SISABs infopack för digitala anvisningar
7. Utomhusmiljö - Miljö - 7. Utomhusmiljö
Beroende på projektets inriktning och omfattning kan utredningar och åtgärder kopplade till klimatanpassning, behöva utredas.
Klimatrisker kopplade till den geografiska platsen för projektet behöver tidigt identifieras och analyseras i en klimat- och sårbarhetsanalys. I nyproduktion ska detta arbete initieras i utredning och ledas av landskapsarkitekt. I linje med Stockholm stads fokusområden för klimatanpassning ska klimatriskanalysen fokusera på konsekvenserna av ihållande regn, skyfall och värmebölja. Analysen bör göras av landskapsarkitekt i tidigt skede för att på optimalt sätt klargöra markens förutsättningar och dess eventuella påverkan på fastigheten. Samt hur byggnaden och byggnadens geografiska plats påverkas av ihållande exponering av regn eller värmebölja. Det är även viktigt att klimatriskanalysen tar avrinningsområden i beaktning så att inte närområdet påverkas negativt vid skyfall. En bedömning av riskerna bör göras utifrån om det föreligger låg, medel eller hög risk vad gäller potentiella skador på fastigheten. Vidare ska förslag på åtgärder tas fram för de klimatrisker som bedöms vara mest betydande.
Stockholm stad har tagit fram en skyfallskartering som kan användas för att identifiera områden med risk för översvämning vid skyfall. Skyfallskarteringen bör dock inte tillämpas för den enskilda byggnaden utan fungerar endast som ett stöd för tidiga skeden. Planeringen av dagvatten är ett viktigt arbete i förebyggandet av skyfall, där ska Stockholm stads dagvattenstrategi följas6. Överlag är det viktigt att arbetet och planeringen kopplade till klimatrisker inte sker isolerat utan inkluderar andra aktörer som Trafikkontoret, Miljöförvaltningen och Stockholm Vatten Avfall. Fuktsakkunnig bör även inkluderas i analysen av hur byggnaden påverkas vid skyfall.
Se avsnitt Dagvattenstrategi_mars 2015_KF (stockholm.se) i SISAB:s markanvisning för mer information.
6 Mallfiler Miljö – SISAB Kravportal
Ekosystemtjänster kan kopplas nära ihop med klimatrisker samt förebyggandet av klimatrisker. Beroende på om den geografiska platsen tidigare bebyggts så kommer behovet av antingen tillförande eller kompenserande ekosystemtjänster behöva utredas samt utföras. Landskapsarkitekten behöver involveras i tidigt skede för optimal utformning och ansvarar för GYF uträkningen.
I nyproduktion ska SISAB förhålla sig till den kommunala grönytefaktorn som Stockholm Stad angett. Det finns tre versioner av GYF-kravställningar att förhålla sig till. Markytor med speciella funktioner som ej möjliggör etablering av grönska, omhändertagande av dagvatten m.m. tas hänsyn till i framräkningen av GYF-kravet.
Vilket GYF-tal som används bestäms utifrån hur stor del av tomten som är bebyggd. GYF redovisas i Stockholm stads beräkningsmall7.
| Nivå av exploatering | Andel bebyggd tomt | GYF-krav) |
| Låg | <50% | 1,0 |
| Medel stor | 50-70% | 0,6 |
| Stor | >70% | 0,4 |
Tabell: GYF-tal
Vid framtagning av GYF krav för skolmiljö råder en speciell utformning av utrymme. Olika funktioner i skolmiljön kan därför komma att begränsa möjligheten att leverera ekosystemtjänster. För mer information se ”GYF för kvartersmark”8.
Kravet kommer från markanvisningsavtalet men gäller för samtliga nyproduktionsprojekt som projekteras enligt Miljöbyggnad 4.1 eller senare.
För att undvika störningar och klagomål under byggtiden så är det viktigt att SISAB planerar byggproduktion så att bullerstörningar minimeras. Öppenhet och information till de som riskerar att störas är ofta det viktigaste sättet att minimera problem under byggtiden. Naturvårdsverket har tagit fram bullerriktvärden (NFS 2004:15) och det är SISAB:s ansvar som byggherre att dessa efterlevs på byggarbetsplatsen. Det är miljösamordnarens alternativt projektledarens roll utreda och bevaka att projektering sker enligt NFS 2004:15. Se: byggbuller-230224.pdf för tydligare redogörelse om hur projektet bör planera sitt bullerarbete.
Se även Projekteringsanvisning Akustik grundskola, Projekteringsanvisning Akustik förskola och SISAB:s Goda exempel Akustik.
7 Hållbarhetskrav vid byggande - Stockholms stad (tillstand.stockholm)
8 gyf-for-kvartersmark.pdf (tillstand.stockholm)