sisab-metoder

# Att tänka på * Kom ihåg att kontakta SISABs teknikspecialister för samråd med anvisningsansvarig. Detta ska ske i varje projekt, i varje skede och [”Protokollmall/checklista för samråd”)(https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/mallfiler-samrad/) ska upprättas av elkonsult för att följa med genom hela projektet. * Vid frågor eller funderingar finns anvisningsansvarig till hjälp. ## Märkning och dokumentation Att dokumentera telesystem är oerhört viktigt. Historiskt har SISAB inte upprätthållit relationshandlingar men viss anläggningsdokumentation finns för förvaltning av anläggningarna. * Numera ska svenska standarder, normer och regler efterlevas. * Det åligger alla entreprenörer som arbetar i SISAB:s anläggningar att säkerställa att man lämnar ifrån sig korrekt dokumentation och märkning. Se avsnitt *Märkning, dokumentation & relationshandlingar*. ## Uppkoppling av utrustning Det är inte tillåtet för Entreprenör att ansluta egna SIM-kort eller annan typ av extern uppkoppling i levererad teknisk utrustning. Endast uppkopplingar godkända av SISAB får finnas i utrustningen. ## Hissmaskinrum Utrustning för andra system än hissens egna får ej placeras i hissmaskinrum. T.ex. adress- och styrenheter för säkerhetssystemen, strömförsörjning och samplande system för rökdetektering etc. Detta för att uppfylla hissdirektiv och att endast behörig hisspersonal får vistas i hissens maskinrum. ## Likvärdigt Projekterande konsult ska arbeta in denna generella textlydelse i sin tekniska beskrivning där behov finns att föreskriva specifika produkter. Där specifika produkter har föreskrivits i denna beskrivning är de valda utifrån den sammansatta lösning som har projekterats. Om föreskrivna produkter ska ersättas med en likvärdig produkt ska SISAB utvärdera detta och godkänna ersättningsprodukten. Gällande om produkten anses likvärdig är det egenskaper som dessa vi då utvärderar och formen för denna utvärdering hanteras i AF-delen: * Specifika prestanda, mått och konstruktion för den föreskrivna funktionen/lösningen. * Möjlighet att integrera med SISAB:s övriga anläggningspark. * Kvalitet och hållbarhet på produkten för att motsvara det höga slitaget i skolmiljö. * Kvalitet för att motsvara våra behov i det långsiktiga drift- och förvaltningsskedet. * Möjlighet att få tag i reservdelar och ersättningsprodukt i efterhand utan höga kostnader. ## Detaljnivå i handlingar SISAB eftersträvar en hög detaljnivå på de handlingar som tas fram för telesystem för att minimera frågeställningar och oklarheter i installations- och besiktningsskede. Vi får allt fler frågor från entreprenörer om tänkt funktion och vikten av att leverera ”fullt detaljprojekterade handlingar” i en utförandeentreprenad blir allt påtagligare. Detaljerna måste tas fram och beskrivas – av teleprojektör. Till hjälp finns låskonsult, arkitekt och [SISAB:s Projekteringsanvisning – dörrar](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-dorrar/), men framförallt krävs stor erfarenhet av dessa system hos projektör. Samt såklart – samråd med anvisningsansvarig. För vissa system är det en självklarhet för projektör att ta fram underlag och beräkningar, exempelvis för brand- och inbrottslarm. Men även för andra system ser vi att det blir allt mer nödvändigt, exempelvis passersystem, dörrfunktioner, fastighetsnätverk etc. Detta betyder att du som projektör måste redovisa mer underlag i form av t.ex.: * dörruppställningsdetaljer * detaljritningar och skisser * Funktionsbeskrivningar för t.ex. microbrytarfunktioner i låskistor, lokala indikeringar eller sammankoppling av komplexa dörrfunktioner rörande dörrautomater med externa styrningar från brandlarm eller passersystem * apparatlistor * nät- och linjeschemor * märk- och skyltlistor för uttag och komponenter * beräkningar av strömförbrukning, luftflöden i samplande system, effekter etc. * programmeringsunderlag för exempelvis larmzoner, länkningar mellan in- och utgångar, styrningar etc. Då samråd hålls i projektens alla skeden är det rimligt att redovisa detta inför exempelvis utskick av granskningshandlingar. ## Befintliga system och relationshandlingar De flesta av SISAB:s telesystem saknar helt relationshandlingar. Konsekvensen blir att man i alla ombyggnationer måste inventera för att kunna projektera den detaljnivå som krävs för installation enligt AB04. Säkerhetssystemen är låsta och spärrade för andra än driftentreprenör (ram-säk) vilket innebär att projektör måste få deras hjälp för insyn i anläggningarna. Platsbesök är nödvändigt för att få inblick i befintlig installation och anläggningens konfiguration. ## Kompetens och fackmässighet SISAB förutsätter att leverantörer håller hög kompetens och har förståelse för god fackmässighet. Det gäller både projektör som entreprenör. Säkerhetssystemen är komplexa och kräver god kunskap gällande regelverk och normer men också i installationsteknik och entreprenader. * Certifierad behörig ingenjör rörande relevant teknikområde ska involveras i projektering för att granska och kvalitetssäkra projektörens handlingar. Det är viktigt att behörig ingenjör involveras i projekteringen och medverkar vid möten och samråd för att korrekt kunna granska och ta ansvar. Behörig ingenjör ska alltid namnges i konsulternas egenkontroller. * Fackmässigheten behöver också belysas i installationsskede så att komponenter och produkter inte monteras med lim, tejp eller liknande. * För system som består av programmerbara apparater ska ingå all programvara, eventuella lösenord, fjärrkontroller och programmering som krävs för att erhålla en fullgod funktion. ## Inkommande försörjning Vid nybyggnad ska samordning mellan ny inkommande media alltid ske i samråd med respektive leverantör. En gemensam införningspunkt ska alltid utföras för el- och fiberförsörjning. Stokabfiber ska planeras in och avropas i mycket god tid av projekt vid nyinstallation p.g.a. lång leveranstid. Avser även paviljonger. Beakta att paviljonger i första hand ska ha SISAB:s stamnätsfiber från intilliggande byggnads CUR i skola eller huvudtelenisch i förskola. Kontakt S:t Erik Kommunikation AB, Api.salj@sterikkom.se. ## Kanalisation Samordning ska ske med elprojektör gällande telesystemens behov av utrymme för kablar på t.ex. kabelstegar och infällda rör. Teleprojektör ansvarar för att fånga upp behovet av kanalisation i dörrmiljöer och samordna med elprojektör. SISAB:s krav kring kanalisation i övrigt beskrivs i [Projekteringsanvisning El](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-elanvisning/). ## Kabelnät Kabelnät ska utföras så att de kan dokumenteras enligt svenska standarder. ### Förläggning * Samtliga kopplingar ska göras på plint. Kablar ska vara omdragningsbara. Separata kabelnät ska förläggas för respektive anläggning. Undantag för kombilarm där inbrottslarm, brandindikering och utrymningslarm integreras i samma kabelnät. * El- och telekablar ska förläggas infällda i rör mellan huvudkanalisation och apparater på och i väggar respektive tak, där så är möjligt. * Kabel som förläggs infälld eller dold, exempelvis ovan undertak eller akustikplattor, ska förläggas i rör. * Kabel som förläggs utanpåliggande ska förläggas i rör eller i kabelkanal. * Kabelkanaler ska vara av aluminium eller plåt. * Om kabelkanal monteras lägre än 2500 ÖG i obevakade utrymmen i skolor t.ex. korridor, ska den ha svårdemonterat lock. * Kabel för telesystem som förläggs i samma kanal eller kabelstege/kabelränna som kablar tillhörande andra system ska förläggas åtskilt med skiljevägg eller särskild ränna. * Vid förläggning på kabelstege ska kabel fästas på minst varannan stegpinne, samt där den lämnar kabelstege. * Kablar i mark ska förläggas i kabelskyddsrör. * Tomrör ska vara försedda med dragtråd samt märkas var de går. * Tomrör genom fasad eller brandcell ska tätas. * Överblivna anslutningskablar ska rullas ihop, förses med buntband och tydligt märkas. ## Central‐ och platsutrustningar * Utrustning ska vara försedd med kopplingsklämmor eller slits för samtliga in- och utgående ledare, så kallade toppskarvar får inte förekomma. * Det ska finnas kalkylerat reservutrymme rörande systemets in- och utgångar med 20%. * Respektive teleanläggning ska ha separat avsäkrad strömförsörjning. * Beakta att alla former av reservkraft, strömförsörjande adressenheter eller liknande ingående i brand- eller inbrotts-/kombilarm ska övervakas i enlighet med regelverket (SBF/SSF) och uppfylla samma krav på reservdriftstider. ### Kopplingsplintar Kopplingsplint och spridningsplint tillhörande säkerhetsanläggningarna placerad utanför stativ ska vara försedd med sabotageskyddad kapsling i enlighet med gällande regelverk. ## Nischer och stativ för teleutrustning All teleutrustning, centralutrustning, strömförsörjning och adressenheter som installeras i teknikutrymmen och nischer ska monteras i stativ. ### Stativ/rack * 19” fullhöjdsstativ ska vara 2200 mm och stagas på mitten. * Djupet ska vara minst 500 mm fristående mot vägg. ### CUR, centralutrustningsrum i skolor Centralutrustningsrummet (CUR) ska utrustas med minst 3 st. stativ. Ett stativ förbereds för STEK enligt [Bilaga uppställning Fastighetsnätverk](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-tele-data-sakerhet/mallfiler-tele-data-sakerhet/) ### Telenisch Normalt installeras telesystem i gemensam nisch med elcentral. * Nischbredd ska vara minst 2000 mm (innermått) * Nischdjup ska vara minst 800 mm (innermått) * Stativens höjd anpassas efter nischens dörr och kapas om standarddörr (2000mm) nyttjas. * Normalt nyttjas två stativ men om utrymmet endast ska omfatta 1st stativ ska invändig bredd vara minst 1000 mm. * Nischens dörr förses med SISAB:s elektroniska driftcylinder. ### Teleutrustning i förskolor och mindre fristående byggnader Stativ placeras i elnisch alt. el-/telerum på bottenvåning. Centralutrustning för telesystem placeras i egen del av gemensam el/telenisch. * Nischbredd ska vara minst 2000 mm (innermått) * Nischdjup ska vara minst 800 mm (innermått) * Stativens höjd anpassas efter nischens dörr och kapas om standarddörr (2000mm) nyttjas. * Teledel förbereds för Stokabfiber och Stokabs ODF fiberbox eller motsvarande utrustning placeras överst i stativet lika som i skolor. Stativuppställning enligt [Bilaga uppställning Fastighetsnätverk](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-tele-data-sakerhet/mallfiler-tele-data-sakerhet/) ### Korskopplingsutrymmen Vid planering för korskopplingsutrymmen ska hänsyn tas så att god ventilation och rumstemperatur uppnås med hänsyn till ökande användning av PoE switchar med hög värmeutveckling. Placeringen och antal korskopplingsutrymmen ska också planeras för att undvika långa kabeldragningar för kommande utökning av datauttag för framtida enheter som kräver kommunikation. Runt stativ/fördelningsskåp ska alltid en fri yta finnas så att omedelbart tillträde kan ske av servicepersonal samt tillräcklig luftcirkulation för kylning. Antal uttag i respektive korskopplingsstativ ska vara max 150 st. Företrädesvis skall gemensamt utrymme för elcentral och korskopplingsstativ användas. ## Kontroll och provning Samtliga system ska märkas, provas och dokumenteras. Samordnad funktionsprovning syftar till att avprova styrningar och signaler mellan olika system och discipliner anslutna mot styr- och övervakningssystem. Samordnad funktionsprovning ska utföras enligt anvisning i projektets Administrativa föreskrifter. I utförandeentreprenader tillhandahåller SISAB provningsledare som ansvarar för utförandet av den samordnade funktionsprovningen. ### Kontroll av säkerhetssystem Styrningar som påverkar andra system ska alltid testas fullt ut vid samordnad funktionsprovning. Se styrlista. Avprov på plint/avlämningspunkt är inte ett godkänt test. Projektör ska i bygghandling förtydliga vikten av en korrekt egenkontroll av utförda installationer, dvs. vad som ska kontrolleras och när det ska redovisas. Entreprenören ska redovisa kontrollpunkter redan vid förbesiktningar inför ”samordnad provning” så att inga missförstånd råder om vad som ska kontrolleras. När entreprenören meddelar projektledningen att ”driftsatt anläggning” uppnåtts ska egenkontroll inkluderas så att provningsledare och besiktningsmän för både entreprenad- och leveransbesiktning kan ta del av dem i god tid. I egenkontrollen ska finnas namn på behöriga ingenjörer för Brandlarm, Inbrottslarm och Utrymningslarm för talat meddelande. Egenkontrollen för larmsystem skall omfatta de punkter som beskrivs i regelverken. För inbrottslarm gäller SSF 130, avsnitt 6 och brandlarm SBF 110, avsnitt 9. Egenkontrollplan för passersystem, dörrautomater och dörrfunktioner finns inte beskrivet i regelverk utan måste upprättas objektspecifikt. Viktigt att alla ingående funktioner i hela dörrmiljön kontrolleras i detalj och att funktioner som påverkar andra system finns med i kontrollen. Exempel: * Dörrens funktion, listtryck, tröskel, lås, slutbleck, behör och gångjärn etc. * Dörrautomatens montage och CE märkning. * Passersystemsfunktioner: * Dörröppning; tryckknapp, armbågskontakter, kortläsare. * Indikeringar; optisk och akustisk, dörravkänning och nedbrytning. * Påverkan mot andra system - blockering vid tillkopplat inbrottslarm, urkoppling av sensorlister vid brandlarm, förreglingar via nattlås eller lokala rökdetektorer etc. * Mjukvaror/dokumentation – märkning, ritningar, upplägg i mjukvara, kontroll i händelselogg, databasbackup etc. Avprov av säkerhetssystemen görs av E-säk tillsammans med Ram-säk vid systemintegration. Ram-säk kan inte överta anläggningar där brister och frågetecken kvarstår efter entreprenad. Beskrivs tidigare under avsnittet telesystem. Överlämning och utbildning för verksamhetens system sker normalt inte till SISAB:s driftentreprenör (Ram-säk eller Ram-lås) utan till verksamhetens egen entreprenör. ### Kontroll av fastighetsnät (data) Varje förbindelse i stamnätet och spridningsnätet ska testas. ### Test av kopparnät Mätning motsvarande SS-EN 50 173-1, klass E (alt D vid bef nät) på all partvinnad kabel ska göras med standardanslutningskabel (referenskabel) ansluten till nätet. Mätinstrument ska uppfylla kraven enligt SS-EN 61935-1. ### Test av optofibernät Fiberkablar i stamnät ska dämpningsmätas enl. klass OF500 med 1310+1550nm i båda riktningar. Fiber i områdesnät (mellan byggnader) ska både dämpningsmätas och OTDR mätas med 1310+1550nm i båda riktningar. Dämpning får vara max 0,5dB per övergång med LC kontakter och skarvar max 1dB. ## Märkning, dokumentation & relationshandlingar Vid totalentreprenader ska entreprenören upprätta och leverera färdiga relationshandlingar enligt [Projekteringsanvisning Informationsleverans](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-informationsleveranser/). Vid utförandeentreprenader ska underlag levereras för upprättande av relationshandlingar. På samtliga digitala ritningar som ingår i bygghandling ska avvikelser tydligt markeras. Samtliga ritningar ska förses med datum och underskrift av den som utfört markeringen. **Svensk standard - teleregistrering** För samtliga telesystem gäller att nya installationer som kopplas ihop med äldre ska följa den äldre standarden för teleregistrering, SS 4551200:1992-03-11 utgåva 5. Det gäller all komplettering eller utökning, även nya byggnader som ansluts mot befintliga inom en och samma fastighet - för att undvika förvirring. I nya fastigheter används däremot den nya standarden för teleregistrering 4551201-utgåva 6. Enligt utgåva 6 benämns SISAB:s system enligt följande: * Brandlarm (SBF-larm) - H1 * Inbrottslarm - H2 * Kombilarm (integrerade system) - H9 * Passersystem – H4 * Fastighetsnätverk - B3 Alla dokument ska utföras digitalt framställda i digitalt och redigerbart media beskrivet i [Projekteringsanvisning Informationsleverans](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-informationsleveranser/). (dwg, word, excel) Utöver generella anvisningar gäller att följande relationshandlingar ska upprättas (Avser ej lokala system som t.ex. dörrindikeringar och RWC-larm): * Funktionsbeskrivande scheman såsom nätscheman, blockscheman och kretsscheman. * Ställförteckning * Apparatlistor * Plintkort/panelkort ### Märkning All utrustning ska märkas med UNR-nummer. Centralutrustning märks dessutom med klartext i rätt färg. Ex. * Transformator RWC-larm * Undercentral passersystem * Larmsändare inbrottslarm Märkning får utföras med präglingstejp på platsutrustnings hölje. **Färg på märkskyltar** För att ytterligare öka tydligheten och visuellt beskriva uppdelningen mellan olika anläggningsdelar och ägaransvar ska märkskyltar i telesystem utföras i olika färg. Brandlarm och sprinkler är enligt regelverken röd bakgrund med vit text. Inbrottslarm och kombilarm utförs med blå bakgrund och vit text. Utrymningslarm, Utrymningslarm med talat meddelande och EVAK utförs med grön bakgrund och vit text. Allmäntele och fastighetsnätverk märks traditionsenligt med vit bakgrund och svart text. **Verksamhetens egen utrustning** Märks i helt avvikande färg. Förslagsvis vit bakgrund och blå text om inte verksamheten anger andra krav. Ex. * Ljudanläggningar * AV-system * UR/klockor * Kameror * Skärmar * Mobilförstärkningsnät * Passersystem * Lokala dörrlarm * Bråklarm **Kabel och kanalisation** All tomrörskanalisation ska vara försedda med dragtråd samt märkas, i båda ändar, var röret mynnar och om röret är avsett för särskilt ändamål. Överblivna anslutningskablar ska rullas ihop, förses med buntband och tydligt märkas. Kabel i mark ska märkas i båda ändar. Inkommande kabel i stolpe ska märkas med ”I” och utgående med ”U” samt uppgift om matande central och grupp. **Centralutrustning, ställ, rack, korskoppling** * Ställ och rack märks i enlighet med svenska standard. * För varje anläggningsdel (ej säkerhetsanläggningar) ska dokumentation upprättas och av entreprenören monteras, med skruv, i inplastad ram vid varje centralutrustning, korskoppling eller ställ. * Dokumentationen ska tydligt redovisa ledningsnät, ledningstyp, apparatplacering och apparatbeteckning med rumsplacering samt gruppförteckning för strömförsörjningsutrustning. * För fastighetsnätverk ska nätschema monteras för att tydligt redovisa placering av fördelnings-/korskopplingsplatser på våning. Nätschema ska ange ställbetäckningar, rumsnummer och antal datauttag vid respektive korskoppling. Nätschema ska även förses med orienteringsfigur eller liten situationsplan över byggnaderna. I anslutning till stativ för fastighetsnät ska även panelkort sättas upp. * Dokumentationen ska finnas färdig i god tid i god tid så att nätverksuttag kan patchas upp av S:t Erik kommunikation för nätplanering ihop med verksamhet och en eventuell samordnad provning i projektet. * All dokumentation ska även levereras i digital form, PDF-format samt i redigerbart originalformat (ritningar i DWG. Övriga dokument, förteckningar och protokoll i redigerbart format Word/Excell.) **Dold installation** Adressenheter, dörrnoder, detektorer, testpunkt för ASD, nätverksuttag etc. som placeras ovan undertak märks synligt i bärverk med samma benämning som på komponenten. **Lokala indikeringar** Alla lokala indikeringslampor, summrar, lysdioder etc. ska märkas med funktion. Ex: * Nödutgång olåst * Nattlås lås * Nödterminal aktiverad * Lokalt larm från nöddusch i NO-sal **Överlämningspunkter/gränssnitt** Alla gränsytor och överlämningspunkter mellan verksamhetens egna system och SISAB:s system ska tydligt märkas upp med funktion. Ex. * Kapslingar och reläer för blockering av kortläsare, styrning av dörrautomat eller bortkoppling av dörruppställningsmagneter. **Strömförsörjningssystem** Batterilådor, kapslingar och batterierna ska märkas med rätt färg och text ”Batterier” och vilken anläggning de tillhör, så de lätt kan lokaliseras vid brand och besiktning. Installationsår och datum för nästa batteribyte ska tydligt framgå. Datumdekal placeras synligt utanpå kapslingen. Ramavtalad partner har dekaler för SISAB:s utrustning, men verksamhetens utrustning märks med egna datummärkningar i projektet. **Säkerhetssystem** Märkning av säkerhetssystemen följer svensk standard samt normer och regler för respektive anläggning. * Brandlarm och utrymningslarm märks enligt SBF 110. * Utrymningslarm med talat meddelande enligt SBF 502. * Inbrottslarm/kombilarm enligt SSF 130. **Larmknappar** Alla larmknappar i brand- och utrymningslarm förses med märkning: ”Vid aktivering av larmknapp aktiveras utrymningslarm. OBS! räddningstjänsten måste larmas via 112”. **Tillägg kombilarm:** Larmdon ska även förses med utgångsnummer i adressenhet. Konventionella rökdetektorer ID-märks med adress och löpnummer för identifiering och spårbarhet vid fel. ### Anläggningsdokumentation säkerhetsanläggningar Vid installation av brand-/utrymnings-/inbrottslarm ska installatören (dvs. anläggarfirman för respektive system) ta fram fullständig anläggningsdokumentation med hjälp av underlagen från projektering/bygghandling. Omfattning av dokumentation är helt styrt av Brandskyddsföreningens normer för brandlarm och Stöldskyddsföreningens normer för inbrottslarm och redovisas i SBF110 avsnitt 9.4.1 samt i SSF 130 tabell 2. Delar av dokumentationen tas fram av projektör till bygghandling, andra kompletteras av anläggarfirman som sammanställer. Dokumentationen ska finnas färdig inför leveransbesiktning (brandlarm) och slutbesiktning (inbrottslarm) och levereras till både projektet och ram-säk i både PDF-format samt i redigerbart originalformat (ritningar i DWG. Övriga dokument, förteckningar och protokoll i redigerbart format Word/Excell.) Anläggningsdokumentation ska även placeras i pärm i brandlarmets manövertablå och/eller inbrottslarmets OR-skåp. ## Förarbeten, provisorier, demontering Åtgärder ska alltid utföras så att pågående drift och skolans verksamhet störs i minsta möjliga utsträckning. **Säkerhetsanläggningar** Att ha befintliga säkerhetsanläggningar i drift under entreprenad ska alltid undvikas! Det finns dock tillfällen då det är oundvikligt t.ex. där entreprenad ska pågå i del av byggnad medan verksamheten pågår i andra delar. Det är då ytterst viktigt att definiera vem som är ansvarig för anläggningens funktion under byggtid. Projektör samordnar med projektledare för att tillsammans ansvara för att upprätta ”Genomförandeplan”. Tydlig gränsdragning måste upprättas för att säkerställa att varje skede av entreprenaden planeras korrekt mellan alla inblandade aktörer: SISAB:s egen förvaltning och driftentreprenör, hyresgäst samt projektets entreprenörer. Beskrivs närmare i avsnitt *Säkerhetssystem – Generellt*. ## Tillfälliga el‐ och teleinstallationer Vid avslutad entreprenad ska alla tillfälliga installationer, bygglarm etc. demonteras och permanenta installationer vara i full drift. ### Säkerhetsanläggningar Beroende på hur gränsdragning ser ut kan det finnas behov av att tillfälligt hyra provisoriska bygglarm/larmväskor för att skydda entreprenadområdet. Det bör framgå av de administrativa föreskrifterna vem som ansvarar för inbrott- och brandskydd inom entreprenadområdet. Om ansvaret ligger hos beställaren ska larmväskor avropas hos bevakningsleverantör - inte driftentreprenör/ram-säk. ### Nätverksanslutning Entreprenören ansvarar själv för datakommunikation till byggetablering inom entreprenaden. SISAB tillhandahåller inte datakommunikation via STOKAB:s eller stadens nätverk för externa. ## Demontering av el‐ och teleinstallationer För installationer som flyttas, demonteras eller rivs ska kablar demonteras i hela sin längd. Kablage från installationer som ej är i drift samt kablage som är avklippt ska demonteras. Det gäller även utrustning i ”andra ändan” av kabeln, dvs. i nischer, rack och CUR. Projektören ska i samråd med beställaren bedöma vilken materiel som berörs. Handling avsedd för upphandling av demonteringsarbeten ska alltid redovisa demonteringens omfattning på ett sådant sätt att den är kalkylerbar för anbudsgivaren. Kostnad för demonteringsarbeten ska alltid särredovisas i anbud (avser ej totalentreprenader). Vid rivning/demontering inom idrottssalar ska observeras att det i vissa fall förekommer passerkontrollsystem som tillhör idrottsförvaltningen. I dessa fall ska demontering utföras genom idrottsförvaltningens försorg. Kontaktperson är John Westling, john.westling@stockholm.se / 08-508 26 602.