# Att tänka på
* Kom ihåg att kontakta SISABs teknikspecialister för samråd med anvisningsansvarig.
Detta ska ske i varje projekt, i varje skede och [”Protokollmall/checklista för samråd”](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/mallfiler-samrad/) ska upprättas av elkonsult för att följa med genom hela projektet.
* Vid frågor eller funderingar finns anvisningsansvarig till hjälp.
## Märkning och dokumentation
Att dokumentera telesystem är oerhört viktigt.
Historiskt har SISAB inte upprätthållit relationshandlingar men viss anläggningsdokumentation finns för förvaltning av anläggningarna.
* Numera ska svenska standarder, normer och regler efterlevas.
* Det åligger alla entreprenörer som arbetar i SISAB:s anläggningar att säkerställa att man lämnar ifrån sig korrekt dokumentation och märkning.
Se avsnitt *Märkning, dokumentation & relationshandlingar*.
## Uppkoppling av utrustning
Det är inte tillåtet för Entreprenör att ansluta egna SIM-kort eller annan typ av extern uppkoppling i levererad teknisk utrustning. Endast uppkopplingar godkända av SISAB får finnas i utrustningen.
## Hissmaskinrum
Utrustning för andra system än hissens egna, får ej placeras i hissmaskinrum.
Tex. Får ej adress- och styrenheter för säkerhetssystem, samplande system för rökdetektering eller strömförsörjning etc. installeras där.
Detta för att uppfylla hissdirektiv och att endast behörig hisspersonal får vistas i hissens maskinrum.
## Likvärdigt
Om specifika produkter föreskrivs i denna beskrivning är de valda utifrån den sammanhängande lösning som har projekterats. Syftet är att säkerställa funktion, drift och integration med SISAB:s övriga anläggningspark.
Vid önskemål om att ersätta föreskriven produkt med annan produkt ska denna bedömas som likvärdig av SISAB innan den kan accepteras. Konsulten ska i dessa fall samråda med SISAB och tillhandahålla det underlag som krävs för utvärdering.
Den föreslagna ersättningsprodukten ska kunna uppvisa likvärdighet avseende:
* Funktion, prestanda och teknisk utformning i förhållande till projekterad lösning.
* Möjlighet till integration med SISAB:s befintliga system och anläggningsdelar
* Kvalitet och robusthet, särskilt med hänsyn till det höga slitaget i skolmiljö
* Långsiktig driftssäkerhet och hållbarhet över anläggningens livslängd
* Tillgång till reservdelar och utbytbarhet över tid till rimliga kostnader
Formell hantering:
Bedömningen av likvärdighet och eventuell godkännande av ersättningsprodukt regleras i AF-delens administrativa föreskrifter. Projekterande konsult ska även säkerställa att denna text återfinns i sina tekniska beskrivningar där behov av specifika produkter finns.
## Detaljnivå i handlingar
SISAB eftersträvar en hög detaljnivå på de handlingar som tas fram för telesystem, i syfte att minimera frågeställningar och oklarheter under installations- och besiktningsskedet. Det är avgörande att handlingarna som levereras inom ramen för en utförandeentreprenad är fullt detaljprojekterade.
Projektörens ansvar är att säkerställa att nödvändiga detaljer tas fram och redovisas. Detta kräver hög systemförståelse och erfarenhet, särskilt inom områden som innefattar komplexa dörrfunktioner och säkerhetssystem. Projektören ska i detta arbete samverka med konsult, arkitekt samt använda relevanta delar av [SISAB:s Projekteringsanvisning](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/). Samråd med anvisningsansvarig hos SISAB ska ske löpande i projektets alla skeden.
Exempel på underlag som projektören ska ta fram:
* Dörruppställningsdetaljer
* Detaljritningar och principskisser
Funktionsbeskrivningar för:
* Mikrobrytarfunktioner i låskistor
* Lokala indikeringar
* Samverkanslösningar mellan dörrautomatik, brandlarm, passersystem
* Apparatlistor
* Nät- och linje-schema
* Märk- och skyltlistor för uttag och komponenter
Tekniska beräkningar:
* Strömförbrukning
* Luftflöden i samplande system
* Effektbehov för anläggningar
Programmeringsunderlag:
* Zonindelning i larm
* Länkningar mellan in- och utgångar
* Styrfunktioner och logik
Då samråd hålls i projektens alla skeden är det rimligt att redovisa detta inför exempelvis utskick av granskningshandlingar.
## Befintliga system och relationshandlingar
Flertalet av SISAB:s säkerhetssystem saknar fullständiga relationshandlingar.
Vid ombyggnationer krävs därför omfattande fältinventeringar för att kunna projektera i enlighet med de krav på detaljnivå som ställs enligt AB 04.
Tillgången till säkerhetssystem är begränsad till driftentreprenörer (ramavtal inom säkerhet), vilket förutsätter deras medverkan för att ge projektörer nödvändig åtkomst till systeminformation.
För att erhålla korrekt underlag för projektering krävs därför platsbesök för att verifiera befintliga installationer och konfigurering av systemen.
## Kompetens och fackmässighet
SISAB förutsätter att samtliga leverantörer, såväl projektörer som entreprenörer, har hög kompetens och arbetar enligt god fackmässighet.
Säkerhetssystemen är komplexa och ställer höga krav på kunskap om gällande regelverk, standarder och föreskrifter, liksom installationsteknik och entreprenadformer.
En certifierad behörig ingenjör inom relevant teknikområde ska involveras i projekteringen för att granska och kvalitetssäkra projektörens handlingar. Den behöriga ingenjören ska aktivt medverka i projekteringsarbetet, delta i samråd och möten samt ta ansvar för granskningen. Namn på behörig ingenjör ska alltid anges i konsultens egenkontroll.
Fackmässighet ska även säkerställas under installationsskedet. Komponenter och produkter får inte monteras med till exempel lim, tejp eller andra icke fackmässiga metoder.
För system som innehåller programmerbara enheter ska all nödvändig programvara, eventuella lösenord, fjärrkontroller samt färdigställd programmering levereras för att säkerställa fullgod funktion.
## Inkommande försörjning
Vid nybyggnation ska samordning av ny inkommande försörjning av el, fiber och kommunikation alltid ske i samråd med respektive leverantör.
En gemensam införingspunkt ska alltid anordnas för el- och fiberförsörjning.
Stokab-fiber ska planeras och avropas i mycket god tid i projekt med nyinstallation, med hänsyn till lång leveranstid.
Detta gäller även för paviljonger.
Vid paviljonginstallationer ska det i första hand säkerställas att anslutning sker till SISAB:s stamnätsfiber via närliggande byggnads CUR (för skola) eller huvudtelenisch (för förskola).
Kontakt S:t Erik Kommunikation AB, Api.salj@sterikkom.se.
## Kanalisation
Teleprojektör ansvarar för att identifiera behovet av kanalisation och samordning ska ske med projektör el avseende säkerhetssystemens behov av utrymme för kablage, exempelvis på kabelstegar och i infällda rör.
Kanalisation ska dimensioneras för framtida utbyggnad med minst 30 % reservkapacitet.
SISAB:s övriga krav på kanalisation beskrivs i
[Projekteringsanvisning El](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-elanvisning/).
## Kabelnät
Kabelnäten ska utformas och installeras så att dokumentation kan upprättas i enlighet med tillämpliga svenska standarder.
### Förläggning
Förläggning av el- och telekablage:
* Separata kabelnät ska förläggas för respektive telesystem. (Undantag gäller för kombilarm där inbrottslarm, brandindikering och utrymningslarm integreras i samma kabelnät.)
* Samtliga kopplingar ska utföras på plint.
* Kablage ska vara omdragningsbara.
* El- och telekablage ska, där det är möjligt, förläggas infällda i rör mellan huvudkanalisation och apparater i eller på väggar och tak.
* Kablage som förläggs infällda eller dolda - exempelvis ovan undertak eller akustikplattor – ska alltid förläggas i rör.
* Utanpåliggande kablage ska förläggas i rör eller kabelkanal.
* Kabelkanaler ska vara av aluminium eller plåt.
* Kabelkanaler som monteras lägre än 2500 mm över golv (ÖG) i obevakade utrymmen i skolor, till exempel korridorer, ska förses med svårdemonterbart lock.
Samförläggning och fastsättning :
* Kabel för telesystem som samförläggs i kanal, kabelstege eller kabelränna tillsammans med andra system ska separeras med skiljevägg eller särskild ränna.
* Kablage som förläggs på kabelstege ska fästas vid minst varannan stegpinne samt där kabeln lämnar stegen.
Förläggning i mark och hantering av tomrör:
* Kablage i mark ska förläggas i kabelskyddsrör.
* Tomrör ska förses med dragtråd och tydlig märkning som visar var de är förlagda.
* Tomrör som passerar genom fasad eller brandcell ska tätas enligt gällande brand- och täthetskrav.
Överblivna anslutningskablage:
* Överblivna anslutningskablage ska rullas upp, buntas med buntband och märkas tydligt.
## Central‐ och platsutrustningar
* Utrustning ska vara försedd med kopplingsklämmor eller slits för samtliga in- och utgående ledare, så kallade toppskarvar får inte förekomma.
* Det ska finnas kalkylerat reservutrymme rörande systemets in- och utgångar med 20%.
* Respektive teleanläggning ska ha separat avsäkrad strömförsörjning.
* Beakta att alla former av reservkraft, strömförsörjande adressenheter eller liknande ingående i brand- eller inbrotts-/kombilarm ska övervakas i enlighet med regelverket (SBF/SSF) och uppfylla samma krav på reservdriftstider.
### Kopplingsplintar
Kopplingsplint och spridningsplint tillhörande säkerhetsanläggningarna placerad utanför stativ ska vara försedd med sabotageskyddad kapsling i enlighet med gällande regelverk.
## Nischer och stativ för teleutrustning
All teleutrustning, centralutrustning, strömförsörjning och adressenheter som installeras i teknikutrymmen och nischer ska monteras i stativ.
### Stativ/rack
* 19” fullhöjdsstativ ska vara 2200 mm och stagas på mitten.
* Djupet ska vara minst 500 mm fristående mot vägg.
### CUR, centralutrustningsrum i skolor
Centralutrustningsrummet (CUR) ska utrustas med minst 3 st. stativ.
Ett stativ förbereds för STEK enligt [Bilaga uppställning Fastighetsnätverk](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-tele-data-sakerhet/mallfiler-tele-data-sakerhet/).
### Telenisch
Normalt installeras telesystem i gemensam nisch med elcentral.
* Nischbredd ska vara minst 2000 mm (innermått)
* Nischdjup ska vara minst 800 mm (innermått)
* Stativens höjd anpassas efter nischens dörr och kapas om standarddörr (2000mm) nyttjas.
* Normalt nyttjas två stativ men om utrymmet endast ska omfatta 1st stativ ska invändig bredd vara minst 1000 mm.
* Nischens dörr förses med SISAB:s elektroniska driftcylinder.
### Teleutrustning i förskolor och mindre fristående byggnader
Stativ placeras i elnisch alt. el-/telerum på bottenvåning.
Centralutrustning för telesystem placeras i egen del av gemensam el/telenisch.
* Nischbredd ska vara minst 2000 mm (innermått)
* Nischdjup ska vara minst 800 mm (innermått)
* Stativens höjd anpassas efter nischens dörr och kapas om standarddörr (2000mm) nyttjas.
* Teledel förbereds för Stokabfiber och Stokabs ODF fiberbox eller motsvarande utrustning placeras överst i stativet lika som i skolor.
Stativuppställning enligt [Bilaga uppställning Fastighetsnätverk](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-tele-data-sakerhet/mallfiler-tele-data-sakerhet/)
### Korskopplingsutrymmen
Vid planering för korskopplingsutrymmen ska hänsyn tas så att god ventilation och rumstemperatur uppnås med hänsyn till ökande användning av PoE switchar med hög värmeutveckling.
Placeringen och antal korskopplingsutrymmen ska också planeras för att undvika långa kabeldragningar för kommande utökning av datauttag för framtida enheter som kräver kommunikation.
Runt stativ/fördelningsskåp ska alltid en fri yta finnas så att omedelbart tillträde kan ske av servicepersonal samt tillräcklig luftcirkulation för kylning.
Antal uttag i respektive korskopplingsstativ ska vara max 150 st.
Företrädesvis skall gemensamt utrymme för elcentral och korskopplingsstativ användas.
## Kontroll och provning
Samtliga system ska märkas, provas och dokumenteras.
Samordnad funktionsprovning syftar till att avprova styrningar och signaler mellan olika system och discipliner anslutna mot styr- och övervakningssystem. Samordnad funktionsprovning ska utföras enligt anvisning i projektets Administrativa föreskrifter. I utförandeentreprenader tillhandahåller SISAB provningsledare som ansvarar för utförandet av den samordnade funktionsprovningen.
### Kontroll av säkerhetssystem
Styrningar som påverkar andra system ska alltid testas fullt ut vid samordnad funktionsprovning. Se styrlista.
Avprov på plint/avlämningspunkt är inte ett godkänt test.
Projektör ska i bygghandling förtydliga vikten av en korrekt egenkontroll av utförda installationer, dvs. vad som ska kontrolleras och när det ska redovisas. Entreprenören ska redovisa kontrollpunkter redan vid förbesiktningar inför ”samordnad provning” så att inga missförstånd råder om vad som ska kontrolleras.
När entreprenören meddelar projektledningen att ”driftsatt anläggning” uppnåtts ska egenkontroll inkluderas så att provningsledare och besiktningsmän för både entreprenad- och leveransbesiktning kan ta del av dem i god tid. I egenkontrollen ska finnas namn på behöriga ingenjörer för Brandlarm, Inbrottslarm och Utrymningslarm för talat meddelande. Egenkontrollen för larmsystem skall omfatta de punkter som beskrivs i regelverken. För inbrottslarm gäller SSF 130, avsnitt 6 och brandlarm SBF 110, avsnitt 9.
Egenkontrollplan för passersystem, dörrautomater och dörrfunktioner finns inte beskrivet i regelverk utan måste upprättas objektspecifikt. Viktigt att alla ingående funktioner i hela dörrmiljön kontrolleras i detalj och att funktioner som påverkar andra system finns med i kontrollen. Exempel:
* Dörrens funktion, listtryck, tröskel, lås, slutbleck, behör och gångjärn etc.
* Dörrautomatens montage och CE märkning.
* Passersystemsfunktioner:
* Dörröppning; tryckknapp, armbågskontakter, kortläsare.
* Indikeringar; optisk och akustisk, dörravkänning och nedbrytning.
* Påverkan mot andra system - blockering vid tillkopplat inbrottslarm, urkoppling av sensorlister vid brandlarm, förreglingar via nattlås eller lokala rökdetektorer etc.
* Mjukvaror/dokumentation – märkning, ritningar, upplägg i mjukvara, kontroll i händelselogg, databasbackup etc.
Avprov av säkerhetssystemen görs av E-säk tillsammans med Ram-säk vid systemintegration. Ram-säk kan inte överta anläggningar där brister och frågetecken kvarstår efter entreprenad. Beskrivs tidigare under avsnittet telesystem.
Överlämning och utbildning för verksamhetens system sker normalt inte till SISAB:s driftentreprenör (Ram-säk eller Ram-lås) utan till verksamhetens egen entreprenör.
### Kontroll av fastighetsnät (data)
Varje förbindelse i stamnätet och spridningsnätet ska testas.
### Test av kopparnät
Mätning motsvarande SS-EN 50 173-1, klass E (alt D vid bef nät) på all partvinnad kabel ska göras med standardanslutningskabel (referenskabel) ansluten till nätet. Mätinstrument ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61935-1.
### Test av optofibernät
Fiberkablar i stamnät ska dämpningsmätas enl. klass OF500 med 1310+1550nm i båda riktningar. Fiber i områdesnät (mellan byggnader) ska både dämpningsmätas och OTDR mätas med 1310+1550nm i båda riktningar. Dämpning får vara max 0,5dB per övergång med LC kontakter och skarvar max 1dB.
## Märkning, dokumentation & relationshandlingar
Vid totalentreprenader ska entreprenören upprätta och leverera färdiga relationshandlingar enligt [Projekteringsanvisning Informationsleverans](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-informationsleveranser/).
Vid utförandeentreprenader ska underlag levereras för upprättande av relationshandlingar. På samtliga digitala ritningar som ingår i bygghandling ska avvikelser tydligt markeras. Samtliga ritningar ska förses med datum och underskrift av den som utfört markeringen.
**Svensk standard - teleregistrering**
För samtliga telesystem gäller att nya installationer som kopplas ihop med äldre ska följa den äldre standarden för teleregistrering, SS 4551200:1992-03-11 utgåva 5. Det gäller all komplettering eller utökning, även nya byggnader som ansluts mot befintliga inom en och samma fastighet - för att undvika förvirring.
I nya fastigheter används däremot den nya standarden för teleregistrering 4551201-utgåva 6.
Enligt utgåva 6 benämns SISAB:s system enligt följande:
* Brandlarm (SBF-larm) - H1
* Inbrottslarm - H2
* Kombilarm (integrerade system) - H9
* Passersystem – H4
* Fastighetsnätverk - B3
Alla dokument ska utföras digitalt framställda i digitalt och redigerbart media beskrivet i [Projekteringsanvisning Informationsleverans](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-informationsleveranser/). (dwg, word, excel)
Utöver generella anvisningar gäller att följande relationshandlingar ska upprättas (Avser ej lokala system som t.ex. dörrindikeringar och RWC-larm):
* Funktionsbeskrivande scheman såsom nätscheman, blockscheman och kretsscheman.
* Ställförteckning
* Apparatlistor
* Plintkort/panelkort
### Märkning
All utrustning ska märkas med UNR-nummer.
Centralutrustning märks dessutom med klartext i rätt färg.
Exempel:
* Transformator RWC-larm
* Undercentral passersystem
* Larmsändare inbrottslarm
Märkning får utföras med präglingstejp på platsutrustnings hölje.
**Färg på märkskyltar**
För att ytterligare öka tydligheten och visuellt beskriva uppdelningen mellan olika anläggningsdelar och ägaransvar ska märkskyltar i telesystem utföras i olika färg.
Brandlarm och sprinkler är enligt regelverken röd bakgrund med vit text.
Inbrottslarm och kombilarm utförs med blå bakgrund och vit text.
Utrymningslarm, Utrymningslarm med talat meddelande och EVAK utförs med grön bakgrund och vit text.
Allmäntele och fastighetsnätverk märks traditionsenligt med vit bakgrund och svart text.
**Verksamhetens egen utrustning**
Märks i helt avvikande färg. Förslagsvis vit bakgrund och blå text om inte verksamheten anger andra krav.
Exempel:
* Ljudanläggningar
* AV-system
* UR/klockor
* Kameror
* Skärmar
* Mobilförstärkningsnät
* Passersystem
* Lokala dörrlarm
* Bråklarm
**Kabel och kanalisation**
All tomrörskanalisation ska vara försedda med dragtråd samt märkas, i båda ändar, var röret mynnar och om röret är avsett för särskilt ändamål.
Överblivna anslutningskablar ska rullas ihop, förses med buntband och tydligt märkas.
Kabel i mark ska märkas i båda ändar. Inkommande kabel i stolpe ska märkas med ”I” och utgående med ”U” samt uppgift om matande central och grupp.
**Centralutrustning, ställ, rack, korskoppling**
* Ställ och rack märks i enlighet med svenska standard.
* För varje anläggningsdel (ej säkerhetsanläggningar) ska dokumentation upprättas och av entreprenören monteras, med skruv, i inplastad ram vid varje centralutrustning, korskoppling eller ställ.
* Dokumentationen ska tydligt redovisa ledningsnät, ledningstyp, apparatplacering och apparatbeteckning med rumsplacering samt gruppförteckning för strömförsörjningsutrustning.
* För fastighetsnätverk ska nätschema monteras för att tydligt redovisa placering av fördelnings-/korskopplingsplatser på våning.
Nätschema ska ange ställbetäckningar, rumsnummer och antal datauttag vid respektive korskoppling. Nätschema ska även förses med orienteringsfigur eller liten situationsplan över byggnaderna.
I anslutning till stativ för fastighetsnät ska även panelkort sättas upp.
* Dokumentationen ska finnas färdig i god tid i god tid så att nätverksuttag kan patchas upp av S:t Erik kommunikation för nätplanering ihop med verksamhet och en eventuell samordnad provning i projektet.
* All dokumentation ska även levereras i digital form, PDF-format samt i redigerbart originalformat (ritningar i DWG. Övriga dokument, förteckningar och protokoll i redigerbart format Word/Excell.)
**Dold installation**
Adressenheter, dörrnoder, detektorer, testpunkt för ASD, nätverksuttag etc. som placeras ovan undertak märks synligt i bärverk med samma benämning som på komponenten.
**Lokala indikeringar**
Alla lokala indikeringslampor, summrar, lysdioder etc. ska märkas med funktion.
Exempel:
* Nödutgång olåst
* Nattlås lås
* Nödterminal aktiverad
* Lokalt larm från nöddusch i NO-sal
**Överlämningspunkter/gränssnitt**
Alla gränsytor och överlämningspunkter mellan verksamhetens egna system och SISAB:s system ska tydligt märkas upp med funktion.
Exempel:
* Kapslingar och reläer för blockering av kortläsare, styrning av dörrautomat eller bortkoppling av dörruppställningsmagneter.
**Strömförsörjningssystem**
Batterilådor, kapslingar och batterierna ska märkas med rätt färg och text ”Batterier” och vilken anläggning de tillhör, så de lätt kan lokaliseras vid brand och besiktning.
Installationsår och datum för nästa batteribyte ska tydligt framgå.
Datumdekal placeras synligt utanpå kapslingen.
Ramavtalad partner har dekaler för SISAB:s utrustning, men verksamhetens utrustning märks med egna datummärkningar i projektet.
**Säkerhetssystem**
Märkning av säkerhetssystemen följer svensk standard samt normer och regler för respektive anläggning.
* Brandlarm och utrymningslarm märks enligt SBF 110.
* Utrymningslarm med talat meddelande enligt SBF 502.
* Inbrottslarm/kombilarm enligt SSF 130.
**Larmknappar**
Alla larmknappar i brand- och utrymningslarm förses med märkning:
”Vid aktivering av larmknapp aktiveras utrymningslarm. OBS! räddningstjänsten måste larmas via 112”.
**Tillägg kombilarm:**
Larmdon ska även förses med utgångsnummer i adressenhet.
Konventionella rökdetektorer ID-märks med adress och löpnummer för identifiering och spårbarhet vid fel.
### Anläggningsdokumentation säkerhetsanläggningar
Vid installation av brand-/utrymnings-/inbrottslarm ska installatören (dvs. anläggarfirman för respektive system) ta fram fullständig anläggningsdokumentation med hjälp av underlagen från projektering/bygghandling.
Omfattning av dokumentation är helt styrt av Brandskyddsföreningens normer för brandlarm och Stöldskyddsföreningens normer för inbrottslarm och redovisas i SBF110 avsnitt 9.4.1 samt i SSF 130 tabell 2.
Delar av dokumentationen tas fram av projektör till bygghandling, andra kompletteras av anläggarfirman som sammanställer.
Dokumentationen ska finnas färdig inför leveransbesiktning (brandlarm) och slutbesiktning (inbrottslarm) och levereras till både projektet och ram-säk i både PDF-format samt i redigerbart originalformat (ritningar i DWG. Övriga dokument, förteckningar och protokoll i redigerbart format Word/Excell.)
Anläggningsdokumentation ska även placeras i pärm i brandlarmets manövertablå och/eller inbrottslarmets OR-skåp.
## Förarbeten, provisorier, demontering
Åtgärder ska alltid utföras så att pågående drift och skolans verksamhet störs i minsta möjliga utsträckning.
**Säkerhetsanläggningar**
Att ha befintliga säkerhetsanläggningar i drift under entreprenad ska alltid undvikas! Det finns dock tillfällen då det är oundvikligt t.ex. där entreprenad ska pågå i del av byggnad medan verksamheten pågår i andra delar. Det är då ytterst viktigt att definiera vem som är ansvarig för anläggningens funktion under byggtid.
Projektör samordnar med projektledare för att tillsammans ansvara för att upprätta ”Genomförandeplan”. Tydlig gränsdragning måste upprättas för att säkerställa att varje skede av entreprenaden planeras korrekt mellan alla inblandade aktörer: SISAB:s egen förvaltning och driftentreprenör, hyresgäst samt projektets entreprenörer. Beskrivs närmare i avsnitt *Säkerhetssystem – Generellt*.
## Tillfälliga el‐ och teleinstallationer
Vid avslutad entreprenad ska alla tillfälliga installationer, bygglarm etc. demonteras och permanenta installationer vara i full drift.
### Säkerhetsanläggningar
Beroende på hur gränsdragning ser ut kan det finnas behov av att tillfälligt hyra provisoriska bygglarm/larmväskor för att skydda entreprenadområdet. Det bör framgå av de administrativa föreskrifterna vem som ansvarar för inbrott- och brandskydd inom entreprenadområdet. Om ansvaret ligger hos beställaren ska larmväskor avropas hos bevakningsleverantör - inte driftentreprenör/ram-säk.
### Nätverksanslutning
Entreprenören ansvarar själv för datakommunikation till byggetablering inom entreprenaden. SISAB tillhandahåller inte datakommunikation via STOKAB:s eller stadens nätverk för externa.
## Demontering av el‐ och teleinstallationer
För installationer som flyttas, demonteras eller rivs ska kablar demonteras i hela sin längd. Kablage från installationer som ej är i drift samt kablage som är avklippt ska demonteras. Det gäller även utrustning i ”andra ändan” av kabeln, dvs. i nischer, rack och CUR.
Projektören ska i samråd med beställaren bedöma vilken materiel som berörs.
Handling avsedd för upphandling av demonteringsarbeten ska alltid redovisa demonteringens omfattning på ett sådant sätt att den är kalkylerbar för anbudsgivaren. Kostnad för demonteringsarbeten ska alltid särredovisas i anbud (avser ej totalentreprenader).
Vid rivning/demontering inom idrottssalar ska observeras att det i vissa fall förekommer passerkontrollsystem som tillhör idrottsförvaltningen. I dessa fall ska demontering utföras genom idrottsförvaltningens försorg. Kontaktperson är John Westling, john.westling@stockholm.se / 08-508 26 602.
