadsrelaterad information för att
uppnå effektivare arbetsflöden och förbättrad affärsnytta i projekt och
förvaltning. BIM i staten avser därmed ge ett betydande och konkret bidrag till
Sveriges strävan efter det obrutna och neutrala informationsflödet inom både
projekt och förvaltning.**
Mål
===
Målen för strategin är att:
- Utveckla processer, informationsstrukturer, IT-system, kravställande mm inom
följande prioriterade områden
- Tillgängliggörandet av produktdata vid drift och underhåll
- Felanmälan, utförande och återrapportering avseende felavhjälpande
service och underhåll
- Planering av service och underhåll
- Energi- och Miljökonsekvensanalyser
- Areahantering
- Planering och prognoser vid omdisponering av ytor
- Tillgängliggörandet av utrymmesinformation vid uthyrning
- Visualisering för slutkund
- Inom varje prioriterat område så ska spetsen i någon av de fem
organisationerna befinna sig på mognadsnivå 3 (enligt bild 1) i slutet av
2018
- Inom prioriterade områden ska delar av det befintliga fastighetsbeståndet
väljas ut för att senast 2018 lyftas till en nivå som överensstämmer med
mognadsgrad 3 (enligt bild 1)
- Senast 2015 ska organisationerna ha en gemensam nomenklatur och struktur för
förvaltningsinformation
- Senast 2015 ska organisationerna ha ett gemensamt kravställande på hur
information skapas och hanteras i projekt samt förvaltning och där krav
ställs på öppna neutrala standarder. Nivån på dessa krav kommer sedan
succesivt att fördjupas och förbättras
- En kompetensutveckling inom projekt- och förvaltningsorganisationerna ska
genomföras senast 2015, där alla anställda inom organisationerna ska vara
förtrogna med vad som kan uppnås med BIM samt känna till syftet och nyttan
med strategiarbetet
Nyttoaspekten
=============
För att nå framgång och närma sig visionen är det nödvändigt att betrakta
införandet av BIM ur ett nyttoperspektiv. Utgångspunkten är att
verksamhetsprocesser har informationsbehov som kan uppfyllas på olika sätt där
vissa sätt är ”bättre” än andra. Det är ”hur” man arbetar som är i fokus då
nyttoaspekten diskuteras. En ”BIM-nytta” definieras som den förbättring som
utgör mellanskillnaden mellan ett ”är-läge” och ett ”framtids-läge”. Varje
BIM-nytta ska analyseras och ställas mot de investeringar och förändringar som
krävs för införandet. Analysen ger ett underlag för beslut om fortsatt arbete.
Vid beslut om att förverkliga en BIM-nytta utformas en genomförandeplan med
mätbara delmål.
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image10.png)
*Bild 3: Införandet av BIM ur ett nyttoperspektiv*
Följande affärsmässiga kriterier ska vara utgångspunkten för beslut i samband
med denna strategi:
- För att säkerställa nyttan måste drivkraften för en BIM-nytta komma från
verksamhetens mål
- Vid realisering av en BIM-nytta bör nyckeltal och erfarenhetsdata var
kopplade till verksamhetsmålen
Aktiviteter
-----------
Den stegvisa process som beskriver hur man utvecklar en BIM-nytta består av
nedanstående huvudaktiviteter:
Identifiera BIM-nytta
Utifrån ett specifikt informationsbehov i fastighetsföretagets verksamhet
genomförs en beskrivning av en eller flera BIM-nyttor. Ett ”nu-läge” samt ett
”framtids-läge” beskrivs och mätbara mål definieras. Förutsättningar klargörs
för att beslut ska kunna om eventuell fortsättning.
Testa och utvärdera i pilot- och utvecklingsprojekt
För att nå fram till fungerande lösningar behöver tester utföras i ett eller
flera pilot- och utvecklingsprojekt. En projektplan upprättas över vad som
behöver testas och denna utvärderas i enlighet med förutsättningarna.
Implementera och realisera BIM-nytta
När en BIM-nytta är testad på pilot-nivå och nytto/kostnadsbedömd tas beslut om
implementering inom organisationen. En genomförandeplan tas fram för att
säkerställa BIM-nyttan. Genomförandeplanen beskriver informationsmängder som är
relevanta, processer för hur informationen skapas och hanteras, organisationen
som ska stödja processen samt systemstöd för att hantera informationen. Här
beskrivs även mätbara mål, erforderliga investeringar, tidplan och övriga
implementeringsfrågor såsom utbildning och rutiner.
Erfarenhetsåterföring
När BIM-nyttan väl tagits i bruk och använts under en tid behövs samordnad
erfarenhetsåterföring.
Prioriterade områden
--------------------
Följande områden har identifierats som prioriterade för utveckling av
BIM-nyttor, då de antas ha högst nyttoeffekt. Områdena är inte rangordnade.
*Tabell 1: Prioriterade utvecklingsområden*
| | **Utvecklingsområde** | **Process** | **Effektmål** | **Utmaning** |
|--------|------------------------------------------------------------------------------------------|-----------------------------------------------|---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------|-------------------------------------------------------------------------------------------|
| **1.** | Tillgängliggörandet av produktdata vid drift och underhåll | Drift och underhåll | Komma bort från tidskrävande sökande efter information om inbyggda material och installationsobjekt | Överlämnandet från projekt. Hantering av befintliga byggnader |
| **2.** | Felanmälan, utförande och återrapportering avseende felavhjälpande service och underhåll | Felavhjälpande underhåll | Snabbare respons och förbättrad kvalitet i arbetsflödet från felanmälan. Utförande av återrapportering. Erfarenhetsdata för verksamhetsutveckling | Användarvänliga stöd för ärendehantering som är integrerade med förvaltnings-information. |
| **3.** | Planering av service och underhåll | Drift och underhåll | Vid planering kommer all data kring en asset eller installation att vara länkat och sökbart. | Användarvänligt stöd för att göra information och förvaltningsdata lättåtkomlig. |
| **4.** | Energi- och miljökonsekvensanalyser | Förstudier, projektering och energioptimering | Ge beslutsstöd i energi- och miljöfrågor. | Energisimuleringar. Sammanställningar av miljödata |
| **5.** | Areahantering | Projektering och förvaltning | Effektivare datafångst av areor från projekt. Tillförlitligare hantering i förvaltning. | Överlämnande från projekt till förvaltning. Datalagring i förvaltningen. |
| **6.** | Planering och prognoser vid omdisponering av ytor | Uthyrning, hyresgästanpassning | Ge möjlighet till att optimera och hitta alternativa lösningar. | Verktyg för att sammanställa och gruppera ytor kopplat till ekonomi |
| **7.** | Tillgängliggörandet av utrymmesinformation vid uthyrning | Uthyrning, hyresgästanpassning | Snabbt kunna svara på frågor om utrymmens lämplighet och därmed minska behovet av att söka information. | Överlämnande från projekt till förvaltning. Datalagring i förvaltningen. |
| **8.** | Visualisering för slutkund | Uthyrning, hyresgästanpassning | Ökad förståelse i dialog med kund. | Systemstöd för olika scenarier. Omdisponering av ytor. |
Ramverk
=======
Strategins helhet kan åskådliggöras som ett med ramverk enligt bilden nedan.
Totalt består ramverket av detta strategidokument och fem ytterligare dokument
s.k. med bilagor.
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image11.png)
*Bild 4: Ramverk som visar en översikt hur dokumentationen av strategin
konceptuellt hänger ihop. Boxar med heldragna konturer anger dokument som
tillhör detta ramverk. Streckade grå boxar anger koncept knutna till dokumenten.
Gröna boxar är framtagna av BIM i staten medan blå boxar hänvisar till externa
dokument. Förstorad version finns i bilaga A.*
Riktlinjer som ingår i ramverket
--------------------------------
”Utvecklingsprocess för BIM-nyttor”
Dokument som syftar till att skapa klarhet i hur organisationen kan arbeta med
att införa BIM i den egna verksamheten. Dokumentet beskriver en arbetsprocess
för hur man identifierar, realiserar och säkerställer en BIM-nytta utifrån att
det finns ett tydligt värde för organisationen som motiverar en investering.
Arbetsprocessen beskriver informationsmodellering, systemstöd och processer vid
implementering av BIM kopplat till specifika nyttor.
Målgruppen för detta dokument är verksamhetsutvecklare som ska ta fram och
realisera en BIM-nytta.
”Informationshantering i förvaltning”
Syftet med detta dokument är att stödja och inspirera
förvaltningsorganisationerna i sitt arbete med realisering av
informationshantering och informationssamordning med hjälp av BIM. I dokumentet
beskrivs ett antal exempel som verksamheten kan ha nytta av i sitt arbete med
den övergripande strategin, samt ge utvecklingsstöd kring BIM-nyttor för att
uppfylla de olika informationsbehoven i verksamheten.
Målgruppen för detta dokument är ansvariga för fastighetsförvaltning, service
och underhåll samt verksamhetsutvecklare, informationsförvaltare och
IT-ansvariga.
”Riktlinje Digitala leveranser för förvaltning”
Denna riktlinje utgör förvaltningens samlade kravställning för skapande och
hantering av byggnadsrelaterad information. Dokumentet innehåller krav som är
gemensamma för de fem organisationerna. För krav som inte är gemensamma hänvisas
till specifika krav för respektive organisation.
Målgruppen för detta dokument är de som skapar och levererar information för
vidare användning i förvaltningen.
”Riktlinje BIM i projekt”
Dokument som beskriver vad en projektledare/projekteringsledare bör tänka på för
att skapa ett framgångsrikt BIM-projekt.
”Riktlinje BIM-samordning”
Dokument som beskriver vilka överenskommelser som behöver göras och
frågeställningar som bör adresseras under projektets gång vid
BIM-samordningsmöten.
Målgruppen för detta dokument är BIM-samordnare i projekt.
”Mall för villkorsbilagor”
Hänvisning till avtalsmallar utformade i OpenBIM-projektet ”Leverans av BIM –
Juridik”. Dessa mallar utgör rekommendationer på hur villkorsbilagor kan
upprättas. Villkorsbilagor bifogas till uppdragskontrakt enligt ABK 09
respektive AB 04. Här kan parterna hänvisa till leveransspecifikationer samt
”reglera bl.a. nyttjanderätt av och ansvar för den digitala informationen samt
även kunna ge denna en juridisk status att likställas med beskrivningar enligt
kontraktshandlingarna”.
”Leveransspecifikationer”
Leveransspecifikationerna kan bestå av både gemensamma och företagsspecifika
krav. Målet är att över tid utarbeta gemensamma leveransspecifikationer och på
så sätt ersätta de företagsspecifika kraven där så är möjligt. Det finns vidare
en uppdelning i krav på BIM-modeller och på dokument. Målet är att över tid
ersätta krav på dokument med krav på BIM-modeller där så är möjligt. Vidare så
finns en målsättningen att använda digitala verktyg för att upprätta
leverensspecifikationer där sedan verktygen kan kontrollera kravens efterlevnad
vid leverens.
Målgruppen för leveransspecifikationerna är de som skapar och levererar
information för vidare användning i förvaltningen.
Format och informationsstrukturer
=================================
Ett av målen i BIM-strategin är att använda öppna standardiserade format vid
utbyte av information. Bim i staten kommer att ställa krav på formatet IFC.
Standarden är en begreppsmodell (struktur) som specificerar objekt och
relationer för byggnadsrelaterad information samt hur den ska överföras och hur
den ska lagras. IFC är en internationell standard för BIM.
För att förenkla hanteringen av IFC så finns det definitioner av olika
delmängder så kallad MVD:s (Model View Definitions). En av dessa definitioner
går under namnet ”Construction Operations Building Information Exchange”,
förkortat COBie. Den är utformad för leverans av information som är nödvändig
för att kunna stödja drift, underhåll och fastighetsföretagets förvaltning av
tillgångar.
Formatet fi2xml är en uppsättning svenska standarder för att utbyta och
publicera information på ett strukturerat sätt.
COBie och fi2xml ska kravställas beroende av vilken information som avses och
beroende av formatets lämplighet för aktuell informationsmängd. Det finns dock
en strävan att använda internationell standard i första hand. I de fall
standardiserade format inte stöder kravställande av aktuella informationsmängder
så kommer krav att ställas på traditionella de-facto standarder.
Handlingsplan
=============
Handlingsplanen utgår från de prioriterade områdena och bilden nedan illustrerar
tillvägagångssättet att uppnå strategins övergripande mål. En styrgrupp
sammansatt av resurser från ingående organisationer utses för att driva och
hålla ihop arbetet med att genomföra handlingsplanen.
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image12.png)
*Bild 5: Handlingsplan och tillvägagångssätt för att uppnå strategins
övergripande mål.*
Identifiering
-------------
Organisationerna inom BIM i staten frigör resurser för att tillsätta olika
arbetsgrupper för de prioriterade områdena som beskrivs i kapitel 4.2 ovan. Via
t.ex. en GAP analys identifieras och dokumenteras förutsättningar för att kunna
realisera BIM-nyttor kopplade till de prioriterade områdena.
Informationshanteringen i ett ”är-läge” och ett ”framtids-läge” beskrivs och
dokumenters inom de prioriterat områdena. Detta genomförs på en generaliserad
nivå som gäller gemensamt för organisationerna. Mätbara delmål definieras för de
prioriterade områdena. Utifrån strategins övergripande mål identifieras kritiska
frågor som gemensamt behöver utredas. Därefter beslutar styrgruppen om att
initiera gemensamma pilot- och utvecklingsprojekt för dessa frågor.
Test och utvärdering via pilot- och utvecklingsprojekt
------------------------------------------------------
Ett antal frågeställningar som behöver belysas för fortsatt arbete med att
implementera BIM-nyttor i de enskilda organisationerna identifieras. Genom
pilotprojekt kan tester och utvärderingar genomföras för att få svar på om
koncept och lösningar fungerar i praktiken. I ett pilotprojekt kan syftet vara
att testa och utvärdera frågeställningar i ett ny- eller ombyggnadsprojekt eller
så är frågeställingen kopplad till frågor i förvaltningsprocessen där tester och
utvärderingar genomförs i det befintliga beståndet. Vissa frågor kräver rena
utvecklingsinsatser som kan bedrivas gemensamt av BIM i staten.
Flera pilot- och utvecklingsprojekt är övergripande för de prioriterade
områdena. Detta gäller t.ex. frågeställningar med utgångspunkt i målen gällande
gemensamt kravställande och användandet av neutrala öppna standardformat.
För varje pilot- och utvecklingsprojekt så frigörs resurser och projektgrupper
tillsätts. Projektplan med förväntat resultat och mål upprättas. Beroenden på
pilot- eller utvecklingsprojektet art så kan resultatet antingen gå via
erfarenhetsåterföring till uppdaterad kravställning eller som ett underlag till
verksamhetsutveckling inom de enskilda organisationerna.
Nedan följer de pilot- och utvecklingsprojekt som har identifierats under
arbetet med strategin. Listan kommer att utökas under arbetet med att
identifiera BIM-nyttor.
*Tabell 2: Föreslagna pilot- och utvecklingsprojekt.*
| | **Projekt** | **Beskrivning** | **Mål** |
|--------|--------------------------------------------------------------------------------|-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------|-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------|
| **1.** | Utveckling av BIM-kod | System för namnkonvention som syftar till att ge objekt och komponenter unika identiteter | Komma fram till ett för BIM i staten gemensamt system med en struktur baserat på standardiserade klassificeringssystem och företagsspecifika koder. |
| **2.** | Test och utvärdering av Fi2 som ett öppet neutralt standardformat | Tester utförs på de verktyg och metoder som Fi2 utvecklat för hantering av leveransspecifikationer och leveranskontroller. Tester utförs i anslutning till ett nybyggnadsprojekt. | Ta fram ett beslutsunderlag avseende vilka verktyg och metoder som BIM i staten ska använda sig av i sitt kravställande. |
| | | Utvärdering av Fi2:s informationsmodell med avseende på lämpligheten att implementera den i förvaltningen hos organisationerna i BIM i staten. | Uppdatera riktlinjer och leveransspecifikationer utifrån beslut. |
| **3.** | Test och utvärdering av IFC/COBie som ett öppet neutralt standardformat | Avser överföring av produktdata från projekt till förvaltning i enlighet med informationsstrukturen i COBie. Tester utförs i anslutning till ett nybyggnadsprojekt. | Ta fram ett beslutsunderlag avseende om COBie är ett format som BIM i staten ska använda sig av i sitt kravställande. |
| | | Test och utvärdering av att använda samma struktur för att modellera en befintlig byggnad. | Uppdatera riktlinjer och leveransspecifikationer utifrån beslut. |
| | | | Underlag för utvecklingsprojekt avseende svenskanpassning av COBie i samverkan med BIM Alliance. |
| **4.** | Fastställande av gemensam nomenklatur och struktur för förvaltningsinformation | Med erfarenheter från pilotprojekt två och tre tas en begreppsmodell fram. Genomförs i samverkan med BIM Alliance | Få fram en informationsstruktur att tillämpa vid uppbyggnad av byggnadsinformationsmodeller. |
| | | | Uppdatera riktlinjer och leveransspecifikationer utifrån beslut. |
| **5.** | Analys av befintliga fastighetssystem | Analys av de fastighetssystem som idag används i de olika organisationerna som ingår i BIM i staten | Svar på i vilken utsträckning befintliga system kan hantera strukturerad BIM-information. |
| | | | Fastställa vilka anpassningar och integrationer som behövs alternativt om anskaffande av nya system är nödvändigt. |
| **6.** | Utvärdering av asset/objekt databas för förvaltning | Analys av hur en asset/objekt databas ska vara utformad avseende strukturer, funktionalitet, integrationsmöjligheter etc. | Framtagning av en kravspecifikation för en assset/objekt databas. |
| | | | Ta fram ett ”Proof of concept” på en fungerande lösning. |
Verksamhetsutveckling
---------------------
I denna fas så övergår initiativet till respektive organisation. Enligt det
övergripande målet om spets inom BIM fördelas de prioriterade områdena mellan
organisationerna. Resultat från aktiviteten identifiera BIM-nyttor samt pilot-
och utvecklingsprojekt enligt ovan utgör ett underlag vid implementering och
realisering av BIM-nyttor. Men för att förbereda organisationen på de
förändringar som följer vid införande av BIM-nyttor genomförs en översyn av den
egna verksamheten. Införandet av BIM-nyttor påverkar organisationens sätt att
bedriva sin verksamhet vilket bl.a. berör informationsmodeller, processer och
IT-system. Till följd där av uppstår behovet av utvecklingsinsatser som en del
av organisations fortlöpande verksamhetsutveckling.
Implementering
--------------
Varje företag implementerar BIM-nyttan i delar eller som helhet i sin
organisation och i sina processer. Genomförandeplan för implementeringen av en
BIM-nytta upprättas av respektive företag men kan för gemensamma delar utformas
i samverkan.
Erfarenhetsåterföring
---------------------
För att kontinuerligt utveckla BIM-nyttor samt strategins ramverk samlar
organisationerna in erfarenheter som förväntas genereras då ramverk och
BIM-nyttor introduceras. Erfarenheterna utgör ett underlag för förbättringar av
de olika BIM-nyttorna samt för uppdatering av organisationens egna krav på
information som uttrycks i leveransspecifikationer.
Utifrån målet på ett gemensamt kravställande ska relevanta resultat från
gemensamma test- och utvecklingsprojekt leda till uppdatering av ramverket.
Implementering och användandet av kraven i ”Riktlinje för digitala leveranser”
ska också via erfarenhetsåterföring leda till att riktlinje och leveranstabeller
förbättras och uppdateras.
Kompetensutveckling
-------------------
BIM i staten upprättar en gemensam utbildningsplan vars syfte är att uppfylla
strategins mål om att senast 2015 genomföra en kompetensutveckling inom de i BIM
i staten ingående projekt- och förvaltningsorganisationer.
Branschsamverkan
----------------
BIM i staten avser samarbeta med branschaktörer både nationellt och
internationellt med frågor som är i linje med BIM i statens strategi. BIM i
staten vill samverka med andra fastighetsägare som har liknande ambitioner
avseende införande av BIM i sina processer. Vidare utgör organisationen BIM
Alliance Sweden en viktig partner för samverkans och branschgemensamma
utvecklingsprojekt. Ett internationellt samarbete innebär främst att etablera
ett erfarenhetsutbyte inom Norden mellan statliga organisationer som aktivt
arbetar med att implementera BIM i projekt och förvaltning men kan även innebära
att öppna upp för erfarenhetsutbyte med organisationer inom andra länder.
I Sverige har flera aktörer i samhällsbyggnadssektorn lämnat in en gemensam
agenda för framtidens effektiva samhällsbyggande. Agendan som går under namnet
”Smart Built Environment” utgör underlag för ansökan om att ingå som ett av
Vinnovas strategiska innovationsområden. Syftet är att få till ett mångårigt
forsknings- och innovationsprogram. Visionen är att genom strukturerad
informationshantering och industriella processer åstadkomma ett helhetsgrepp
kring förändring av samhällsbyggandets informationshantering, proceser, verktyg
och affärsmodeller.
BIM i staten avser medverka i innovationsprogrammet ”Smart Built Environment”.
Speciellt intressant är att delta och initiera projekt i de planerade
utlysningarna inom informationshantering och förnyelse av processer med särskild
tonvikt på de i strategin prioriterade områdena.
Med målet om att organisationerna ska upprätta en gemensam nomenklatur och
struktur på förvaltningsinformationen har BIM i staten intressen av
utvecklingsprojekt inom följande områden där BIM Alliance Sweden är en narturlig
samarbetspartner:
- Utveckling av klassificeringar för informationsmodellering
- Informationsleveranser med egenskapsredovisningar
- Formatstandarder och deras tillämpning - internationellt och nationellt
Med målet om att organisationerna ska ha ett gemensamt kravställande är projekt
avseende upphandling av BIM av intresse för BIM i staten. Här ingår digitala
begreppsdefinitioner i standardavtal och offentlig upphandling som kräver
leverans av informationsmodeller.
Med tanke på de fem organisationernas stora befintliga fastighetsbestånd i
förhållande till volymen ny- och ombyggnadprojekt är initierade
utvecklingsprojekt gällande modellering av befintliga fastigheter baserade på
skanning och andra mätmetoder för att digitalisera den verkliga världen av
största intresse.
BILAGA A – Ramverksbild med förklaring
======================================
![](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/swe-nrb/sbp-strategi-bim-i-staten/1.0.0//media/image13.png)