nrb-metoder

# Koordinatsambandsmodell När ett projekt innehåller fler än en byggnadsverk, som exempelvis projekteras samtidigt, upprättas det i regel ett så kallat sekundärsystem per byggnadsverk. För att hantera dessa olika sekundärsystem är det till stor hjälp att skapa en koordinatsambandsmodell som visar de olika byggnadsverken och dess relaterade sekundärsystem i relation till varandra. En koordinatsambandsmodell är en basfil. Koordinatsambandsmodellen används då för att samordna koordinater och vridning på byggnadsverken och därmed minska risken för felaktigheter som kan uppstå om varje projekterande part själva ska skriva in koordinaterna i sina modeller. Syftet med en koordinatsambandsmodell är att ge tillgång till en gemensam modell som alla projektörer kan matcha sina modeller mot för att kontrollera dess placering. Koordinatsambandsmodellen ska baseras på gällande nybyggnadskarta som tillhandahålls av projektet. ## Format Koordinatsambandsmodellen är i regel en 2D-CAD-modell, vanligen i DWG-format. Detta för att alla mjukvaror i projektet lätt ska kunna nyttja modellen. I projekt där enbart en gemensam mjukvara används kan koordinatsambandsmodellen skapas i det aktuella gemensamma formatet. ## Modellens innehåll Koordinatsambandsmodellen ska ha följande innehåll: * En insättningspunkt för varje sekundärsystem, * Stomlinjer (för varje byggnadsverk), och * Ytterväggskonturer (för varje byggnadsverk). Insättningspunkter ska visualiseras med en figur bestående av en cirkel samt en pil för x-led (öst/väst) och en för y-led (nord/syd). Vridning anges i grader. Vid flera aktuella insättningspunkter ska det finnas en figur för varje insättningspunkt. Dessa ska benämnas enligt byggnadsverket den gäller för. Se exempel på insättningspunkt nedan.  (Figur: Beskrivande figur för hur en insättningspunkt ska se ut) Om flera byggnadsverk har samma koordinater för insättningspunkten men olika vridningar ska figurernas mittpunkt överlappa men redovisa olika vridning, enligt bild nedan. Skillnaden ska lätt kunna utläsas i figurens informationstext.  (Figur: Exempel på insättningspunkt flera insättningspunktsfigurer med olika vridningar) Byggnadsverkens stomlinjer används som referens vid placering och kontroll av projektets modellfiler. Vid förändring av stomlinjer meddelas detta till projektets Informationssamordnare som i sin tur uppdaterar koordinatsambandsmodellen. Byggnadsverkens konturer används enbart i visuellt syfte för lättare förståelse av dess placering. Dessa konturer får ej användas som referens vid placering eller annat syfte. Projektets arkitekt ansvarar i regel för underlaget till dessa konturer vilket för en byggnad motsvarar konturer av utsida yttervägg. Eventuellt övrigt innehåll (exempelvis väggar och inredning) ska inte redovisas. Generellt gäller att konturer för det första våningsplanet ovan mark ska nyttjas för ändamålet. Avsteg kan förekomma i projekt där annat våningsplan kan vara mer lämpligt. Stomlinjer tillhandahålls i regel av projektets byggkonstruktör. När koordinaterna är fastställda ska samtliga discipliner testa placeringen för att säkerställa att alla byggnadsverk är korrekt placerade.