Staden och gestaltning

Stockholms stad har tagit fram tre betydande dokument för styrning av stadsplanering och arkitektur. En ny Översiktsplan från 2018, med flera tillhörande bilagor för fördjupning. Framför allt bilagan Riksintressen enligt miljöbalken har stor betydelse för flertalet SISAB-projekt. 2020 kom nästa dokument från staden, en ny Byggnadsordning för Stockholms stad. 2021 publicerades den nya Arkitekturpolicyn.

Vad innebär de nya styrdokumenten för SISAB?
Detta innebär att SISAB fortsätter med gestaltningsprocess och gestaltningsidéer i sina projekt. Nu ska Stockholms stadslandskap och stadsbyggnadskaraktärer ingå i gestaltningsprocessen. Under rubrikerna i byggnadsordningen finns även vägledning för respektive landskap och karaktär. Projekten bör notera om man berörs av ett typiskt område enligt byggnadsordningen eller översiktsplanen och förhålla sig till det i gestaltningen.

Stockholms stadslandskap: Topografi och siluett, Vattenrum, Gator och torg, Parker och naturområden, Stadens ton – årstider, ljus, kulör och ljud.

Stockholms stadsbyggnadskaraktärer: Medeltida staden, Stenstad, Äldre förstad, Villastad, Trädgårdsstad, Småstugeområden, Stenstadens krans, Smalhusstad, Grannskapsenhet, Tunnelbanestad, Storskalig stadsdel, Tät stadsenklav, Tät blandstad, Verksamhetsområden.

Stadens verktyg för gestaltning (byggnadsordningen)
Stadens rum och bebyggelse utvecklas i relation till alla skalor, från detalj till staden som helhet. Verktyget fokuserar på tid, plats, form och funktion i förhållande till skalan. Den arkitektoniska idén ska genomsyra byggnadernas alla grundprinciper, såsom relationen till stadslandskapet, byggnaders volymhantering, fasadkomposition, material, kulör och detaljer. Utvärdera projektet utifrån stadens verktyg för gestaltning.