# 10. Klimatberäkningar och klimatåtgärder i ROT-projekt
## Allmänt
Stockholm stad har som mål att halvera stadens klimatpåverkan till 2030, i enlighet med stadens Miljöprogram och Klimathandlingsplan. Tillsammans med Stockholm stads övriga bolag och förvaltningar, har SISAB därför som krav att arbeta med att reducera den klimatpåverkan som uppstår i våra byggentreprenader. Samtliga ROT-projekt, små som stora, ska arbeta och sträva efter att reducera klimatpåverkan genom hela projektprocessen.
För att möjliggöra ett målinriktat och strategiskt klimatreduktionsarbete i SISAB:s ROT-projekt, har en uppdelning gjorts där projekt upp till 30 miljoner ska utreda och om möjligt genomföra klimatåtgärder och projekt över 30 miljoner ska arbeta målinriktat mot klimatreduktion utifrån tabell 1. *Målvärden för klimatreduktion, projektstorlekt >30 miljoner kr*. Dessa större ROT-projekt ska även klimatberäkna projektets klimatpåverkan.
aoaToTable[Tabell 1. Målvärden för klimatreduktion, projektstorlek > 30 miljoner](https://storage.googleapis.com/storage.infopack.io/sisab/sisab-metoder/9.0.1/projekteringsanvisning-miljo/10-klimatberakningar/data/tabell-malvarden.json)
## ROT-projekt upp till 30 miljoner
I ROT-projekt i storlek upp till 30 miljoner, ska klimatåtgärder utredas och om möjligt vidtas inom ramen för projektets ekonomi och tidsplan.
Möjligheten för projekt att arbeta med minskad klimatpåverkan kommer att variera beroende på projektets omfattning och inriktning. Detta behöver klargöras i varje enskilt projekt och kräver att olika discipliner ser över utifrån sitt område, att klimatpåverkande åtgärder utreds. Möjliga klimatåtgärder kan även diskuteras genom miljösamråd med SISAB:s miljö- och hållbarhetsspecialister. Projekt i storlek upp till 30 miljoner har inget strikt krav på att reducera klimatpåverkan.
Projekt upp till denna nivå ska ta fram materialmängder för inbyggt material. Detta är ett krav som entreprenören ska svara på.
## ROT-projekt över 30 miljoner
I ROT-projekt över 30 miljoner ska ett målstyrt klimatreduktionsarbete genomföras under projektprocessens olika skeden med utgångspunkt från målvärdena angivna i tabell 1. Projekt över denna storlek ska identifiera de mest klimatdrivande faktorerna och föreslå samt inarbeta lämpliga åtgärder som leder till en faktisk reduktion och fastställa lämpliga klimatkrav mot entreprenören.
Projekt över denna storleksnivå ska även klimatberäkna projektets klimatpåverkan, se *Arbetsprocess - klimatarbete och klimatberäkningar för ROT-projekt >30 miljoner*.
Klimatberäkningen ska följas upp under produktionen.
## Arbetsprocess - klimatarbete och klimatberäkningar för ROT-projekt > 30 miljoner
### Under tidiga skeden, förslagshandling till projektering
För att säkerställa att projekt i storlek över 30 miljoner arbetar målstyrt mot klimatreduktion i enlighet med bestämda målvärden, krävs utöver en aktiv miljöstyrning under projekteringen, att projekten utför klimatberäkning(ar) i tidigt skede och arbetar med klimatoptimering.
Klimatberäkningens metodiska genomförande ska utgå ifrån Anvisning för klimatberäkningar, men anpassas utifrån projektets omfattning.
Med utgångspunkt från en i projektprocessen, tidigt utförd klimatberäkning, ska projektgruppen arbeta för att reducera klimatpåverkan mot uppsatt målvärde, på ett kostnadseffektivt och hållbart sätt. Att klimatoptimera innebär exempelvis att jämföra material utifrån klimatbelastning, jämföra EPDe:er m.m. Se *Minskad klimatpåverkan i ROT-projekt*, för konkreta tips.
Tänkt entreprenadform för produktionen behöver beaktas i redan i tidigt skede. Om kompletterande klimatkrav ska ställas mot entreprenören att utföra, behöver detta tydligt formuleras i Miljökrav produktion och i andra relevanta handlingar som tas fram inför upphandling.
Miljösamordnaren har ett samordnande ansvar att se till att projektgruppen har framdrift och att klimatberäkningar sker i lämpliga skeden under projektprocessen. Miljösamordnaren ska även initiera behov av andra discipliners stöttning i klimatarbetet samt genomföra miljösamråd.
Vilken konsultgrupp (miljösamordnare, konstruktör, arkitekt, kalkylator) som utför klimatberäkningen kan variera från projekt till projekt. Om en BIM-modell användas i projektet kan materialmängder extraheras från IFC-fil. Det underlaget kan då ligga till grund för beräkningen. Involvera i sådana fall projektets informationssamordnare.
### Under produktion till projektavslut
En klimatberäkning ska genomföras under produktionen på inbyggt material, genomförd av entreprenör eller av SISAB anlitad miljösamordnare under produktionen. Vem som ska utföra den uppföljande klimatberäkningen behöver tydliggöras i respektive projekt. Klimatberäkningens metodiska genomförande ska utgå ifrån Anvisning för klimatberäkningar, men ska anpassas utifrån projektets omfattning.
Beroende på tänkt entreprenadform kan justeringar i arbetsprocessen behöva göras.
## Mängdning i ROT-projekt
För *alla* ROT-projekt under 30 miljoner ska materialmängder anges, redovisas och levereras vid anmodan. Materialmängder ska även om möjligt kopplas ihop med klimatfaktorer, för att möjliggöra för klimatberäkningar. Materialmängder ska ange mängd av material och i lämplig enhet, ex vikt. SISAB har en framtagen materialmängdsmall som ska användas. Materialmängd ska redovisas vid projektavslut men för att underlätta insamlingen av material bör arbetet med insamling av materialmängder påbörjas under byggproduktionens gång.
Se SISAB:s materialmängdsmall: [Mallfiler Miljö – SISAB Kravportal](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-miljo/mallfiler-miljo/)
## Minskad klimatpåverkan i ROT-projekt
**Nedan följer några tips som projektgruppen kan förhålla sig till:**
* Välj om möjligt byggmaterial med lägre klimatpåverkan, ex. klimatförbättrad betong, återvunnet stål etc. Hitta produkternas EPD:er för specifika klimatdata
* Minska antalet transporter eller övergå till elektrifiering
* Minska energi- och bränsleanvändningen på byggarbetsplatsen
* Undersök byggnadens energiprestanda före och efter genomförda åtgärder. Innebär de planerade åtgärderna en potentiell energibesparing?
* Om två produkter har samma tekniska livslängd och kvalitativa egenskaper, jämför EPD:er mellan varandra för att kunna välja det mest klimatsmarta alternativet.
* Arbeta med återbruk och bevarande enligt SISAB:s cirkulära principer.
Vilka åtgärder som ska inarbetas under projektering samt ställas som miljökrav mot entreprenören, ska bestämmas inom projektet i samråd med SISAB, ev. med specialister inom berörda discipliner och SISAB:s miljö- och hållbarhetsspecialister. Samråd ska ske så tidigt som möjligt, när störst påverkansmöjlighet finns. Åtgärderna som ska projekteras ska vara kostnadseffektiva, långsiktigt hållbara och inte påverka byggnadens byggtekniska kvalité.
