# Upplägg av en webbaserad kravportal
Informationskrav- och anvisningar dokumenteras vanligtvis i form av dokument med bifogade tabeller och mallfiler. Dessa är ofta svåra att underhålla och tillämpa i takt med den kontinuerliga utvecklingen av krav och anvisningar.
Nationella Riktlinjer erbjuder möjlighet att använda en webbaserad kravportal som förenklar distributionen, implementeringen och underhållet av krav och anvisningar.
Riktlinjernas förvaltare erbjuder ett valfritt domännamn vid upprättning av en kravportal. Kravportalen som upprättas utgår från en mall som följer uppbyggnaden av innehållet i riktlinjerna. I hostningen ingår det underhåll av portalen inklusive säkerhetskopiering.
En organisation kan välja vilka delar av Riktlinjerna som ska inkluderas i den organisationsspecifika kravportalen, och vanligtvis följer detta urvalpaket 4, som avser informationsleveranskrav.
(Figur: Beskrivning över hur en webbaserad kravportal agerar stöd i projektet)
Om en organisation redan har egna krav och anvisningar kan Riktlinjernas förvaltningsorganisation bistå med att integrera dem. Detta arbete planeras separat och är inte inkluderat i standarderbjudandet.
## Kravportalens uppbyggnad
### Gitlab
Samma verktyg som mjukvaruutvecklare använder för att hantera programkod används inom Riktlinjerna för utveckling och distribution av underlag. Vid varje förändring av underlaget sparas en ögonblicksbild. Dessa ögonblicksbilder får unika versionsnummer och tack vare plattformen kan ändringar bokstavligen spåras på bokstavsnivå.
Användare av Riktlinjerna får därmed säkra och effektiva verktyg för tillämpning av en specifik version av Riktlinjerna och får stöd vid ändring av versioner. Detta är exempelvis särskilt viktig när delar av Riktlinjerna ingår i ett kontraktsunderlag.
### Infopack
Riktlinjerna förvaltas med hjälp av så kallade infopacks som är ett öppet ramverk för förvaltning av information.
Information ”förpackas” i öppna format och kan sedan distribueras i olika former efter behov.
### Wordpress
WordPress är en öppen källkod-plattform för att skapa och hantera webbplatser. Plattformen erbjuder ett användarvänligt gränssnitt för att skapa och redigera innehåll samt ett stort ekosystem av teman och tillägg som gör det möjligt att anpassa webbplatsens utseende och funktionalitet enligt behov.
### Från Gitlab till Wordpress
Kravportalens uppbyggnad består av en back-end (Gitlab) där anvisningar och krav upparbetas i olika paket med tillhörande mappstruktur.
(Figur: Presenterar olika paket i Gitlab)
(Figur: Presenterar mappstruktur för paketet metod)
Infopack som också är en del av back-end är ett öppet ramverk som förvaltar all information som har paketerats från Gitlab. De paket som ligger i infopack versionshanteras och är redo att distribueras till Wordpress.
För att tillgängliggöra en anvisning till kravportalen gör man ett anrop via Wordpress som möjliggör att underlaget kan presenteras på kravportalen.
Viktigt att notera att en kravportal inte är låst till att använda Gitlab/Infopack utan det går givetvis bra att lagra all data på Wordpress men då går det inte att versionshantera innehållet på kravportalen.
(Figur: Presenterar kravportalens uppbyggnad)
## Tillämpning i praktiken
Kravportaler är främst gjorda för tillämpning i projekt. Inledningsvis rekommenderas det att upprätta en central kravportal som gäller för samtliga projekt i organisationens regi.
Det går även att skapa projektspecifika kravportaler eftersom varje projekt kan ha specifika krav som exempelvis byggnadsverk, projektdefinitioner såsom gränsdragning, koordinater, organisation, programvaror m.m.
När en projektspecifik kravportal skapas, används organisationens centrala kravportal som en mall. Den projektspecifika kravportalen får samma version som den centrala, och det är sedan upp till den ansvarige för projektet att besluta om den ska uppdateras med nya versioner i framtiden.
För vidare vägledning kan riktlinjernas förvaltare ge rekommendationer om hur projektet bör struktureras.
## Versionshantering
En kravportal som upprättas är i regel baserad på en specifik version av Riktlinjerna. En organisation med en central kravportal har frihet att när som helst jämföra och uppdatera kravportalen med reviderade versioner från Riktlinjerna.
De projektspecifika kravportalerna är oftast knutna till en specifik version för att undvika ändringar under pågående projekt. Dock finns möjligheten att när som helst uppdatera till en ny version.
(Figur: Presenterar versionshantering av kravportaler i relation till Nationella Riktlinjer)
### Versioner av centrala krav i en organisation i relation till versioner i projekt
Om en organisation skapar en projektspecifik kravportal baserad på en central kravportal kan den välja att uppdatera den projektspecifika portalen i egen takt, utifrån centrala anvisningar som utvecklas.
När den centrala kravportalen uppdateras behöver de projektspecifika kravportalerna ta ställning till om begrepp, metoder och processer ska uppdateras till den nya versionen eller om de ska behålla den version som var aktuell när portalen upprättades.
(Figur: Presenterar versionshanteringen av kravportaler i relation till den centrala kravportalen i organisationen)
