Mottagande av tillgångsinformation

Introduktion

Tillgångsinformation ska överlämnas från projekt, och andra åtgärder, både under och i samband med avslut av projektet eller åtgärden. Tillgångsinformationen som ska överlämnas består exempelvis av ”som byggt information” (relationsdokumentation), men också av annan information såsom drift- och underhållsinstruktioner och injusteringsprotokoll. Utöver själva tekniska informationen om byggnaden eller anläggningen är projektprocessinformation av intresse, såsom mötesprotokoll, planeringar, m.m. Relationsdokumentation kan bestå av 2D- och 3D-CAD-modeller, beskrivningar, men även bestå av exempelvis ett punktmoln från en 3D-laserscan.

Vilken tillgångsinformation som är intressant ur ett tillgångsförvaltningsperspektiv och på vilken detaljeringsgrad varierar beroende på vilken typ av byggnadsverk det gäller, vilken typ av verksamhet som bedrivs och vilken ambitionsnivå som finns inom den förvaltande organisationen. Dessa krav sammanfattas i så-kallade tillgångsinformationskrav.

Projektet ska med andra ord överlämna tillgångsinformationen till tillgångsförvaltningen, men förvaltningen måste också kravställa vilken information som önskas, samt kunna ta emot leveransen och hantera informationen.

Det är viktigt att tillgångsförvaltaren tar ägarskap över kritisk tillgångsinformationen i varje steg i livscykeln.

Det är en delmängd av projektinformationsmodellen som utgör underlag till tillgångsinformationsmodellen. Viss information från projektet lämnas inte över till tillgångsförvaltningen.

(Figur: Beskrivning av vilken information som nyttjas av tillgångsförvaltning efter leverans)

Principer

Mottagning av tillgångsinformation innebär dels att ta emot en leverans av information från projekt, dels att säkra att informationen hanteras och tillgängliggörs korrekt.

En informationsleverans skall alltid föregås av en begäran av leverans med krav på innehåll och genomförande. Observera att informationsleveranser kan ske från olika skeden i projektgenomförandet.

Leveransprocessen innehåller följande huvudaktiviteter:

• Mottagaren begär leverans av informationsmängder. Denna begäran ska hänvisa till en leveransspecifikation.
• Avsändaren genomför egenkontroll.
• Avsändaren genomför leveransen och redovisar avsteg i ett leveransmeddelande.
• Mottagaren genomför mottagningskontroll där leveransen kontrolleras mot kraven i leveransspecifikationen.

Informationen utgörs ofta av både objektsinformation och olika dokument. Objektsinformation utgör underlag för att uppdatera tillgångsinformationsmodellen. Objekten i tillgångsinformationsmodellen bör länkas med relaterade dokument.

Rekommendation

Eftersom önskad informationen ofta hanteras i olika stödsystem är utmaningen att nå en samordnad informationshantering. De olika systemen som är aktuella bör samlas i en gemensam datamiljö för att underlätta hanteringen av information under byggnadsverkets hela livscykel. Viktigt är att identifiera vilket system som är “master” för vilken information och att skapa integrationer och kopplingar mellan systemen för att undvika motstridiga uppgifter.

Genom att börja samla informationen i en gemensam datamiljö kan den digitala tvillingen byggas upp även om tvillingen till att börja med kanske bara är en avlägsen släkting som har en mindre likhet med originalet.

Vägen till en mer lik tvilling kan tyckas lång, svår och tidskrävande och det kommer naturligtvis att krävas insatser för att få koll på sitt bestånd men det är insatser man får igen genom effektivisering av den löpande förvaltningen.

Informationsmängden som är insamlad i systemstödet har ett stort värde för organisationen. Därför är det viktigt att den vidmakthålls över tid för att inte tappa värde. Med stöd av processer och organisation i form av rutiner och informationsägare säkras informationen till stora delar.

Nationella Riktlinjer innehåller leveransspecifikationer för exempelvis dokumentation från entreprenader som rekommenderas som utgångspunkt för definition av krav på informationsmängder.