Detta är Nationella Riktlinjer för livscykelmiljö för byggd miljös lagringsplats av metodbeskrivningar
Informationsmodell vid upphandling - Metod om Informationsmodell vid upphandling
Under arbete
I samhällsbyggandet utförs i alla led ett stort antal upphandlingar, såväl av offentliga som privata aktörer. I Sverige har vi en tradition att nyttja hjälpmedel i form av standardavtal, AMA-beskrivningar etc, som gör att alla aktörer kan räkna på samma kalkylerbara underlag. Detta säkerställer jämförbara anbud och lägsta möjliga transaktionskostnader.
För att detta ska gälla fullt ut, även vad gäller informationshanteringen, är det viktigt att det är tydligt och entydigt vilka krav som gäller för informationsleveranserna, som inom kort med säkerhet utförs digitalt i alla led. Nationella riktlinjer hjälper upphandlande aktörer att ta fram entydiga krav, som alla leverantörer kan förstå och basera sina anbud och förslag på.
En viktig del i upphandlingsprocessen är själva underlaget som ingår i upphandlingen och avtal. I takt med att dokument bytts ut i förmån av 3D-CAD-modeller och/eller databaser ändras behov av att specificera hur dessa informationsmängder ska hanteras.
En informationsleverans är i regel ett resultat av ett uppdrag. Exempelvis en systemhandling som resultat av ett projekteringsuppdrag för en VVS-konsult eller entreprenaddokumentation som resultat av en byggentreprenad. För varje uppdrag specificeras det en omfattning och kvalitet av redovisning.
För precisering av uppdragets omfattning för arkitekter och konsulter hänvisas det till ett antal skrifter som Innovationsföretagen och Svensk Byggtjänst har tagit fram. Det finns skrifter för konsultuppdrag arkitekt, byggkonstruktör, VVS, EL, geo och miljösamordnare.
Skrifterna innehåller tydliga översikt av vanligt förekommande uppdragsmoment och projekteringsinsatser. Översikt för innehåll i bland annat program-, system- och bygghandling är inkluderade.
Utöver dessa skrifter rekommenderas Svensk Byggtjänst publikationer ”Dokumentation i entreprenader” och ”Instruktioner för och drift och underhåll”.
Skrifterna utgör en viktig bas och komplement till leveransspecifikationer i Riktlinjerna för precisering av själva informationsinnehållet i leveranser.
Skrifterna enligt ovan är primärt dokumentbaserade vad gäller redovisningssätt. Det noteras bland annat i skriften om VVS-konsultens uppdrag att hela eller delar av redovisningen kan göras i form av digitala informationsleveranser där mottagaren sedan efter behov kan framställa ritningar eller andra typer av dokumentation om så önskas.
Riktlinjernas leveransspecifikationer innehåller specifikationer för informationen i typiska uppdragsresultat från arkitekter, konsulter och entreprenörer.
Utgångspunkten är att informationsleveranser är digitala, baserade på 3D-CAD-modeller i IFC-format innehållande objekt med egenskaper och relaterat dokumentation.
Det är möjligt för användare att anpassa leveransspecifikationer för olika typer av redovisningssätt; som redovisning i form av ritningar, dokument, 2D- och 3D-CAD-modeller, databaser eller en kombination därav. I takt med digitaliseringen av informationsleveranser kommer dock betydelsen av redovisningssättet minskas i förmån av databasbaserade informationsleveranser.
Varje uppdrag varierar och varje uppdrag kan resultera i olika typer av redovisningar av uppdragsresultat. Det är således in princip omöjligt att ta fram leveransspecifikationer som täcker in alla möjliga informationsleveranser i livscykeln av den byggda miljön. Det främsta syftet och nyttan med leveransspecifikationer i Riktlinjerna är att främja en enhetlig metodik som möjliggör en successiv förflyttning till helt digitala informationsleveranser.
Följande information ska anges i varje leveransspecifikation:
För varje leveransspecifikation specificeras ett grundkrav på information med hjälp av informationsbeteckningen och beskrivningen. En del av informationen i leveransspecifikationen kan dock behöva avvika från detta grundkrav och kan således få en avvikande kravbild.
…
…
…