Detta paket innehåller länkar kopplat till ISO 19560
BIM-föreskrifter för projekt - En struktur för BIM-föreskrifter för projekt
Denna sida utgör en mall för disposition av BIM-föreskrifter för projekt. Den har så långt som relevant samma indelning i rubriker som genomförandeplan för BIM.
Anvisningar och kommentarer visas i kursiverad stil, medan övrig text är förslag på innehåll.
Mallen innehåller avsnitt baserade på SS-EN ISO 19650-2:2019. Innehållet ska minskas eller ökas beroende på behovet i det aktuella projektet.
Mallen förutsätter att anbudsinbjudan innehåller Administrativa Föreskrifter (AF) enligt AMA. Där ska framgå en översiktlig projektbeskrivning samt utformning av anbud, tider och annan formalia. Viss text i denna mall ska flyttas till AF.
Under samtliga rubriker nedan finns hänvisning till numrerat avsnitt på sidan Upphandling av projekt enligt ISO 19650.
Dessa BIM-föreskrifter ingår i förfrågningsunderlaget för ett projekt. Syftet är att anbudsgivare ska få en klar bild över de krav som ställs avseende informationshantering i uppdraget. Anbudsgivaren svarar på BIM-föreskrifterna med en anbudsversion av en genomförandeplan för BIM (BEP).
1 Allmänt om informationshantering
2.1 Projektets informationskrav (PIR)
2.2 Organisationens informationskrav (OIR)
2.3 Tillgångsförvaltningens informationskrav (AIR)
2.4 Informationsutbyteskrav (EIR)
3 Projektets informationsstandard
3.1 Klassifikation och nedbrytningsstruktur
3.4 Märkning av informationscontainrar
4 Metoder och rutiner för informationsproduktion
4.1 Referensinformation och delade resurser
8 Instruktioner för inlämning av anbud
Bilaga 1: Informationsflödet i projekt
Målet med projektets informationshantering är ett obrutet digitalt informationsflöde som så långt som möjligt är baserat på objekt med egenskaper, lagrade i en gemensam databas. Granskning och godkännande ska också så långt som möjligt göras på sådana data. Ritningar ska vara baserade på CAD-modeller med objekt som är länkade till databasen.
Administrativa dokument, tekniska beskrivningar och andra typer av dokument avsedda för direkt mänsklig läsning skapas och distribueras hanteras dock som vanliga kontorsdokument (pdf, docx, xlsx med flera filformat).
Informationsflödet i projektet sammanfattas i Bilaga 1: Informationsflödet i projekt.
Informationsansvarig hos uppdragsgivaren är NN, nn@xx.se, telefon 000-00 00 00.
Mallar till leveransspecifikationer finns på Praxi (se länk).
Digital information som berör projektet ska hanteras i enlighet med SS-EN ISO 19650-1:2019, SS-EN ISO 19650-2:2019 och SS-EN ISO 19650-4:2022.
Det övergripande syftet är att informationen ska stödja de beslut som behöver fattas under projektet för att säkerställa produktion enligt ställda krav. Informationen ska sedan kunna användas för organisationens ledning samt för drift och underhåll.
Projektspecifika krav anges i avsnitt 2, 3, 4, 5 och 6.
Se tillämpningsanvisningarna Att skapa organisationens informationskrav (OIR) och Mer om organisationens informationskrav (OIR).
Beställaren betraktar de byggda tillgångarna som en viktig del i genomförandet av sina mål. Den information som produceras i projektet ska, förutom att leda till ett lyckat projekt i sig, kunna användas i organisationens övergripande verksamhetsplanering.
Följande information ska ingå i slutleveransen (exempel):
| Nr | Rubrik | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 | Regelefterlevnad | |
| 1.1 | Brandsäkerhetscertifikat | |
| 1.2 | Dokumentation för tillgänglighetskrav | Ska utföras av oberoende expert. |
| 1.3 | Miljöpåverkansbedömningar | Ska utföras av oberoende expert. |
| 1.4 | Obligatorisk ventilationskontroll | Ska utföras av oberoende expert. |
| 2 | Prestandakrav | |
| 2.1 | Energieffektivitet | Kraven i XXX ska uppfyllas. |
| 2.2 | Koldioxidavtrycksmål | Kraven i XXX ska uppfyllas. |
| 2.3 | Komfortparametrar för brukare | Krav på sensordata |
| 3 | Utrymmeshantering | |
| 3.1 | Klassificering av utrymmen | Enligt CoClass. |
| 3.2 | Areor | Enligt SS 21054:2020. |
| 3.3 | Inredning och utrustning | Rumsvis redovisning. |
| 4 | Driftskostnader och budgetering | |
| 4.1 | Livscykelkostnader | … |
| 4.2 | Driftsbudget | |
| 4.3 | Prognoser | |
| 5 | Risk, hälsa, säkerhet | |
| 5.1 | Arbetsmiljö | Med incidentrapportering. |
| 5.2 | Riskregister | |
| 5.3 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.4 | Försäkringsdokument | |
| 5.5 | Säkerhetsdatablad | |
| 5.6 | Larm och övervakningssystem | |
| 5.7 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.8 | Låssystem | |
| 6 | Miljö och hållbarhet | |
| 6.1 | Avfallshantering | |
| 6.2 | Bedömning om biologisk mångfald | |
| 6.3 | Materialredovisning | |
| 7 | Intressenter | |
| 7.1 | Instruktioner till brukare | |
| 7.2 | Kontaktlistor |
För att ge underlag till löpande tillgångsförvaltning i form av drift, underhåll, ombyggnader och tillbyggnader ska följande information ingå i slutleveransen (exempel):
| Nr | Rubrik | Beskrivning |
|---|---|---|
| 1 | Tekniska specifikationer | |
| 1.1 | Specifikationer av system och komponenter | |
| 1.2 | Underhållsscheman | |
| 1.3 | Driftshandböcker | Inklusive felsökningsguider |
| 1.4 | Märkning av tillgångar | |
| 2 | Garantier | |
| 2.1 | Omfattning | |
| 2.2 | Förfaranden för att göra anspråk | |
| 3 | Relationsdokumentation | |
| 3.1 | Ritningar | |
| 3.2 | Tekniska beskrivningar | |
| 3.3 | CAD-modeller | |
| 4 | Utrymmeshantering | |
| 4.1 | Klassificering av utrymmen | |
| 4.2 | Areor | |
| 4.3 | Inredning och utrustning | |
| 5 | Risk, hälsa, säkerhet | |
| 5.1 | Arbetsmiljö | |
| 5.2 | Riskregister | |
| 5.3 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.4 | Försäkringsdokument | |
| 5.5 | Säkerhetsdatablad | |
| 5.6 | Larm och övervakningssystem | |
| 5.7 | Nödutrymningsplaner | |
| 5.8 | Låssystem | |
| 6 | Miljö och hållbarhet | |
| 6.1 | Avfallshantering | |
| 6.2 | Bedömning om biologisk mångfald | |
| 6.3 | Materialredovisning | |
| 7 | Intressenter | |
| 7.1 | Instruktioner till brukare | |
| 7.2 | Kontaktlistor för intressenter |
Se sidan Att skapa projektinformationskrav (PIR).
Projektet ska leverera information som är relevant för drift och underhåll, efterlevnad av interna regler och yttre reglering, och för riskhantering.
Se avsnitt 1.3.
Följande milstolpar för informationsleveranser finns i projektet (exempel):
| Beslutspunkt | Syfte/Aktörer/Innehåll |
|---|---|
| Programhandlingar | Första kalkylunderlag inför beslut om genomförande. |
| Arkitekt, landskapsarkitekt. | |
| Textbeskrivning av planerat utförande. | |
| Systemhandlingar | Visualisering; simuleringar; arearedovisning; detaljerad kalkyl; beräkning av klimatpåverkan; val av tekniska systemlösningar. Kan ingå i anbudsförfrågan för totalentreprenad. |
| Samtliga projektörer. | |
| CAD-modeller, ritningar, översiktliga tekniska beskrivningar. | |
| Bygglovshandlingar | För beviljande av kommunen. |
| Samtliga projektörer. | |
| Ritningar, översiktliga tekniska beskrivningar. | |
| Bygghandlingar | Val av detaljlösningar. Kan ingå i anbudsförfrågan för utförandeentreprenad. |
| Samtliga projektörer. | |
| CAD-modeller, ritningar, detaljerade tekniska beskrivningar enligt AMA. |
*Uppdragsgivarens informationsutbyteskrav ska utgöra en sammanställning av OIR, AIR och PIR. Resultatet blir konkreta leveransspecifikationer för alla uppdragstagare. Se Att skapa EIR, och Att skapa informationsutbyteskrav (EIR) med IFC.
Mallar för leveransspecifikation finns i Praxi.
Uppdragsgivarens informationsutbyteskrav framgår av följande bifogade leveransspecifikationer:
Se avsnitt 1.4.
Projektet ska följa de standarder som beskrivs i detta avsnitt.
Beskriv hur klassifikation av objekt ska tillämpas, som komplement till den typning av objekt som ges av CAD-program och IFC. Frågor att besvara:
Vilka objekt ska klassificeras, och på vilken nivå? Här ska framför allt tillgångsinformationskraven (AIR) vara styrande, och i viss mån organisationens informationskrav (OIR). Även entreprenören kan ha önskemål. Vilka objekt – utrymmen, system och komponenter – behöver kunna spåras för produktion, drift och underhåll?
Vilket eller vilka klassifikationssystem ska användas? Rekommendationen är en kombination av CoClass för grundläggande klass och BIP för att beteckna projektspecifika typer.
Samtliga objekt ska i CAD-modeller vara klassificerade enligt CoClass. Klassifikationen ska följa med vid export till IFC.
Byggdelar ska beskrivas i sin nedbrytningsstruktur enligt CoClass tabeller för funktionellt system, konstruktivt system och komponent. Kod för typ ska inte användas i nedbrytningsstruktur, endast kod för klass.
Omfattande exempel finns i AMA Funktion 22, kapitel 3.
Ska objekt kunna spåras på individnivå med användning av formella referensbeteckningar? Beskriv i så fall hur detta ska göras, och vilka objekt som omfattas.
Referensbeteckningar ska omfatta nivåerna funktionellt system, konstruktivt system och komponent, med aktuell byggnad som toppnod.
Följande objekt ska i CAD-modeller ges referensbeteckningar enligt CoClass:
| Objekt | Aspekt | |||
|---|---|---|---|---|
| Funktion | Produkt | Lokalisering | Typ | |
| Byggnad | ||||
| Fönster | X | X | X | |
| Dörrar | X | X | X | |
| … | ||||
| Luftbehandling | ||||
| Luftbehandlingsaggregat | X | X | X | |
| ... |
Referensbeteckningen ska användas i samtliga informationskällor som beskriver samma objekt.
Detaljerade instruktioner finns i anvisningen RDS-manual för CoClass.
Ange metod för typbeteckningar för objekt, till exempel en kombination av CoClass generiska typer och projektspecifika typer baserade på BIP.
Typbeteckningar enligt avsnitt 3.2 ska utgöras av BIP-koder. Projektspecifika nummer fastställs i samråd mellan parterna.
En informationscontainer är en namngiven uppsättning information, till exempel en fil i en lagringsstruktur.
Huvudansvarig uppdragstagare ansvarar för utformning av struktur för lagring av informationscontainrar. Denna ska vara indelad:
Lagringsstrukturen ska godkännas av uppdragsgivaren.
Beskriv hur informationscontainrar ska namnges. Anvisningar för filbenämningar finns i Praxi.
Modellfiler och ritningsfiler ska namnges med följande sex delar, åtskilda med bindestreck:
| Del | Hänvisning |
|---|---|
| Ansvarig part | SIS Bygghandlingar |
| Innehåll | BSAB 96 |
| Redovisning | SS 32271:2016 |
| Nummer | Överenskoms i projektet |
| Informationsbeteckning | Enl. Informationsbeteckning och -beskrivning i Praxi |
| Granskningsstatus | Enligt tabell nedan |
Exempel på informationsbeteckning:
| Beslutspunkt | Informationsbeteckning |
|---|---|
| Systemhandlingar | 2K30 |
| Bygglovshandlingar | 2K12 |
| Förfrågningsunderlag | 3P30 |
| Bygghandlingar | 4P70 |
| Relationshandlingar | 5P80 |
Exempel på kod för granskningsstatus:
| Granskningsstatus | Kod |
|---|---|
| För information | FI |
| Preliminär | PR |
| Förfrågningsunderlag | FU |
| För granskning | GR |
| Godkänd | G1 |
Exempel 1: A-40-V-150001-4P70-G1.ifc för att beteckna Arkitekt > Sammansatt redovisning > Volymmodell > Byggnad 15 > Plan 00 > Löpnummer 01 > Bygghandling > Godkänd
Övriga dokument namnges med fyra eller sex delar, åtskilda med bindestreck:
| Del | Hänvisning |
|---|---|
| Ansvarig part | SIS Bygghandlingar |
| Innehåll | BSAB 96 |
| Nummer | Överenskoms i projektet |
| Beskrivning | Användarspecifik |
| För förfrågningsunderlag och bygghandlingar | |
| Informationsbeteckning | Enl. Informationsbeteckning och -beskrivning i Praxi |
| Granskningsstatus | Enligt tabell ovan |
Exempel 1: P-1C03-18-Protokoll B möte.pdf för att beteckna Projektgemensamt > Mötesprotokoll > Nummer 18 > Protokoll B-möte.
Exempel 2: L-2D02-1-TB anläggning-3P30-GR för att beteckna Landskapsarkitekt > Teknisk beskrivning > Teknisk beskrivning för anläggning > Förfrågningsunderlag > För granskning.
Objekt i CAD-filer ska ha dimensionalitet, utseende och detaljeringsgrad enligt anvisningar i leveransspecifikationer. Dessa följer Informationsbeteckning och -beskrivning enligt Praxi.
Exempel: 3DY-1-LOD3 för att beskriva 3D ytobjekt > Symboliskt utseende > Objektets alla utvändigt synliga delar.
Se avsnitt 1.5 och 2.3.
Huvudansvarig uppdragstagare ska säkerställa för att samtliga personer i leveransteamet kan arbeta enligt metoder och rutiner som beskrivs i detta avsnitt. En beskrivning av leveransteamets mobilisering ska ingå i genomförandeplan för BIM (BEP).
Under projektering och produktion lagras information i en projektinformationsmodell (PIM) enligt kraven i avsnitt 2.4 (EIR) i en gemensam datamiljö enligt avsnitt 5.
I samband med överlämning överförs information enligt kraven i avsnitt 2.2 och 2.3 till en tillgångsinformationsmodell (AIM).
Se avsnitt 1.6, 2.4.
Följande information finns lagrad i projektinformationsmodellen (PIM):
Följande gäller för generering av information:
Följande format ska användas vid leverans till projektinformationsmodell (PIM) och tillgångsinformationsmodell (AIM):
| Filtyp | Format |
|---|---|
| Modellfiler | Ifc 4.3 samt originalformat |
| Ritningsfiler | |
| Övriga dokument | Pdf samt originalformat |
Följande gäller för granskning av leveranser:
Se avsnitt 1.7.
Projektets delade datamiljö ska uppfylla följande krav för varje informationscontainer:
Kod för granskningsstatus ska användas i handlingsförteckningar och i filnamn enligt avsnitt 3.4.2.
Se avsnitt 1.8.
Avseende rätt till uppdragsresultatet, beskriv eventuella avsteg från:
Med undantag för ABK 09 kapitel 7 § 1 är dessa fasta bestämmelser.
För att en ändring av fast bestämmelse ska gälla före bestämmelse i ABK 09, AB 04 eller ABT 06 ska ändringen vara tydlig. Följande gäller för att ändringen ska anses tydlig:
Om CAD-modeller ska ingå i kontraktshandlingarna behöver deras plats i rangordningen fastställas. I punktlistan nedan förutsätts att så inte är fallet. Se avsnitt 6.3.
Om relevant, ange vad som gäller för hantering av information för säkerhetsklassade byggnadsverk.
Följande gäller för användning av projektinformationsmodellen (PIM) och tillgångsinformationsmodellen (AIM):
Med tillägg till ABK 09 kap 7 § 1 gäller följande:
Uppdragsgivarens nyttjanderätt innefattar att upplåta en begränsad rätt att nyttja uppdragsresultatet till annan uppdragstagare om detta är nödvändigt för att uppfylla de åtaganden denna uppdragstagare har i projektet. Detta gäller oavsett entreprenadform.
Se AFB.3 Anbudsgivning.
Se avsnitt 2.6.
Som en del i utvärderingen av inkomna anbud bedöms sannolikheten att det föreslagna leveransteamet klarar att uppfylla ställda krav avseende informationshantering enligt ISO 19650. Följande viktade kriterier används (exempel):
| Kriterium | Vikt % |
|---|---|
| Informationsansvarig hos potentiell huvudansvarig uppdragstagare | 5 |
| Leveransteamet kompetens och erfarenhet | 25 |
| Anbudsversion av genomförandeplan för BIM (BEP) | 50 |
| Förslag till mobiliseringsplan | 15 |
| Riskanalys | 5 |
| Totalt | 100 |
Text förs in i AFB.53 Prövning av anbud. Alternativt hänvisas från AF till dessa BIM-föreskrifter.
Se avsnitt 2.6.
I anbudet ska följande ingå:
Text förs in i AFB.3 Anbudsgivning. Alternativt hänvisas från AF till dessa BIM-föreskrifter.
