Inbrottslarm

Många av SISAB:s befintliga byggnader har s.k. kombilarm installerat och beslut kan fattas i projekt att behålla och bygga ut systemet efter avstegsansökan från denna anvisning och bolagets ambition.
Normalt installeras separata anläggningar för brand och inbrottslarm. Både SSF 130 och i SS 4551201 skiljer dessa system åt och benämner dem antingen Inbrottslarm (H2) eller Kombilarm (integrerade system, H9).

• Systemet ska utföras i enlighet med kraven i Svenska Stöldskyddsföreningens regler SSF 130 i senaste utgåva. Anläggningen ska uppfylla larmklass 1 med nedan medgivna avsteg och tillägg.
• Projekterad handling för inbrotts/kombilarm ska granskas av behörig ingenjör inbrottslarm enligt kraven i SSF 130. Granskaren ska namnges i projektörens egenkontroll.
• Installation ska utföras av anläggarfirma certifierad enligt SSF 1015.
• Alla ingående komponenter i systemet ska vara intygade enligt krav för larmklass 2 i SSF 1014.

Efter systemintegration i projektet övertar SISAB:s driftentreprenör (ram-säk) anläggningsansvar samt drift och skötsel av systemet. I systemintegrationen ska alla koder, konfigurationsfiler och programvaror (inkl. inloggningsuppgifter) för specifik anläggning överlämnas till SISAB och ram-säk.
Avsnitten i SSF 130 som behandlar installationens slutskede, överlämnande och efterlevnad (avsnitten 6, 7, 8 och 9) är avgörande för en smärtfri systemintegration och framtida förvaltning av anläggningen och ska inarbetas i bygghandlingarna så att de kontrolleras under systemintegration och entreprenadbesiktning.

Anläggarfirman ska i entreprenaden upprätta komplett anläggarintyg (SSF 1058) och dokumentera avsteg från SSF 130. Exempel på avsteg som måste finnas då de ingår i Ram-säk:s åtaganden enligt driftavtal med SISAB:

• Serviceavtal med entreprenören finns inte upprättat.
• Avtal om medgivande för fjärranslutning finns inte upprättat.
• Utbildning/överlämnande sker till ram-säk.
• Överföring av larm enligt SSF 130 är inte utförd.

Inför besiktning ska fullständig dokumentation enligt SSF 130 finnas och överlämnas – se avsnitt Anläggningsdokumentation säkerhetsanläggningar.

I SISAB:s larmsystem får inga externa system integreras, utöver utrymningslarm och brandindikeringssystem. D.v.s. hyresgästens system för passerkontroll och övervakning av nattlås får inte anslutas mot inbrotts-/kombilarmet.

System och funktioner

SISAB:s befintliga kombilarm är av fabrikat Galaxy G3D. Likvärdig funktion går att erhålla även med t.ex. Assa ARX-larm. Fabrikat bestäms i tekniskt samråd beroende på projektets omfattning.

• Beakta krav om 20% reservkapacitet vid val av centralapparat.
• För att minimera inkommande störningar vid ihopkoppling av fristående byggnader mot huvudbyggnadens centralenhet ska fiberkabel användas i mark och kulvert. Det gäller alla paviljonger och fristående byggnader. I varje ända av fiberkabeln ansluts fibermodem för larmsystemets kommunikation. Fibermodem strömförsörjs av inbrotts-/kombilarmet. Ett par blåsfiber i fastighetsnätverket nyttjas mellan CUR och korskoppling i olika byggnader.
• Omfattning av larmskydd är att likställa med ett volymskydd.

Centralapparater

• I skolor placeras centralapparat inbrotts-/kombilarm i centralutrustningsrum (CUR). I förskolor och mindre fristående byggnader, där CUR saknas, nyttjas istället telenisch alternativt i nisch delad med elcentral eller i telerum.
• Systemets kommunikationsslingor ska anpassas så att respektive slinga kan kompletteras med ytterligare adressenheter.
• Brand- och fellarm från detektorkretsar ska inom systemet hanteras och indikeras individuellt för respektive sektion. Övervakning av fel i detektor- och larmdonsslingor ska lägst omfatta kortslutning, avbrott och avlägsnande av apparat.

Larmöverföringsutrustningar

• För inbrotts-/kombilarm ska egen larmsändare nyttjas.
• I Galaxysystemen nyttjas egen IP-modul för larmöverföring.
• Sändaren ska överföra larm via datanät (TCP/IP) och SISAB:s tekniska nätverk (T-LAN) till av SISAB utsedd larmcentral.
• Programmering av IP-adresser, sändarkoder etc. utförs av ram-säk i samband med systemintegration.

Rörelsedetektorer

Rörelsedetektorer installeras för att i första hand övervaka kapprum och utrymmen innanför skaldörrar samt samtliga korridorer och kommunikationsytor, oavsett våningsplan.

Även kök ska detekteras om de är nåbara från mark eller har underkant fönster lägre än 4 m.
Driftutrymmen och Miljörum som inte möjliggör fri passage vidare in i fastigheten kan undantas från krav om detektor innanför skaldörr.

Utöver detta kompletteras skyddet för ”utsatta” rum t.ex. kontor, expedition och rum för förvaring av större mängd datorer eller enheter.

• Detektorer ska placeras i enlighet med tillverkarens anvisningar. Konventionella rörelsedetektorer monteras mellan 2,5 - 3,5 meter från golv och minst 0,5 m från vägg för att minimera problem vid gardinmontage.
• Detektorval och placering avgörs av lokalens utseende och övervakningsområde i enlighet med SSF 130. T.ex. kan en långstrålande detektor lämpa sig bättre i en korridor medan en s.k. ”360 graders detektor” är att föredra i stora öppna ytor med lägre takhöjd.
• Detektorer med maskeringsskydd ska endast användas i speciellt utsatta rum med höga värden och risk för övertäckning och interna stölder. Denna funktion ansluts via trippelbalansering, så att sabotage och maskerad detektor kan särskiljas. Omfattning redovisas vid samråd med Elspecialist - tele.

Magnetkontakter

Vid entré där av/pålarmning ska ske och nedräkning av inpasseringstid behövs, ska magnetkontakt installeras. Även ytterdörr till driftutrymme ska förses med magnetkontakt (ej IR).

• Magnetkontakt ska ej vara förspänd.
• Magnetkontakt ska vid montage på dörr vara för infällt montage.

Larmdon

Inom övervakade områden ska begränsat antal larmdon installeras i gemensamhetsutrymmen till exempel korridor, entréhall i respektive byggnad.

• Sabotagekontakt ansluts på separat ingångsadress för att kunna särskiljas på ritningar och i komponentdatabaser.
• Vid komplettering ska larmdon ha samma ljudkaraktär som befintliga don.
• Akustiska larmdon utomhus ska aldrig användas.
• Larmdon måste tystas vid utlöstbrandlarm/brandindikering och hanteras i styrlistan.

Larmområden

Indelning i larmområden och kundprogrammering ska utföras i samråd med hyresgäst/verksamhet.
Vissa idrottshallar/salar nyttjas av Idrottsförvaltningen för uthyrning. I de fallen ska inbrotts-/kombilarmet programmeras som egen larmgrupp som tidsstyrs, se avsnitt Uthyrningsbara idrottssalar/idrottshallar.

Manöverpaneler

Inbrotts-/kombilarmets manöverpaneler placeras i personalentré alternativt huvudentré i respektive friliggande byggnad. Manöverpaneler kan också behövas i verksamhetsavskilda ytor där till/frånkoppling av enskilt område måste utföras. Utreds i dialog med hyresgäst/verksamhet.

• Manöverpanel ska vara i utförande med klartextdisplay och monteras 1600mm ÖG. Avser även kvitteringsenhet för kombilarm.
• Manöverpanel, kvitteringsenhet och brandtryckknapp ska monteras i låsbart skåp avsett för OR-ritningar av typ Swansons 6308235, utan bakstycke och med hylla i luckan för pärm med OR-ritningar etc. Skåpet är förberett för ASSA skåplåscylinder. Lås tillhandahålls av Ram-säk i samband med systemintegration.

Bråklarm

Överfallslarm till polis användes ej.
I enstaka fall beslutas i projektet om bråklarm som ett krav från hyresgäst. Tas upp i samråd med Elspecialist - tele och dokumenteras på avstegsblankett.

Centralutrustningsrum (CUR)

Inom centralutrustningsrum ska ett ”förhöjt larmskydd” installeras.

• Utrymmet ska förses med rörelsedetektor, magnetkontakt på dörren samt egen manöverpanel till inbrotts-/kombilarmet.
• Larmgivare programmeras att tillhöra larmområdet i direkt anslutning till CUR för till/frånkoppling.
• Rökdetektor samt larmdon för brand ansluts till byggnadens övriga brandindikeringssystem/brandlarm.
• Inpassage i CUR sker med driftnyckel.