infopack logo

sisab-metoder

5.0.1

SISABs infopack för digitala anvisningar

Brandindikerings- och Brandlarmsystem - Anvisning för Brandindikerings- och Brandlarmsystem

Jämför fil Öppna i webbläsare Ladda ner Se meta fil
# Brandindikerings‐ och brandlarmsystem *Allmänt* SISAB använder två olika system för detektering av brand, antingen brandindikering integrerat i inbrottslarm (s.k. kombilarm, H9) alternativt Automatisk brandlarmanläggning (H1) enligt SBF 110. Kravställare av teknisk lösning är brandsakkunnig som ska dokumentera ställda krav i [utförandespecifikation](https://sisab.kravportal.se/projekteringsanvisningar/innehall-brandskydd/mallfiler-brandskydd/) som tas fram i samråd med teleprojektör för full tydlighet och möjlighet att följa upp i framtiden. Brandlarm enligt SBF110 ska installeras i all nyproduktion. I befintliga lokaler där ombyggnation ska ske måste projektets styrgrupp ta ett helhetsgrepp och se över säkerhetsanläggningarna för att installera system som går att förvalta. Om brandsakkunniges krav uppfylls så kan i vissa fall lösningen bli att bygga ut befintliga system och behålla kombilarm, men om kraven ändras måste helheten ses över. I de fallen bör inbrott och brand/utrymning separeras i två skilda system, Brand H1 och inbrott H2. SISAB:s driftcentral kan vara behjälplig med viss dokumentation över befintliga system (dlc@sisab.se). Paviljonger och fristående byggnader ska alltid anslutas till huvudbyggnadens anläggning. *Omfattning:* SISAB har en egen ambition kring omfattning av detektering – oavsett om kravet är brandindikeringssystem integrerat i kombilarm (H9) eller automatiskt brandlarmanläggning (H1). Nedan nivå ska inarbetas i samråd med brandsakkunnig som ytterst är kravställande och dokumenterar nivå och utrymmen i utförandespecifikation. *Egen ambition:* * Branddetektorer monteras i utrymningsvägar (t.ex. korridor) och väg till utrymningsväg (t.ex. passage, förrum) från utrymme där barn, elever och personal stadigvarande normalt vistas, d.v.s. klass C. Utrymmen skall förtydligas av brandsakkunnig genom skraffering på brandritningar och/eller specificeras i utförandespecifikation. * Dolda detektorer ovan undertak och i nischer installeras ej. * Detektering i ventilationskanaler ska undvikas då det försvårar förvaltning. I de fall brandsakkunnig kräver denna typ av detektering ska i första hand ett utökat larmskydd installeras och detektor istället placeras i alla rum med frånluftsdon och-/eller tilluftsdon. *Överenskommelsen att –”rum med endast tilluftdon och med överluft (placerad på lägst 2,00 meters höjd) till angränsande rum (inom samma brandcell) behöver ej förses med detektorer om angränsande rum är försett med frånluftsdon och detektor”* - betyder i praktiken att alla rum med frånluft ska detekteras men rum med enbart tilluft kan undantas då luft passerar till annat rum. * Centralutrustningsrum (CUR) ska förses med rökdetektor i lokal slinga, d.v.s. ingår i samma slinga som övriga detektorer i området. * Sektioner för detektorer och larmknappar ska utgöra ett separat större larmområde eller plan. * Vid detektering i kök och torkrum används värmedetektor med rätt kapslingsklass och värmetal. * Övriga utrymmen t.e.x. vind detekteras endast om krav finns från brandsakkunnig. **Detektering i höghöjd** Samplande rökdetekteringssystem (ASD) ska nyttjas där det är befogat ur förvaltningssynpunkt, som exempelvis i idrottssal/idrottshall med stor takhöjd. Då förvaltningsmodellen skiljer sig mellan brandlarm och kombilarm avgör systemval detekteringsmodell. I adresserbara brandlarm detekteras hisschakt med rökdetektor medan ASD är ett bättre alternativ i kombilarm. Observera att det fortfarande är brandsakkunnig som anger om utrymmet ska detekteras. I övriga utrymmen med stor takhöjd ska alltid alternativ lösning med hissbar rökdetektor eller linjerökdetektor stämmas av vid samråd med elspecialist - tele. I de fall ASD installeras ska systemet projekteras av sakkunnig projektör och dimensionering av rörlängder ska beräknas med av leverantören godkänt kalkylprogram samt redovisas i handlingen som granskas av behörig ingenjör brandlarm. Granskaren ska namnges i projektörens egenkontroll. Installationen ska beskrivas för en utförandeentreprenad där all kringutrustning, luftflöden, sughålsdimensioner etc. redovisas för entreprenör. Installation ska utföras enligt tillverkarens anvisningar och av utbildad installatör. ASD ska installeras i utrymme där fläkten i utrustningen inte stör verksamheten. Exempelvis i teknikrum eller nischutrymme – observera; får ej placeras i hissmaskinrum med anledning av att endast utbildade hisstekniker får vistas där. Även i kombilarm ska aspirerande detektor ligga på egen sektion/adress, så att den testas vid återkommande kontroller. Aspirerande detektor skall återställas automatiskt när den återgått till normalläge. Aspirerande detektor nyttjas för att öppna röklucka i t.ex. hisschakt och ska programmeras så att lucka inte öppnar på summalarm brand. Motordrivna luckor skall stänga när detektorn återgår till normalläge. Rör ska projekteras så att ett övertäckt testhål finns lättåtkomligt för tekniker, maxhöjd 3,5 meter. I hisschakt ska alltså röret dras ner och ut ur hisschaktet där ett övertäckt testhål placeras t.ex. ovan undertak. Som system för samplande detektering ska fabrikat Securiton ASD nyttjas. **Larmknappar** Larmknappar ska uppfylla kraven i SBF 1011:1 och installeras högst 900ÖG inom utrymmen dit endast personal har tillträde, exempelvis expedition, personalrum, arbetsrum, omklädningsrum eller dokumentationsrum. I kombilarm projekteras larmknappar i samma larmzon som detektorer. Larmknappar förses med märkning: *”Vid aktivering av larmknapp aktiveras utrymningslarm. OBS! räddningstjänsten måste larmas via 112”*. **Sprinkler** Utlöst sprinkler ska inte aktivera utrymningslarm eller kopplas ihop med säkerhetsanläggningarna. Sprinkleranläggning ska enligt regelverk överföra larm och felsignal till SISAB:s upphandlade larmmottagare. Egen larmsändare installeras, Addsecure Iris 4-440. **Styrningar:** Styrningar i larmsystemen används för olika ändamål; Påverka eller informera. Styrningar finns i både kombilarm och brandlarm samt mellan dessa system och till/från andra externa system. Styrförteckning ska alltid upprättas för larmsystemen, d.v.s en för inbrotts-/kombilarm och en för brandlarmanläggning. Styrningar ska även dokumenteras på service/orienteringsritningar. Underlag till styrförteckning tas fram under projektering och kompletteras inför samordnad provning. Styrningar ska även redovisas på utförandespecifikation i samråd med brandsakkunnig. Styrningar mellan olika system ska levereras som potentialfri slutning/brytning. Styrningar mellan olika system skall meddelas provningsledare för samordnad provning så att de kontrolleras vid samprov. Tillkopplad inbrotts-/kombilarmanläggning: * Aktiverar blockering av passersystem, potentialfri slutning/brytning levereras till dörrnod * Aktiverar magnetventil (i förskolor), potentialfri slutning/brytning levereras till DUC i styr & övervakningssystemet. * Aktiverar larmöverföring till larmmottagare via larmsändare, skickar "till/frånkoppling" separat för varje larmområde. * Väsentlig funktion i nattlås. Finns koppling mellan inbrotts-/kombilarm och lås så ska det redovisas i tekniskt samråd och dokumenteras. Utlöst inbrottslarm: * Aktiverar larmdon * Aktiverar larmöverföring till larmmottagare via larmsändare. Utlöst sabotagelarm (i enlighet med SSF 130) Utlöst fellarm (i enlighet med SSF 130) Styrlista brandlarm/brandindikering: Utlöst brand summa: * Aktiverar utrymningslarm (akustiskt + optiskt) * Aktiverar yttre larmdon (enbart optiskt) * Aktiverar talat meddelande (endast om brandkonsult kravställt detta) * Aktiverar EVAK, dvs. 2-vägskommunikation från säker plats * Aktiverar larmöverföring till larmmottagare via larmsändare * Avaktiverar dörruppställningsmagneter, stänger dörrar i brandcellsgräns * Aktiverar nödbelysning (endast om brandkonsult kravställt detta) * Avaktiverar kontaktor i gruppcentral el för AV-system (ljudanläggningar/projektorer/teleslinga för hörapparat etc.) * Avaktiverar säkerhetssensor i dörrar med dörrautomat * Skickar signal till inbrottslarm om att blockera larmdon vid utlöst inbrottslarm för att inte förväxla ljudkaraktärer. Extra viktigt om utrymningslarm med talat meddelande finns i lokalen. * Skickar signal till fläkt (Om brandsakkunnig kravställt lokala styrningar av fläktar ska flera olika signaler utredas i samrådet.) * Skickar signal till hiss (via adressenhet/rio/IO lokalt vid varje hiss) * Skickar signal till DUC. Signalen används bland annat för: * Påverka luftbehandlingsaggregat (kontrolleras med brand). * Påverka brandspjäll (kontrolleras med brand). * Information till SISAB:s driftcentral Det finns exempel på lokala styrningar, d.v.s. som aktiveras om detektor i direkt närhet löser ut (i motsatts till summalarm) t.ex.: * Lokal ASD aktiverar röklucka i hisschakt. * Lokal detektor aktiverar frisving-dörrstängare. * Lokal detektor aktiverar dörrautomat. Utlöst fellarm brand (i enlighet med SBF110). **Förtydligande rörande vattenavstängning i förskolor:** I förskolor ska ventil för inkommande vatten stängas vid larmtillkoppling via potentialfri kontakt. Tillkopplad (nattkopplad) inbrotts-/kombilarmsanläggning ska leverera potentialfri kontakt till DUC i styr- och övervakningssystem. Styr (SÖE) hanterar sedan ventilen rörande strömförsörjning och fördröjning. Finns beskrivet i SISAB:s kravställande teknikdokument. Om styrsystem saknas ska alternativ lösning hanteras i samrådet med anvisningsansvarig.