infopack logo

sisab-metoder

5.0.1

SISABs infopack för digitala anvisningar

Brandindikerings- och Brandlarmsystem - Anvisning för Brandindikerings- och Brandlarmsystem

Jämför fil Öppna i webbläsare Ladda ner Se meta fil Ladda ner PDF

Brandindikerings‐ och brandlarmsystem

Allmänt
SISAB använder två olika system för detektering av brand, antingen brandindikering integrerat i inbrottslarm (s.k. kombilarm, H9) alternativt Automatisk brandlarmanläggning (H1) enligt SBF 110.

Kravställare av teknisk lösning är brandsakkunnig som ska dokumentera ställda krav i utförandespecifikation som tas fram i samråd med teleprojektör för full tydlighet och möjlighet att följa upp i framtiden.

Brandlarm enligt SBF110 ska installeras i all nyproduktion. I befintliga lokaler där ombyggnation ska ske måste projektets styrgrupp ta ett helhetsgrepp och se över säkerhetsanläggningarna för att installera system som går att förvalta. Om brandsakkunniges krav uppfylls så kan i vissa fall lösningen bli att bygga ut befintliga system och behålla kombilarm, men om kraven ändras måste helheten ses över. I de fallen bör inbrott och brand/utrymning separeras i två skilda system, Brand H1 och inbrott H2. SISAB:s driftcentral kan vara behjälplig med viss dokumentation över befintliga system (dlc@sisab.se). Paviljonger och fristående byggnader ska alltid anslutas till huvudbyggnadens anläggning.

Omfattning:
SISAB har en egen ambition kring omfattning av detektering – oavsett om kravet är brandindikeringssystem integrerat i kombilarm (H9) eller automatiskt brandlarmanläggning (H1). Nedan nivå ska inarbetas i samråd med brandsakkunnig som ytterst är kravställande och dokumenterar nivå och utrymmen i utförandespecifikation.

Egen ambition:

Detektering i höghöjd
Samplande rökdetekteringssystem (ASD) ska nyttjas där det är befogat ur förvaltningssynpunkt, som exempelvis i idrottssal/idrottshall med stor takhöjd. Då förvaltningsmodellen skiljer sig mellan brandlarm och kombilarm avgör systemval detekteringsmodell. I adresserbara brandlarm detekteras hisschakt med rökdetektor medan ASD är ett bättre alternativ i kombilarm. Observera att det fortfarande är brandsakkunnig som anger om utrymmet ska detekteras. I övriga utrymmen med stor takhöjd ska alltid alternativ lösning med hissbar rökdetektor eller linjerökdetektor stämmas av vid samråd med elspecialist - tele.

I de fall ASD installeras ska systemet projekteras av sakkunnig projektör och dimensionering av rörlängder ska beräknas med av leverantören godkänt kalkylprogram samt redovisas i handlingen som granskas av behörig ingenjör brandlarm. Granskaren ska namnges i projektörens egenkontroll. Installationen ska beskrivas för en utförandeentreprenad där all kringutrustning, luftflöden, sughålsdimensioner etc. redovisas för entreprenör.

Installation ska utföras enligt tillverkarens anvisningar och av utbildad installatör. ASD ska installeras i utrymme där fläkten i utrustningen inte stör verksamheten. Exempelvis i teknikrum eller nischutrymme – observera; får ej placeras i hissmaskinrum med anledning av att endast utbildade hisstekniker får vistas där. Även i kombilarm ska aspirerande detektor ligga på egen sektion/adress, så att den testas vid återkommande kontroller. Aspirerande detektor skall återställas automatiskt när den återgått till normalläge.

Aspirerande detektor nyttjas för att öppna röklucka i t.ex. hisschakt och ska programmeras så att lucka inte öppnar på summalarm brand. Motordrivna luckor skall stänga när detektorn återgår till normalläge. Rör ska projekteras så att ett övertäckt testhål finns lättåtkomligt för tekniker, maxhöjd 3,5 meter. I hisschakt ska alltså röret dras ner och ut ur hisschaktet där ett övertäckt testhål placeras t.ex. ovan undertak. Som system för samplande detektering ska fabrikat Securiton ASD nyttjas.

Larmknappar
Larmknappar ska uppfylla kraven i SBF 1011:1 och installeras högst 900ÖG inom utrymmen dit endast personal har tillträde, exempelvis expedition, personalrum, arbetsrum, omklädningsrum eller dokumentationsrum. I kombilarm projekteras larmknappar i samma larmzon som detektorer. Larmknappar förses med märkning: ”Vid aktivering av larmknapp aktiveras utrymningslarm. OBS! räddningstjänsten måste larmas via 112”.

Sprinkler
Utlöst sprinkler ska inte aktivera utrymningslarm eller kopplas ihop med säkerhetsanläggningarna. Sprinkleranläggning ska enligt regelverk överföra larm och felsignal till SISAB:s upphandlade larmmottagare. Egen larmsändare installeras, Addsecure Iris 4-440.

Styrningar:
Styrningar i larmsystemen används för olika ändamål; Påverka eller informera. Styrningar finns i både kombilarm och brandlarm samt mellan dessa system och till/från andra externa system. Styrförteckning ska alltid upprättas för larmsystemen, d.v.s en för inbrotts-/kombilarm och en för brandlarmanläggning. Styrningar ska även dokumenteras på service/orienteringsritningar. Underlag till styrförteckning tas fram under projektering och kompletteras inför samordnad provning. Styrningar ska även redovisas på utförandespecifikation i samråd med brandsakkunnig. Styrningar mellan olika system ska levereras som potentialfri slutning/brytning. Styrningar mellan olika system skall meddelas provningsledare för samordnad provning så att de kontrolleras vid samprov.

Tillkopplad inbrotts-/kombilarmanläggning:

Utlöst inbrottslarm:

Utlöst sabotagelarm (i enlighet med SSF 130)
Utlöst fellarm (i enlighet med SSF 130)

Styrlista brandlarm/brandindikering:
Utlöst brand summa:

Det finns exempel på lokala styrningar, d.v.s. som aktiveras om detektor i direkt närhet löser ut (i motsatts till summalarm) t.ex.:

Utlöst fellarm brand (i enlighet med SBF110).

Förtydligande rörande vattenavstängning i förskolor:
I förskolor ska ventil för inkommande vatten stängas vid larmtillkoppling via potentialfri kontakt. Tillkopplad (nattkopplad) inbrotts-/kombilarmsanläggning ska leverera potentialfri kontakt till DUC i styr- och övervakningssystem. Styr (SÖE) hanterar sedan ventilen rörande strömförsörjning och fördröjning. Finns beskrivet i SISAB:s kravställande teknikdokument. Om styrsystem saknas ska alternativ lösning hanteras i samrådet med anvisningsansvarig.