nrb-metoder

# Mängdavtagning från CAD-modeller ## Introduktion Informationsmodeller kan utgöra underlag till olika typer av mängdberäkningar, analyser, kostnadskalkyler eller förfrågningar. Information kan exempelvis levereras i form av mängdförteckningar från ett CAD-eller modellsamordningsverktyg. Det är även möjligt att lagra information i databaser som underlag till applikationer för exempelvis mängdavtagning, analyser eller kostnadskalkyler. Denna metod beskriver viktiga aspekter relaterade till nyttjande av informationsmodeller som underlag till mängdberäkningar. Metoder beskriver inte hur mängdberäkningar bör genomföras och hur kostnader kalkyleras. ## Leveransspecifikation Oavsett informationsleveranssätt är det viktigt att tydligt specificera och verifiera kvalitén och omfattningen av innehållet av informationsmodellen. En leveransspecifikation ska användas där det tydligt framgå, skede, bestämningsgrad och att informationsmängderna är avsedda för mängdberäkningar. I Nationella Riktlinjer ingår ett antal leveransspecifikationer för mängdberäkningar. ## Modelleringsanvisningar Vid nyttjande av en informationsmodell för mängdberäkningar är kvalitén av själva informationsmodellen en viktig förutsättning. Alla ingående objekt ska följa gällande krav. Objekt ska modelleras enligt leveransspecifikationen inklusive objekt för utrymmen. Modellering av objekten ska vara konsekvent och följa samma principer i informationsmodellen. Samma typ av modelleringsverktyg ska exempelvis användas för samma typ av objekt i en informationsmodell. Alla väggar av en viss typ modelleras med ett väggverktyg, osv. Det är särskilt viktigt att * Objekt identifieras och typifieras på enhetliga sätt. Flera sätt får förekomma för att identifiera och typifiera objekt, men det ska framgå vilken/vilka som i första hand ska användas. Identifiering avser den funktionella aspekten (t.ex. typ av system eller komponent enligt CoClass, BIP, BIMTypeCode, RSK-nummer) av ett objekt, men även dess lokalisering (t.ex. anläggnings, rums- eller våningstillhörighet) * Geometrin av objekten ska följa krav på dimensionalitet (t.ex. 3D ytor eller 3D solider), utseende (t.ex. symbol eller realistisk), detaljeringsnivå (t.ex. LOD1 eller LOD4) * Alfanumerisk information som avser teknisk (t.ex. material) och administrativ (t.ex. ansvarig part, status) information är komplett och specificerat för samtliga objekt. * Dokumentation som beskriver objekten såsom produktdatablad, manualer, fotografier, m.m. ## Val av objekt till behov av mängd Inför leverans av mängder bör, där möjligt, mottagaren och leverantörer se över behovet av specificerade mängder för att gemensamt specificera vilka mängderna som nyttjas från objektmodeller och hur dessa nyttjas av mottagaren. Särskilt vikt ska läggas på gällande mätreglar, hantering av toleranser, beräkning av spill och kapning av objekt. Objekt och tillhörande mängder från informationsmodeller kan i regel mer eller mindre direkt motsvara det specificerade behovet av mängderna i form av mängdförteckningar. Som exempel kan dörrar, fönster, kabelstegar, armaturer, brunnar, ledningar, givare och vägräcken nämnas. För vissa efterfrågade mängder kan det vara lämpligt att nyttja andra objekt än själva objektet som mängderna efterfrågas för. Till exempel: en målningsbar yta på en vägg modelleras i regel inte, men framgår från rumsbeskrivningen och det tillhörande rumsobjektet. För ett rumsobjekt går det att specificera våningshöjden och höjden till undertaket (rosa yta i exemplet). För att beräkna målningsbar yta används rum objektets yta fram till undertaket istället för väggeometrin som i detta exempel inkluderar rummets höjd inklusive bjälklaget.  (Figur: Exempel på val av objekt vid mängdtagning) Parametriskt beteende av komplexa objekt ska beaktas. Det gäller t.ex. tak, armering, curtain walls, trappor, fönsterpartier, inredning eller sammansatta objekt såsom kök, badrum eller hela byggnadsverk såsom broar eller flerfamiljshus. Ingående objekt i dessa komplexa och sammansatta objekt består i regel av många till varandra relaterade objekt som beter sig på ett visst sätt i programvaran som de är skapat i. Vid överföring till en annan programvara eller databas kan det parametriska beteende till en viss grad eller helt gå förlorat. Mängdavtagning av komplexa och sammansatta objekt ska i första hand samma programvara användas som objekt är skapade med. ## Rumsobjekt Rum modelleras med rumsobjekt eller så-kallade space objekts. Mängdavtagning med hjälp av rumsobjekt har många fördelar. Rummen går enkelt och tydligt att identifiera i modeller, har många relevanta egenskaper såsom yta, höjd, placering, antal, m.m. Dock, vissa CAD-programvaror beräknar rumsobjektsytor dubbelt när rum ligger i anslutning till varandra utan väg emellan. Kalkylering av rumshöjden till våningsplan och/eller undertak ska också beaktas. Även situationer där våningshöjden varierar med exempelvis halvplan ska beaktas. ## Komplexa objekt Komplexa objekt är objekt som i många fall består av flera andra objekt eller är objekt som är definierade och skapade av en användare. En curtain wall är en typ av komplext objekt. Vissa curtain walls modellerar med automatik ingående objekt med en hög detaljnivå såsom reglar, isolering och till och med skruv. De flesta curtain walls är dock framtagna för geomtrisk utseende och inte för bestämning av en väg på komponent- eller artikelnivå. Objekt från objektbibliotek tenderar också vara komplexa och följer oftast inga standardregler i CAD-programmet för exempelvis volymberäkning. Det krävs särskilt uppmärksamhet vid mängdavtagning från komplexa objekt. ## Objektets placering påverkar kalkylen Beroende på placeringen av ett objekt kan beräkning av montagekostnader varierar. Ett objekt som ska monteras på hög höjd kostar i regel mer än ett objekt som monteras på exempelvis 1 meter över golv. CAD-programvaror innehåller inte dessa kalkyl- eller mätreglar, men genom gruppering av objekt i CAD-modellen eller i mängdlistor kan erforderliga mängdlistor tas fram som passar den aktuella kalkylmetoden. ## Exempel på mängdförteckning på mellanväg – FU Följande exempel visar på en mängdförteckning på mellanväggar som ett förfrågningsunderlag. Egenskaper i kolumnen och dess ursprung förklaras i tabellen. Se exempelfil under relaterade mallfiler.  (Figur: Exempel på en mängdförteckning på mellanväggar som ett förfrågningsunderlag)  (Figur: Beskrivande bild på mängdförteckningens kolumner och dess innebörd) ## Exempel på mängdförteckning på rör – BH Följande exempel visar på en mängdförteckning för rör, rördelar och styckvaror som förfrågningsunderlag. Egenskaper i kolumnen och dess ursprung förklaras i tabellen. I första kolumnen ”normtid” anges koden som styr en del av prisberäkningen och baseras på objektets placering. Se exempelfil under relaterade mallfiler.  (Figur: Exempel på en mängdförteckning för rör, rördelar och styckvaror som förfrågningsunderlag)  (Figur: Förklarande bild på egenskaper i kolumnen och dess ursprung)