Entré‐ och passerkontrollsystem

Passersystem (H4):
SISAB äger och förvaltar inte passersystem. Om beslut tas i projekt att ombesörja installation åt hyresgäst ska det ske som ett eget separat system, då hyresgästen ansvarar för dessa system med egen administration och egen serviceentreprenör.

I bygghandling ska framgå att E ska erbjuda en option på serviceavtal under garantitid för passersystemet och dess ingående komponenter. Avtalet ska omfatta minst årlig tillsyn, utbildning och hjälp vid felanmälan. Avtalsparter är passersystemsinstallatören och hyresgästen/verksamheten/skolan.

System och funktioner
Observera att det är teleprojektör som ansvarar för att ta fram utförliga beskrivningar i bygghandlingsskede för utförandeentreprenad som i detalj beskriver hur utrustning i dörrmiljön kopplas samman och hur funktioner är tänkta att fungera. Det kräver dialog med verksamheten samt brand- och låssakkunniga som kravställer. Samt A som tar fram dörrkort som beskriver komponenter i dörren.

Initialt måste projektet hantera frågan om vilka dörrar som berörs av passersystem, utrymning och återinrymning och tillgänglighetskrav.

Se även Projekteringsanvisning Dörrar för mer specifika krav/önskemål om dörrfunktioner.

Placering
Normalt placeras kortläsare och öppnarknappar underkant 900mm ÖG minst 700mm från innerhörn. Vid dörr med dörrautomatik monteras normalt utrustningen minst 1000mm från dörrsvep. Eventuell mikrofon/porttelefon placeras 1200mm ÖG.

Skolor:
Inom skolor installeras oftast (enligt Utbildningsförvaltningens direktiv och separat beställning) passersystem i olika omfattning. Då enligt principen trådbundna kortläsare med delat montage på skalskyddsdörrar och trådlösa dörrbladsläsare på innerdörrar.

Observera att utbildningsförvaltningen tagit fram en egen projekteringsanvisning och kravställning kring passersystem. Syftet är primärt att verksamheten ska göra sin egen behovsbedömning av kortlästa dörrar efter behov och personflöden i byggnaden. Anläggningsparken består till stor del av Assa ARX.

Förskolor:
I förskolor installeras normalt passersystemet med kodlåsfunktion utan beroende av kort eller tagg. Dock ej i form av separata autonoma kodlås utan som ett centraliserat system med mjukvara.

Om hyresgästen inte har egna fabrikatskrav eller önskemål används samma tekniska specifikation som utbildningsförvaltningen specificerat i sin anvisning.

Integration mot inbrotts-/kombilarm:
Hyresgästens passersystem får inte ihopkopplas för att hantera inbrottslarm, utan är endast till för dörröppning. Den enda koppling som tillåts mellan SISAB:s inbrottslarm och hyresgästens passersystem är blockering vid tillkopplat larmområde - för att minimera handhavandefel. D.v.s. entrédörrar där manöverpanel för larmet saknas ska blockeras för att man inte ska kunna öppna dörren och komma in i larmat område.

Trådlösa dörrbladsläsare
Där passerkontrollsystem med trådlösa dörrbladsläsare anslutna till hub installeras ska hänsyn tas till annan utrustning för trådlös trafik.

Tillverkarens anvisning gällande avstånd till omgivande Wi-fi och WLAN utrustning som ex. accesspunkter ska följas. För att förhindra att utrustningen stör varandra ska avstånd säkerställas och de kanaler på 2,4 GHz bandet som får användas till hub och dörrbladsläsare är 15, 20, 25, 26. Övriga kanaler får ej nyttjas då de används till accesspunkterna för Wi-fi.

Uthyrningsbara idrottssalar/idrottshallar:
I de fall idrottssal/idrottshall skall förberedas för 2:a handsuthyrning åt Idrottsförvaltningen, krävs alltid samordning med deras kontaktperson. Kontaktperson är John Westling, john.westling@stockholm.se / 08-508 26 602.

Om 2:a hands hyresgästen behöver en egen kortläsare för passage till SISAB:s lokaler krävs noggrann dokumentation av gränssnitt. I SISAB:s projekt ska behovet utredas och SISAB förbereder med kanalisation fram till och i dörrparti.

Om det är en dörr där verksamheten har eget passersystem ska 2:a hands hyresgästen ansluta som slav. D.v.s på verksamhetens passersystems öppnaingång som måste vara lägesstyrd för att kunna hantera uppställd via externt passersystem. Alla andra funktioner rörande dörravkänning, dörrautomatik etc. styrs av master, d.v.s. verksamhetens passersystem och deras egen projekteringsanvisning.

Övriga dörrar – där verksamheten inte installerat passersystem men 2:a hands hyresgästen är i behov av eget passersystem hanteras detta helt utan verksamheten och SISAB, vilket blir en utmaning att dokumentera. Funktionerna kring låsuppställning under verksamhetstid etc. kräver noggrann samordning i projekteringsskede.

Idrottsförvaltningens behov består initialt av förberedelse med kanalisation och tomrör för installation av passersystem (fram till, samt i, dörrmiljö) och ringklocka i idrottssal/idrottshall. Men även andra installationer kan behöva utredas i samråd. T.ex. styrning av basketkorgar eller jalusiväggar.

Följande bör utredas i samråd:

• Placering av centralutrustning? Idrottsförvaltningen behöver åtkomst till centralutrustningen då verksamheten ej är på plats. D.v.s. ej ett låst teknikutrymme. Samordnas med arkitekt.
• Förberedelse med data och/eller kraft till centralutrustning.
• Vilka dörrar berörs?
• Vilka lås och slutbleck ingår i projektet? Samordnas med arkitekt, verksamhet, tillgänglighet, brand och Idrottsförvaltningen.
• Vid ombyggnation, vad skall demonteras? Vad skall återanvändas?

Idrottsförvaltningen installerar därefter eget passersystem (Tidomat).

Byggnadens inbrotts-/kombilarm behöver programmeras för rätt funktion för uthyrning. Idrottssalen/idrottshallen projekteras som eget larmområde med egna tider för automatiskt till och frånslag efter samråd med Idrottsförvaltningen, normalt ska det vara avlarmat alla dagar mellan 07-23. Om möjligt skall separat manöverpanel för inbrotts-/kombilarm installeras så att manuellt påslag kan ske av tillsyningsman vid entré till idrottssal/idrottshall.

Nödutrymning
Nödutrymning ska alltid utredas i samråd med arkitekt, brandssakkunnig och tillgänglighetskonsult och sker oftast helt mekaniskt. Se Projekteringsanvisning Dörrar. Men teleprojektör ska alltid lyfta frågor som rör:

• Övervakning, dvs. lokalt larm (se nedan)
• Elektrisk nödutryming, i många fall när frångängligheten, återinrymning, övervakning och passersystem ställer krav på funktion blir en nödterminal (ex. Cdvi EM301LS eller Assa 1384) den enda framkomliga lösningen.

Nattlås
SISAB äger och förvaltar inte nattlås (godkänd låsenhet/skyddklass 1). Om beslut tas i projekt att ombesörja installation åt hyresgäst ska det ske som ett eget separat system, då hyresgästen ansvarar för dessa system med egen administration och egen serviceentreprenör. Utmaningar i projekteringsskede beskrivs i Projekteringsanvisning Dörrar.

System och funktioner
Om hyresgästen önskar nattlås i form av motorlås ska det vara i utförande med delat montage. Eventuella fjärröppningsfunktioner från andra system ska anslutas via passersystemets ”öppnafunktion” som då styr öppningen av motorlåset.

Dörrautomat
Automatisk dörröppnare ska sammankopplas med passerkontrollsystemet, så att automatisk dörröppnare förreglas vid låst dörr. Läs mer om dörrautomater i Projekteringsanvisning Dörrar.

Väsentlig funktion
Om nattlås installeras är ansvaret för väsentlig funktion hyresgästens. Funktion utreds i samråd med brandsakkunnig i projektet.

En lämplig lösning kan vara att mikrobrytare kopplas till passersystem eller egen indikeringstablå vid huvudentré där lampa och summer kan räcka som varning (ev. lampa vid resp. dörr). D.v.s. ingen koppling mot SISAB:s larmsystem.

Dörrövervakning/dörrkontroll
Ansvaret för att övervaka en olåst dörr eller att någon använt nödhandtagen är hyresgästens. Funktion utreds direkt med hyresgäst och beskrivs utförligare i Projekteringsanvisning Dörrar.

En lämplig lösning kan vara ett lokalt larm, antingen av typen UDR eller i nödterminal. D.v.s. kvarhållande ljud/ljus-signal vid dörren som aktiveras av den mikrobrytare som följer regelns läge och återställs manuellt med nyckel. D.v.s. ingen koppling mot SISAB:s larmsystem.