Detta paket innehåller länkar kopplat till ISO 19560
BIM-föreskrifter för projekt - En struktur för BIM-föreskrifter för projekt
Detta dokument utgör en mall för disposition av BIM-föreskrifter för projekt. Dokumentet syftar till att på ett strukturerat sätt redovisa uppdragsgivarens krav avseende digital informationshantering i ett projekt. De uppfyller därmed syftet med den sammanställning av anbudsförfrågan som beskrivs i ISO 19650-2, avsnitt 5.2.4.
Anbudsgivare svarar på BIM-föreskrifterna genom en anbudsversion av genomförandeplan för BIM (BEP). För att underlätta arbetet har dokumenten så långt som relevant samma indelning i rubriker.
Anvisningar och kommentarer visas i röd kursiverad stil, medan övrig text är förslag på innehåll.
Mallen innehåller avsnitt baserade på SS-EN ISO 19650-2:2019. Innehållet ska minskas eller ökas beroende på behovet i det aktuella projektet.
Mallen förutsätter att anbudsinbjudan innehåller Administrativa Föreskrifter (AF) enligt AMA AF. Där ska framgå en översiktlig projektbeskrivning samt utformning av anbud, tider och annan formalia. Viss text i denna mall ska flyttas till AF. I det fall några BIM-föreskrifter inte används så behöver rangordningen som framgår av anvisningen ”Upphandling enligt ISO 19650 med svenska standardavtal” justeras.
Dessa BIM-föreskrifter ingår i förfrågningsunderlaget för ett projekt. Syftet är att anbudsgivare ska få en klar bild över de krav som ställs avseende informationshantering i uppdraget. Anbudsgivaren svarar på BIM-föreskrifterna med en anbudsversion av genomförandeplan för BIM (BEP).
Projektinformationskrav
2.1 Organisationens informationskrav (OIR)
2.2 Tillgångsförvaltningens informationskrav (AIR)
2.3 Projektets informationskrav (PIR)
2.4 Informationsutbyteskrav (EIR)
Projektets informationsstandard
3.1 Klassifikation och nedbrytningsstruktur
3.2 Referensbeteckningar
3.3 Typbeteckningar
3.4 Informationsfederering
3.5 Utförande av CAD-objekt
Metoder och rutiner för informationsproduktion
4.1 Referensinformation och delade resurser
4.2 Generering av information
4.3 Leveransformat
4.4 Granskningsflöde
Bilaga 1: Informationsflödet i projekt
2.4 Informationsutbyteskrav (EIR)
3 Projektets informationsstandard
3.1 Klassifikation och nedbrytningsstruktur
3.4 Märkning av informationscontainrar
4 Metoder och rutiner för informationsproduktion
4.1 Referensinformation och delade resurser
8 Instruktioner för inlämning av anbud
Bilaga 1: Informationsflödet i projekt
Målet med projektets informationshantering är ett obrutet digitalt informationsflöde som så långt som möjligt är baserat på objekt med egenskaper, lagrade i en gemensam databas. Granskning och godkännande ska också så långt som möjligt göras på sådana data. Ritningar ska vara baserade på CAD-modeller med objekt som är länkade till databasen.
Administrativa dokument, tekniska beskrivningar och andra typer av dokument avsedda för direkt mänsklig läsning skapas och distribueras dock som vanliga dokument (pdf, docx, xlsx med flera filformat).
Informationsflödet i projektet sammanfattas i Bilaga 1: Informationsflödet i projekt.
Informationsansvarig hos uppdragsgivaren är NN, nn@xx.se, telefon 000-00 00 00.
Mallar till leveransspecifikationer finns på Praxi.
Digital information som berör projektet ska hanteras i enlighet med SS-EN ISO 19650-1:2019, SS-EN ISO 19650-2:2019 och SS-EN ISO 19650-4:2022.
Det övergripande syftet är att informationen ska stödja de beslut som behöver fattas under projektet för att säkerställa produktion enligt ställda krav. Informationen ska sedan kunna användas för organisationens ledning samt för drift och underhåll.
Projektspecifika krav anges i avsnitt 2, 3, 4, 5 och 6 i detta dokument.
Se anvisningarna ”Att skapa organisationens informationskrav (OIR)” och ”Mer om organisationens informationskrav (OIR)”.
Beställaren betraktar de byggda tillgångarna som en viktig del i genomförandet av sina mål. Den information som produceras i projektet ska, förutom att leda till ett lyckat projekt i sig, kunna användas i organisationens övergripande verksamhetsplanering.
Följande information ska ingå i slutleveransen (exempel):
| Nr | Rubrik | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 | Regelefterlevnad | |
| 1.1 | Brandsäkerhetscertifikat | |
| 1.2 | Dokumentation för tillgänglighetskrav | Ska utföras av oberoende expert. |
| 1.3 | Miljöpåverkansbedömningar | Ska utföras av oberoende expert. |
| 1.4 | Obligatorisk ventilationskontroll | Ska utföras av oberoende expert. |
| 2 | Prestandakrav | |
| 2.1 | Energieffektivitet | Kraven i XXX ska uppfyllas. |
| 2.2 | Koldioxidavtrycksmål | Kraven i XXX ska uppfyllas. |
| 2.3 | Komfortparametrar för brukare | Krav på sensordata |
| 3 | Utrymmeshantering | |
| 3.1 | Klassificering av utrymmen | Enligt CoClass. |
| 3.2 | Areor | Enligt SS 21054:2020. |
| 3.3 | Inredning och utrustning | Rumsvis redovisning. |
| 4 | Driftskostnader och budgetering | |
| 4.1 | Livscykelkostnader | … |
| 4.2 | Driftsbudget | |
| 4.3 | Prognoser | |
| 5 | Risk, hälsa, säkerhet | |
| 5.1 | Arbetsmiljö | Med incidentrapportering. |
| 5.2 | Riskregister | |
| 5.3 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.4 | Försäkringsdokument | |
| 5.5 | Säkerhetsdatablad | |
| 5.6 | Larm och övervakningssystem | |
| 5.7 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.8 | Låssystem | |
| 6 | Miljö och hållbarhet | |
| 6.1 | Avfallshantering | |
| 6.2 | Bedömning om biologisk mångfald | |
| 6.3 | Materialredovisning | |
| 7 | Intressenter | |
| 7.1 | Instruktioner till brukare | |
| 7.2 | Kontaktlistor |
Se även anvisningen ”Att skapa tillgångsinformationskrav (AIR)”.
För att ge underlag till löpande tillgångsförvaltning i form av drift, underhåll, ombyggnader och tillbyggnader ska följande information ingå i slutleveransen (exempel):
| Nr | Rubrik | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 | Tekniska specifikationer | |
| 1.1 | Specifikationer av system och komponenter | |
| 1.2 | Underhållsscheman | |
| 1.3 | Driftshandböcker | Inklusive felsökningsguider |
| 1.4 | Märkning av tillgångar | |
| 2 | Garantier | |
| 2.1 | Omfattning | |
| 2.2 | Förfaranden för att göra anspråk | |
| 3 | Relationsdokumentation | |
| 3.1 | Ritningar | |
| 3.2 | Tekniska beskrivningar | |
| 3.3 | CAD-modeller | |
| 4 | Utrymmeshantering | |
| 4.1 | Klassificering av utrymmen | |
| 4.2 | Areor | |
| 4.3 | Inredning och utrustning | |
| 5 | Risk, hälsa, säkerhet | |
| 5.1 | Arbetsmiljö | |
| 5.2 | Riskregister | |
| 5.3 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.4 | Försäkringsdokument | |
| 5.5 | Säkerhetsdatablad | |
| 5.6 | Larm och övervakningssystem | |
| 5.7 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.8 | Låssystem | |
| 6 | Miljö och hållbarhet | |
| 6.1 | Avfallshantering | |
| 6.2 | Bedömning om biologisk mångfald | |
| 6.3 | Materialredovisning | |
| 7 | Intressenter | |
| 7.1 | Instruktioner till brukare | |
| 7.2 | Kontaktlistor för intressenter | |
Se anvisningen ”Att skapa projektinformationskrav (PIR)”.
Projektet ska leverera information som är relevant för drift och underhåll, efterlevnad av interna regler och yttre reglering, och för riskhantering.
Uppdragets tidsplan, kritiska beslutspunkter och milstolpar är i hög grad beroende av entreprenadform. I utförandeentreprenader följer byggprojekt ofta en serie skeden i form av programhandling, systemhandling, bygglovshandling och bygghandling. Varje sådant skede kan i sin tur underindelas, för byggnad till exempel för information om planlösning, stomme, inredning, installationer och så vidare. I väg- och järnvägsprojekt används liknande skedesindelning i form av förstudier, åtgärdsvalsstudier, vägplan respektive järnvägsplan, i vissa fall systemhandling, och till slut bygghandling.
Uppdragsgivaren ska fastställa uppdragets milstolpar för informationsleverans i enlighet med projektplanen. Vilka är de, och vilken information behövs för att kunna fatta beslut inför nästa skede?
Följande milstolpar för informationsleveranser finns i projektet (exempel):
| Beslutspunkt | Syfte/Aktörer/Innehåll |
|---|---|
| Programhandlingar | Första kalkylunderlag inför beslut om genomförande. |
| Arkitekt, landskapsarkitekt. | |
| Textbeskrivning av planerat utförande. | |
| Systemhandlingar | Visualisering; simuleringar; arearedovisning; detaljerad kalkyl; beräkning av klimatpåverkan; val av tekniska systemlösningar. Kan ingå i anbudsförfrågan för totalentreprenad. |
| Samtliga projektörer. | |
| CAD-modeller, ritningar, översiktliga tekniska beskrivningar. | |
| Bygglovshandlingar | För beviljande av kommunen. |
| Samtliga projektörer. | |
| Ritningar, översiktliga tekniska beskrivningar. | |
| Bygghandlingar | Val av detaljlösningar. Kan ingå i anbudsförfrågan för utförandeentreprenad. |
| Samtliga projektörer. | |
| CAD-modeller, ritningar, detaljerade tekniska beskrivningar enligt AMA. |
Det är viktigt att alla uppdragstagare får en tydlig bild av vad som förväntas av dem vad gäller leverans av information. Det handlar då om att på ett begripligt sätt sammanfatta organisationens informationskrav (OIR) och tillgångsinformationskraven (AIR) till övergripande projektinformationskrav (PIR). Dessa ska sedan brytas ner till ett antal informationsutbyteskrav (EIR): en för varje leverantör av information.
Anvisningar för EIR finns i “Att skapa informationsutbyteskrav (EIR)” och “Att skapa informationsutbyteskrav (EIR) för IFC”.
Det är viktigt att den information som ska levereras är ”lagom” detaljerad: tillräckligt, men inte för mycket. Kraven ska anpassas till bland annat entreprenadform, skede och typ av byggdel. Riktlinjer för detta finns i SS-EN 17412-1:2020 Byggnadsinformationsmodellering – Nivåer för informationsbehov – Begrepp och principer. Svenska anvisningar till leveransspecifikationer enligt standarden finns i Praxi.
Se även BEAst Modelleringskrav – Tidiga skeden 1.1 för vägledning för detaljering av byggdelar.
Mall för leveransspecifikation finns under mallar.
Uppdragsgivarens informationsutbyteskrav framgår av följande bifogade leveransspecifikationer:
Det digitala informationsflödet in till och ut från uppdraget måste vara användbart för uppdragsgivaren. Detta får inte påverkas av de metoder som uppdragstagare använder under uppdragets gång. Uppdragsgivaren måste därför beskriva eventuella specifika informationsstandarder som uppdragsgivarens organisation behöver för att kunna använda den på ett bra sätt.
Informationsstandarden kan avse bland annat filformat, informationsstruktur, klassifikationssystem och användning av metadata.
Projektet ska följa de standarder som beskrivs i detta avsnitt.
Beskriv hur klassifikation av objekt ska tillämpas, som komplement till den typning av objekt som ges av CAD-program och IFC. Frågor att besvara:
Vilka objekt ska klassificeras, och på vilken nivå? Här ska framför allt tillgångsinformationskraven (AIR) vara styrande, och i viss mån organisationens informationskrav (OIR). Även entreprenören kan ha önskemål. Vilka objekt – utrymmen, system och komponenter – behöver kunna spåras för produktion, drift och underhåll?
Vilket eller vilka klassifikationssystem ska användas? Rekommendationen är en kombination av CoClass för grundläggande klass och BIP för att beteckna projektspecifika typer.
Samtliga objekt ska i CAD-modeller vara klassificerade enligt CoClass. Klassifikationen ska följa med vid export till IFC.
Byggdelar ska beskrivas i sin nedbrytningsstruktur enligt CoClass tabeller för funktionellt system, konstruktivt system och komponent. Kod för typ ska inte användas i nedbrytningsstruktur, endast kod för klass.
Omfattande exempel finns i AMA Funktion 22, kapitel 3.
Ska objekt kunna spåras på individnivå med användning av formella referensbeteckningar? Beskriv i så fall hur detta ska göras, och vilka objekt som omfattas.
Referensbeteckningar ska omfatta nivåerna funktionellt system, konstruktivt system och komponent, med aktuell byggnad som toppnod.
Följande objekt ska i CAD-modeller ges referensbeteckningar enligt CoClass:
| Objekt | Aspekt | |||
|---|---|---|---|---|
| Funktion | Produkt | Lokalisering | Typ | |
| Byggnad | ||||
| Fönster | X | X | X | |
| Dörrar | X | X | X | |
| … | ||||
| Luftbehandling | ||||
| Luftbehandlingsaggregat | X | X | X | |
| ... |
Referensbeteckningen ska användas i samtliga informationskällor som beskriver samma objekt.
Detaljerade instruktioner finns i mallfilen ”RDS-manual för CoClass”.
Ange metod för typbeteckningar för objekt, till exempel en kombination av CoClass generiska typer och projektspecifika typer baserade på BIP.
Typbeteckningar enligt avsnitt 3.2 ska utgöras av BIP-koder. Projektspecifika nummer fastställs i samråd mellan parterna.
En informationscontainer är en namngiven uppsättning information, till exempel en fil i en lagringsstruktur.
Huvudansvarig uppdragstagare ansvarar för utformning av struktur för lagring av informationscontainrar. Denna ska vara indelad:
Lagringsstrukturen ska godkännas av uppdragsgivaren.
Beskriv hur informationscontainrar ska namnges. Anvisningar för filbenämningar finns i Praxi.
Modellfiler och ritningsfiler ska namnges med följande sex delar, åtskilda med bindestreck:
| Del | Hänvisning |
|---|---|
| Ansvarig part | SIS Bygghandlingar |
| Innehåll | BSAB 96 |
| Redovisning | SS 32271:2016 |
| Nummer | Överenskoms i projektet |
| Informationsbeteckning | Enl. Informationsbeteckning och -beskrivning i Praxi |
| Granskningsstatus | Enligt tabell nedan |
Exempel på informationsbeteckning:
| Beslutspunkt | Informationsbeteckning |
|---|---|
| Systemhandlingar | 2K30 |
| Bygglovshandlingar | 2K12 |
| Förfrågningsunderlag | 3P30 |
| Bygghandlingar | 4P70 |
| Relationshandlingar | 5P80 |
Exempel på kod för granskningsstatus:
| Granskningsstatus | Kod |
|---|---|
| För information | FI |
| Preliminär | PR |
| Förfrågningsunderlag | FU |
| För granskning | GR |
| Godkänd | G1 |
Exempel 1: A-40-V-150001-4P70-G1.ifc för att beteckna Arkitekt > Sammansatt redovisning > Volymmodell > Byggnad 15 > Plan 00 > Löpnummer 01 > Bygghandling > Godkänd
Övriga dokument namnges med fyra eller sex delar, åtskilda med bindestreck:
| Del | Hänvisning |
|---|---|
| Ansvarig part | SIS Bygghandlingar |
| Innehåll | BSAB 96 |
| Nummer | Överenskoms i projektet |
| Beskrivning | Användarspecifik |
| För förfrågningsunderlag och bygghandlingar | |
| Informationsbeteckning | Enl. Informationsbeteckning och -beskrivning i Praxi |
| Granskningsstatus | Enligt tabell ovan |
Exempel 1: P-1C03-18-Protokoll B möte.pdf för att beteckna Projektgemensamt > Mötesprotokoll > Nummer 18 > Protokoll B-möte.
Exempel 2: L-2D02-1-TB anläggning-3P30-GR för att beteckna Landskapsarkitekt > Teknisk beskrivning > Teknisk beskrivning för anläggning > Förfrågningsunderlag > För granskning.
Objekt i CAD-filer ska ha dimensionalitet, utseende och detaljeringsgrad enligt anvisningar i leveransspecifikationer. Dessa följer anvisningen Informationsbeteckning och -beskrivning enligt Praxi.
Exempel: 3DY-1-LOD3 för att beskriva 3D ytobjekt > Symboliskt utseende > Objektets alla utvändigt synliga delar.
Det praktiska genomförandet av informationsflödet in till och ut från uppdraget behöver också säkerställas. Uppdragsgivaren behöver därför fastställa eventuella specifika metoder och rutiner för informationsproduktion som ska användas. Det kan handla om hur befintlig tillgångsinformation ska samlas in och levereras; hur ny information ska genereras, levereras, granskas och godkännas; hur den ska lagras på ett säkert sätt.
En av kärnorna i ISO 19650 är att uppdragsgivare ska granska och godkänna alla leveranser som görs in i projektinformationsmodellen. Det handlar då inte primärt om de tekniska lösningar som beskrivs i CAD-filer och andra typer av dokument, utan att leveransen följer uppdragets informationsstandard, metoder och rutiner. Är informationen lagom detaljerad? Används rätt klassifikation? Är filer korrekt refererade till varandra?
Huvudansvarig uppdragstagare ska säkerställa att samtliga personer i leveransteamet kan arbeta enligt metoder och rutiner som beskrivs i detta avsnitt. En beskrivning av leveransteamets mobilisering ska ingå i genomförandeplan för BIM (BEP).
Under projektering och produktion lagras information i en projektinformationsmodell (PIM) enligt kraven i avsnitt 2.4 (EIR) i en gemensam datamiljö enligt avsnitt 5.
I samband med överlämning överförs information enligt kraven i avsnitt 2.2 och 2.3 till en tillgångsinformationsmodell (AIM).
Uppdragsgivaren behöver dela med sig av referensinformation, befintlig tillgångsinformation, mallar och objektbibliotek och andra resurser med de presumtiva huvudansvariga uppdragstagarna under anbudsförfarandet eller uppdraget. Fastställ vad som kan behövas i projektet. Använd öppna informationsstandarder så långt som möjligt.
Tillgängliggör den referensinformation och de stödjande resurser som fastställdes i punkt 1.6. Detta görs idealt i det kommande uppdragets delade datamiljö.
Följande information finns lagrad i projektinformationsmodellen (PIM):
Följande gäller för generering av information:
Följande format ska användas vid leverans till projektinformationsmodell (PIM) och tillgångsinformationsmodell (AIM):
| Filtyp | Format |
|---|---|
| Modellfiler | Ifc 4.3 samt originalformat |
| Ritningsfiler | |
| Övriga dokument | Pdf samt originalformat |
Följande gäller för granskning av leveranser:
En fungerande teknisk lösning och gemensamma rutiner för delning av information är centrala för att uppdraget ska fungera som avsett. Alla ska kunna leverera och hämta den information de behöver i sin roll. Uppdragsgivaren ska därför bestämma vilken delad datamiljö (CDE) som ska användas i uppdraget.
Alternativt innehåller anbudsunderlaget endast kraven, och det överlåts åt den huvudansvariga uppdragstagaren att välja CDE. Idealt finns den delade datamiljön på plats under anbudsskedet, och används redan då i kommunikationen mellan parterna.
Kraven på en CDE beskrivs detaljerat i standarden. Det handlar till exempel om hur filnamn ska konstrueras; att filer får metadata som beskriver status, version och klass; datum för versioner; kontrollerad åtkomst.
Projektets delade datamiljö ska uppfylla följande krav för varje informationscontainer:
Kod för granskningsstatus ska användas i handlingsförteckningar och i filnamn enligt avsnitt 3.4.2.
Den information som hanteras i ett projekt har ett värde för alla parter, vilket i hög grad påverkar deras affärsmässiga relationer. För att minska risken för tvister ska uppdragsgivaren ta fram informationsföreskrifter som ska införlivas i alla beställningar.
Informationsföreskrifterna ska vara en kontraktshandling i avtalet mellan alla parter som ingår i uppdraget: mellan uppdragsgivare och konsult, underkonsult, entreprenör, underentreprenör eller leverantör.
Informationsföreskrifterna ska innehålla bland annat ansvar, rättigheter och skyldigheter kring hur parterna hanterar information; krav kopplade till GDPR; immateriella rättigheter; vidareutnyttjande av information efter avslutat uppdrag, eller om uppdraget hävs eller avbeställs.
Ansvaret för lämnade uppgifter regleras normalt genom att ABK 09 eller ABT 06 används i avtalet mellan parterna:
“Beställarens godkännande befriar inte konsulten från ansvar för uppgifter, undersökningsmaterial eller tekniska lösningar” (ABK 09 kap 2 § 4).
“För riktigheten av uppgifter, undersökningsmaterial och tekniska lösningar ansvarar den part som tillhandhållit dem” (ABT 06 kap 1 § 6).
Enligt ABK 09 kap 2 § 1 förväntas dock konsulten under vissa omständigheter kontrollera uppgifter från beställaren.
Avseende rätt till uppdragsresultatet, beskriv eventuella avsteg från:
AB 04 kapitel 1 § 14
ABT 06 kapitel 1 §§ 13–14
ABK 09 kapitel 7 §§ 1–12.
Med undantag för ABK 09 kapitel 7 § 1 är dessa fasta bestämmelser.
För att en ändring av fast bestämmelse ska gälla före bestämmelse i ABK 09, AB 04 eller ABT 06 ska ändringen vara tydlig. Följande gäller för att ändringen ska anses tydlig:
Ändringen beskrivs under rätt kod och rubrik i de Administrativa Föreskrifterna.
Samtliga ändringar sammanställs i de Administrativa Föreskrifterna under kod AFC.111. I sammanställningen ska det anges under vilken kod och rubrik som ändringen finns.
Om CAD-modeller ska ingå i kontraktshandlingarna behöver deras plats i rangordningen fastställas. I punktlistan nedan förutsätts att så inte är fallet. Se avsnitt 6.3. Se även anvisningen ”Upphandling enligt ISO 19650 i Sverige”.
Om relevant, ange vad som gäller för hantering av information för säkerhetsklassade byggnadsverk.
Följande gäller för användning av projektinformationsmodellen (PIM) och tillgångsinformationsmodellen (AIM):
Med tillägg till ABK 09 kap 7 § 1 gäller följande:
Uppdragsgivarens nyttjanderätt innefattar att upplåta en begränsad rätt att nyttja uppdragsresultatet till annan uppdragstagare om detta är nödvändigt för att uppfylla de åtaganden denna uppdragstagare har i projektet. Detta gäller oavsett entreprenadform.
Se AFB.3 Anbudsgivning.
Krav på anbudssvar och utvärderingskriterier beskrivs normalt i Administrativa Föreskrifter baserade på AMA AF. Vid tillämpning av ISO 19650 kan kriterier för informationsleveranser tillkomma utöver övriga utvärderingskriterier. Kriterierna kan till exempel vara kompetens inom informationshantering eller anbudsversion av genomförandeplan för BIM.
Kriterier för utvärdering kan vara till exempel leveransteamets anbudsversion av genomförandeplan för BIM; kompetensen hos erbjuden personal; uppgiven kapacitet och förmåga; föreslagen planen för projektstart; riskbedömning.
Som en del i utvärderingen av inkomna anbud bedöms sannolikheten att det föreslagna leveransteamet klarar att uppfylla ställda krav avseende informationshantering enligt ISO 19650. Följande viktade kriterier används (exempel):
| Kriterium | Vikt % |
|---|---|
| Informationsansvarig hos potentiell huvudansvarig uppdragstagare | 5 |
| Leveransteamet kompetens och erfarenhet | 25 |
| Anbudsversion av genomförandeplan för BIM (BEP) | 50 |
| Förslag till mobiliseringsplan | 15 |
| Riskanalys | 5 |
| Totalt | 100 |
Text förs in i AFB.53 Prövning av anbud. Alternativt hänvisas från AF till dessa BIM-föreskrifter.
Text förs in i AFB.3 Anbudsgivning. Alternativt hänvisas från AF till dessa BIM-föreskrifter.
I anbudet ska följande ingå:
