Planering av gård

Förskole- och skolgårdar ska vara en plats där alla elever trivs. Den ska ge förutsättningar för socialt liv, fysisk aktivitet, lärande, återhämtning, fri lek och ekologiska värden, som ger eleverna naturkontakt. Det ska också finnas möjlighet till odling.

Befintliga värden - återbruk - miljöfaktorer

Disposition och gestaltning av gården ska utgå ifrån befintliga värden såsom grönska, topografi etc.

Projekten ska sträva efter massbalans; t ex återanvändning av schaktmassor till fyllning eller uppbyggnad av kullandskap. Det är också viktigt att utgå ifrån platsens förutsättningar med en ”medveten höjdsättning” för att minimera schakt och fyll, detta gäller även vid nyproduktion av placering av byggnad på tomten och med hänseende till föreslagen färdiggolvhöjd.

Målsättningen ska vara att återbruka jordmån, vegetation, och befintlig teknisk infrastruktur. Sparad befintlig vegetation, i alla former, ger stora värden, både ekologiskt och som lekvärden. Lekutrustning, möblering, stenblock och trädstammar/stockar bör i möjligaste mån tas om hand och återbrukas, antingen att de flyttas eller får nytt sammanhang på aktuell gård som rustas eller att de tas om hand från andra gårdar.

På tomten, och särskilt på gården, ska ekosystemtjänster bevaras och nya ska tillföras. Utforma tomten så att stödjande, reglerande och kulturella ekosystemtjänster inkluderas. Om platsen är oexploaterad eller innehar grönytor med höga ekologiska värden, t ex våtmark eller stora träd, bör fokus ligga på att bevara och utveckla de gröna kvaliteter som förser platsen med ekosystemtjänster. Om platsen tidigare är exploaterad bör fokus läggas på att tillskapa och förbättra ekosystemtjänster.

Zonuppdelning av gården

Både vid planering av nya förskole- och skoltomters friyta samt vid upprustning ska utformningen baseras på en disposition som säkrar en variation och bra lekvärden. Detta görs genom att arbeta med zonering. För förskolors friyta ska tre zoner utformas och för skolors friyta fem stycken zoner.

Förskolegårdens zoner

Förskolegårdar ska disponeras i tre olika zoner; den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad)
den aktiva (ex klättring, balans, kullekar och spring)
den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur)

Figur: Förskolegårdens zoner

Skolgårdens zoner

Skolgårdar ska disponeras i fem olika zoner;
den trygga (ex sittplatser och bord nära byggnad)
den aktiva (ex klättring och balans)
den vilda zonen (ex kuperad terräng och natur)
den ytkrävande (ex boll-lek och spring)
den öppna (flexibel, ex kullekar)
Figur: Skolgårdens zoner

Den trygga zonen närmast skolbyggnaden och entréerna är lämplig för aktiviteter med behov av vuxenstöd så som odling, snickrande, uteateljéer, grupparbeten och utesovplatser. Aktiviteter som fungerar som en koppling mellan utomhus- och inomhusaktivitet lämpar sig här och blir mer användbara om det finns möjlighet till skärmtak, tex pyssel, experiment och skapande uppgifter. För förskola bör även finnas plats för sandlåda.

Den aktiva zonen lämpar sig till rörelse, dynamik, flexibilitet. Med hjälp av en variation av lekvärden, höjdskillnader och vegetation samt en blandning mellan öppna och slutna ytor så kan ett attraktivt leklandskap med många möjligheter skapas. Solskydd, med hjälp av krontäckning, är viktig i denna zon.

Den vilda zonen ger barn en känsla av rörelsefrihet. Här kan barnen hitta sina egna platser, utan att känna sig övervakade. Det bör även finnas en samlingsplats för en grupp av barn. Det ska finnas vegetation att leka vid, med eller i.

Den öppna fria zonen är placerad centralt på skolgården och är en plan yta med plats för temporära aktiviteter och möjlighet för barnen att få upp farten.

Den ytkrävande zonen rymmer plats för t ex bollek av olika slag och hinderbana. Zonen har stor betydelse för att få barnen i rörelse och hur den utformas spelar roll för vilka som vistas där. Genom rätt utformning, där det finns möjlighet att betrakta det som pågår och ytor för att testa aktiviteter utan att vara i allas blickfång, kan flera grupper engageras att delta, inte bara de som känner sig mest säkra i hur aktiviteten/sporten ska utföras.

Rörelsefrämjande miljöer

Tillräckligt stora ytor och variation är en förutsättning för att skapa goda premisser för fysisk aktivitet, en god gruppdynamik och utveckling för barn.

Det måste finnas tillräckligt stora ytor för att barnen ska kunna ”få uppfarten”, större öppna ytor leder till att främja aktivitet. En annan aspekt är att utforma så kallade lekotoper, lekmiljöer med lekvänlig vegetation, stockar och stenar men också fast utrustning för balanslek, klättring mm. Gröna miljöer stimulerar och möjliggör hälsosamma aktiviteter som fysisk aktivitet, lek och social interaktion. De gröna miljöerna ger också återhämtning från fysisk och psykisk stress.

Höjdsättning

Alla gårdar bör ha både plana ytor och områden med topografi/kullandskap. Höjdsättningen bör utgå från flera olika parametrar. Grundläggande är att få till en bra massbalans och bra anslutning mot kringliggande mark. En annan aspekt är tillgängligheten där det är önskvärt att minimera ramper och i stället utforma hela eller delar av gården fysiskt tillgänglig. Ytterligare en aspekt är hantering av dagvatten där man använda vattnet som en resurs för växtligheten.

Ekologiska värden och naturkontakt

Befintlig naturmark såsom berghällar, stenblock, vegetation och då särskilt träd ska bevaras i så hög utsträckning som möjligt. Vegetationen bör vara flerskiktad och kan användas på många sätt, t ex som rumsavgränsare och som lekmiljö. Träden som skapar tak och lövskugga för lekytorna ska bevaras.

Beakta ståndortskrav vid växtval t ex torktålighet. Beakta Naturvårdsverkets lista på invasiva arter.

Naturliga lekmaterial som pinnar, kottar och grenar och möjlighet att kunna ta om hand om materialet i pinn- eller kottdepåer.

Riktlinje för slitage vs. grönska vs. friyta

Figur: Friyta kvm per barn

Stora sammanhållna ytor av markgrönska ofta i utkanten av skolgården, oberoende om det är naturmark, planteringar eller gräs har mindre grad av slitage. Buskplanteringar längs staket och med planteringsskydd klarar sig i allmänhet bättre från slitage. Dock ska insyn vara möjligt utifrån för att förhindra exempelvis skadegörelse. Gräsytor nära gångstråk och runt lekutrustning har större slitage oberoende av friyta. På små gårdar ska gräsytor generellt undvikas.

Pedagogik

Gården ska skapa förutsättningar för utomhuspedagogik. På skolor bör det finnas möjlighet till uteklassrum och grupparbeten. Det ska finnas lugna, gärna avskilda platser, för gruppundervisning och pedagogiska aktiviteter.

Det ska finnas förråd, med låga eller inga trösklar, på gården eller med dörr direkt ut mot gården för förvaring av material till utelek och pedagogik.

Markmaterial

Generellt ger variation av markmaterial fler och större och lekvärden.

Tänk på lokalt omhändertagande av dagvatten med öppna material som infiltrerar eller fördröjer.

Undvik att föreslå/föreskriva plastmaterial, gummiasfalt, konstgräs.

Planering av angöring och övriga ytor utanför gården/friytan angöring

Planera för angöring för varor och personer. Lastplats och lastzon ska ha tillräcklig storlek och längd och helst vara skild från gångtrafik till verksamheten. Lutning både tvär- och längslutning så låg som möjligt helst under 2%. Utred behov av lastbrygga. Angöring får inte ske över friytan, backrörelser ska undvikas.

Planera för eventuellt behov av räcken mm som skyddar för spring över trafikerade ytor. Utred behov av parkerings- och trafikskyltning.

För tillgänglig angöring se Projekteringsanvisning Tillgänglighet.
RHP-plats ca 5x5m där del av bredden kan samnyttjas med tex gångbana, marklutning bör inte överstiga 2%.

Utred plats för SISAB:s servicefordon.

Se även Projekteringsanvisningen Tillgänglighet.

Tillgänglighet

Läs SISAB:s anvisningar för tillgänglighet vid markprojektering.

Säkerhet

Brännbart material får inte förvaras inom 6 meter från byggnad (Försäkringskrav). Utrustning som berörs är bland annat sopkärl, materiallådor, sandningssandlådor och papperskorgar.

Som brännbart material avses inte fast monterad egendom, eller i marken permanent förankrad egendom, som till exempel möbler, sandlådesarg och lekutrustning.

Planera gården så att det ges insyn utifrån för att minska risk för vandalisering.

Utrustning och installationer på gården ska så långt det är möjligt följa reglerna i standard för lekredskap SS-EN 1176.

Gängor får ej sticka ut.

Skugga

Det är viktigt med skugga under sommarhalvåret, både i sandlådor och på annan plats, exempelvis där man kan ställa upp bänkbord.

På förskolor, ovan baksandlådor för att ge skugga vid lek, ska permanent solskydd såsom tak eller pergola alternativt tillfälligt solskydd såsom solsegel e.dyl. finnas.

Redan etablerade träd med DBH > 20 cm kan ersätta behovet av ett konstruerat solskydd, men måste utvärderas i varje enskilt fall.

Vid baksandlådor ska vattengenomsläppliga solskydd användas i första hand. Sanden blir torr och dammig om inte regnvatten kan hamna i lådan.

För förslag om hur barn kan skyddas från skadlig UV-strålning se Strålsäkerhetsmyndighetens och länsstyrelsernas broschyr, Solskyddsfaktorer – sju tips för säkrare lekplatser och friskare barn.

Utformning med tanke på skötsel

Skötsel- och driftfordon ska ges tillträde till gården direkt från allmän väg. Transporter till och från gård ska ej behöva ske över exempelvis intilliggande gång- och cykelbanor. Gården ska planeras så att fordon för snöröjning och materialbyte t ex sandbyte och byte av lekutrustning fungerar. Körbredden ska vara min 3m för ytor som kan komma att trafikeras av lastbilar vid skötselinsatser. Hinder ska dras in 0,5 m från körväg. Det bör finnas två breda grindar (3,1m) så att så lite backningsrörelser som möjligt behöver utföras. Gräsytor ska inte vara för små, och helst förekomma i de yttre delarna av gården.

Fastmonterad utrustning (belysningsarmaturer, fasta möbler, lekutrustning) ska ej förekomma inom område för snöröjning.

Kompost

Om plats för kompost, avsedd för trädgårdsavfall ordnas, ska yta runt komposten vara hårdgjord. Endast slutna system för kompost får användas.

Dagvatten

Stockholm Stads dagvattenstrategi ska följas. Den finns upplagd på http://foretag.stockholm.se/Lokaler-ochmark/Byggbranschen/Hallbarhetskrav/

Avvattning på vistelseytor runt hus

Asfaltsytor ska uppnå en resulterande lutning på minst 2%.

Stenmjölsytor ska uppnå en resulterande lutning på minst 3% utom på uteplatser och gångvägar, se tillgänglighetsanvisningar.

Lutningar för avrinning längs kantstöd minst 1%.

För gräsytor ska en lutning på 3% eftersträvas.

Buller

Planera gården så att buller till och från gården begränsas.
Naturvårdsverket anger riktlinjer för externt buller.

Vinterunderhåll

Gården ska utformas med hänsyn till vinterunderhållet. Detta innebär att körbredd ska vara minst 3 m på ytor som förväntas plogas maskinellt. Vidare ska det vara god tillgänglighet till vintersandlådor för påfyllnad av dessa. Därtill bör det finnas goda möjligheter att ploga snömassor mot fria ytor samt vid kraftiga snöfall skapa ett upplag på gården i väntan på borttransport.

• Typ av vinterunderhåll ska anges som antingen ”Snöröjning normalt pådrag”, eller ”Snöröjning prioyta vardag”. Ytorna ska ges korrekt skraffering.

Figur: Beskrivning av olika vinterunderhåll som Snöröjning normalt pådrag eller Snöröjning prioyta vardag.

• Prioytor bör vara en mindre del av gården och koncentreras till lastkajer, varuintag samt sådana ytor som måste röjas innan verksamheten startar samt nödutgångar. Därtill är det önskvärt att åtminstone ett gångstråk röjs som prioyta fram till huvudentré e.dyl.

• Övriga portar och parkeringsplatser ska snöröjas, men behöver inte vara prioyta.

• Hela skolgården behöver inte snöröjas. Istället är det önskvärt, under förutsättning att gårdens utformning medger detta, att lämna en del oplogad för att kunna höga upp snö. Det är således möjligt att endast snöröja gångar och lämna basketplaner etc. oplogade för ev. snöupplag.

• Snöupplag ovanför dagvattenbrunnar ska undvikas.

Konstgräs avsedd för sport och idrott

För konstgräsplaner främst avsedda för idrott med en yta lika med eller större än 20 x 10 meter såsom multisportarenor, 7-manna planer och därutöver ska planens lutning i tvärled vara 1 % och längdled rekommenderas 0 %. Planen utformas med dubbelsidig lutning med tvärlutning från mitt till långsidor.

• Alternativ 1: med högpunktslinje från mål – mål (målen antas stå vid kortsidorna). En högpunktslinje anläggs från straffpunkt – straffpunkt varefter linjen delar sig mot målstolparna så att ytan blir jämn mellan målstolparna.

• Alternativ 2 med kuvertform. Höjdsättning enligt denna princip är nödvändig när planen omges av friidrottsytor med segment på planens kortsidor. En högpunktslinje anläggs i mitten av planen som delar sig mot planens hörn på ett avstånd från mål av cirka 1/3-1/4 av planens längd. Även här måste ytan mellan målstolparna anpassas så att ytan blir helt plan.

Övriga ytor avsedda för lek

Konstgräsytor samt ytor av icke flyktiga material såsom kork- och gummiytor främst avsedda för spontan icke programmerad lek eller annan vistelse ska uppnå en resulterande lutning på minst 2%. Ytvatten ska kunna rinna av och vidare till intilliggande ytor där det antingen infiltreras och eller styrs mot närmaste dagvattenbrunn.