Introduktion till CoClass

CoClass är ett modernt objektorienterat klassifikationssystem för all byggd miljö, speciellt utformat för digital informationshantering. Systemet utgör en svensk anpassning till och utökning av flera internationella standarder. Systemet ägs av en grupp företag, organisationer och myndigheter, och förvaltas av Svensk Byggtjänst. Läs mer om CoClass här.

CoClass innehåller en rad tabeller som på olika sätt beskriver den byggda miljön genom att klassificera objekt, och genom att på olika sätt beskriva objekten. # Tabeller för byggresultat För närvarande finns följande tabeller som beskriver fysiska byggresultat:

• Byggnadsverkskomplex, som är en ”samling av ett eller flera byggnadsverk avsett att betjäna minst en funktion eller brukaraktivitet”.
• Exempel: AAA Småhusområde, BFD Campus, CBB Reningsverk, DAA Vägnät, EBG Golfbana.
• Byggnadsverk, som är en ”självständig enhet i byggd miljö med karakteristisk form och rumslig struktur, avsedd att stödja minst en funktion eller brukaraktivitet”. Det finns två grundläggande varianter av byggnadsverk: byggnad (som har tak) och anläggning (som inte har tak).
• Exempel: AAA Småhus, BFA Pumpstation, CAD Järnväg, DCA Torg.
• Utrymme, som är en ”avgränsad tredimensionell utsträckning definierad fysiskt eller språkligt”. Man kan skilja på byggt utrymme som har fysiska gränser – till exempel ett rum eller en kraftledningsgata – och aktivitetsutrymme som är den plats som en aktivitet kräver. CoClass gör ingen skillnad mellan dessa varianter. Ett BBA Kök kan vara ett avskilt rum eller en zon i ett större allrum. CoClass gör heller ingen formell skillnad mellan inomhus och utomhus, även om aktiviteten som utrymmet är avsett för ofta visar detta.
• Exempel: AAA Rum, BEA Matsal, CAH Värdeförråd, DAD Apparatrum, EAC Korridor, FBA Gångbana, GBA Åker, HCD Detaljplanegräns, JBA Bruttoarea (BTA).
• Byggdel, som är en ”del av byggnadsverk med karakteristisk funktion, form eller läge”. Byggdelar indelas i tre nivåer:
• Funktionellt system, som har en ”övergripande inneboende funktion”: att skapa utrymmen och att förse byggnadsverket med installationer och anordningar. På den här nivån beskrivs inga tekniska lösningar. Funktionella system betecknas med en bokstav.
• Exempel: B Väggsystem, K Elkraftssystem, S Anordningar.
• Konstruktivt system, som är en ”sammanhängande teknisk lösning med en viss inneboende funktion”. Ett funktionellt system innehåller ett eller flera konstruktiva system. Konstruktiva system betecknas med två bokstäver. På nivån en bokstav visas en överordnad funktion, på nästa nivå förtydligas funktionen.
• Exempel: AD Väggkonstruktion, CA Överbyggnad för väg och plan, JJ Luftdistributionssystem, MA Varningssystem, RB Inredning.
• Komponent, som är en ”produkt använd som beståndsdel i en sammansatt produkt, system eller anläggning”. En komponent kan bestå av andra komponenter. Komponenter betecknas med tre tecken. Även här innebär varje nivå en mer detaljerad funktion. Den tredje nivån visar dock ibland en typ av teknisk lösning.
• Exempel: EAA Elektrisk lampa, NCA Markbeläggning, UAA Belysningsarmatur.

De tre tabellerna för byggdelar kombineras för att beskriva hur olika system är uppbyggda. Ett funktionellt system kan bestå av ett eller flera konstruktiva system, som i sin tur består av en eller flera komponenter. Exempel: B Väggsystem byggs upp av en AD Väggkonstruktion, som kan innehålla till exempel ULM Väggkärna och NCB Väggbeklädnad. Genom att kombinera koderna beskrivs systemets uppbyggnad: B.AD.NCB visar väggkärnans plats.

Bild 1: Enkel väggstruktur visad i verktyget CoClass Studio.

Klasser och typer

I alla tabeller som innehåller klasser av byggresultat är indelningen primärt baserad på funktion, i andra hand på läge eller form (utformning, teknisk lösning).

Komponenter betecknas som nämnts med tre tecken. Vid användning av klasserna kan behov finnas att stanna på nivå ett eller två. I så fall ska ”jokertecken” användas; enligt internationell standard frågetecken (?). Om det inte anses lämpligt kan annat tecken användas, till exempel understreck (_).

Exempel: Klass G?? Genererande objekt har på nästa nivå GP? Vätskeflödesgenererande objekt; i dagligt tal en ”pump”. Mer detaljerat än så behöver funktionen inte beskrivas: något som får en vätska att flöda. (Vilken typ av vätska det handlar om beskrivs när pumpen används i ett system för vatten eller bränsle eller annat.) På nivå tre finns därför klasser för olika konstruktiva varianter av pumpar, till exempel GPB Dynamisk pump.

CoClass går dock ytterligare ett steg. För att möjliggöra en mer detaljerad beskrivning finns som komplement en stor mängd fastställda typer, baserat på ytterligare egenskaper som särskiljer typen från andra medlemmar av klassen.

Typer används antingen för att specificera funktionen ytterligare, eller för att mer eller mindre detaljerat visa en teknisk lösning. Exempel på typer av komponenter: klass NCA Markbeläggning har typer för alla material som beskrivs också med produktionsresultat i AMA. QQA Fönster har däremot typer som visar på vilket sätt fönstret öppnas: slagfönster, vridfönster och så vidare.

Bild 2: Typer av fönster i CoClass. QQA10 är en typ av QQA, medan QQA11–QQA16 är typer av QQA10.

Typer är speciellt viktiga att använda för funktionella och konstruktiva system. Exempel: det konstruktiva systemet AD Väggkonstruktion har typer som AD10 Väggkonstruktion med solid stomme, som i sin tur har subtyper som AD11 Väggkonstruktion med solid stomme av platsgjuten betong.

Det funktionella systemet F Vatten- och vätskesystem innehåller potentiellt både dricksvatten och drivmedel. Här finns följaktligen behov att använda till exempel F20 Tappvattensystem, med subtyperna F21 Tappkallvattensystem och F22 Tappvarmvattensystem.

Om det finns ett behov av att lägga till typer utöver de som fastställts i CoClass får användare definiera typer i nummerserien 90–99, alternativt 900–999. # Övriga tabeller Utöver tabellerna för byggresultat finns tabeller för:

• Egenskaper, som är indelade i två övergripande kategorier:
• Materiella egenskaper, som beskriver objektets storlek, kapacitet och mycket annat på ett mätbart och objektivt sätt. Exempel: ENCL Energiklass, MEWD Bredd, MLML Material.
• Administrativa egenskaper, som omfattar bland annat benämningar, adresser, ägande, klassifikation, produktion och dokumentation. Exempel: ADRP Fastighetsadress, PRAY Aktivitet, DNDP Prestandadeklaration.
• Aktiviteter som kan kopplas till objektet. Detta kan avse både hur det ska produceras och hur det ska underhållas. Exempel: AAD Kvalitetsledning, BDA Provtagning, CAD Modellering, EFB Spackling, EUF Räfsning.
• Material och resurser, som kan användas för att beskriva vad objektet består av. Detta är tänkt främst för klimatdeklaration och andra miljöberäkningar. Tabellen är gemensam med Boverket och IVL. Exempel: CEFM Skumbetong, GMPB Gipsskiva.
• Produktionsresultat (”AMA-koder”), som används för att koppla objektet till föreskrifter i tekniska AMA som visar hur objektet ska produceras. Den här tabellen delas med BSAB 96. Exempel: BFB.2 Fällning av enstaka träd, FSD.22 Väggar av betongblock, PRB.15 Golvbrunnar av plast.

Användningsområden

Det finns en rad användningsområden för CoClass:

• Kravställning inför bygg- och underhållsentreprenader. Se vidare Kravställning med CoClass.
• Byggdelsindelad teknisk beskrivning. Byggnaden eller anläggningen beskrivs i en sådan primärt genom de byggdelar som ingår. För varje byggdel anges vilka produktionsresultat som ska åstadkomma det. Exempel: komponenten NCA Markbeläggning kan kopplas till produktionsresultatet DCC.2413 Slitlager kategori B av dränerande asfaltbetong. Hela AMA Anläggning och större delen av de övriga tekniska AMA-delarna består av sådana koder, som alltså kan sägas följa CoClass. I AMA Beskrivningsverktyg från Svensk Byggtjänst används i dag byggdelar från BSAB 96. I framtiden kan dessa komma att ersättas med CoClass byggdelar, men något sådant beslut är inte fattat. Inget hindrar dock att man med hjälp av andra verktyg skapar beskrivningar som helt bygger på CoClass. Referenser till krav på byggdelar i AMA måste då ersättas med klartext i beskrivningen.
• Referensbeteckningar som kan användas för att beskriva digitala objekt ur fyra aspekter: vilken funktion det har; hur det sitter ihop med andra objekt; var det finns; vilken typ de tillhör. Detta görs genom att varje led i den sammansatta koden får ett löpnummer som ger det en unik identitet. Se vidare Referensbeteckning med CoClass. Exempel: -J1.JJ2.RNB3/%RNB32/++BAB212 visar Luftbehandlingssystem nr 1 > Luftdistributionssystem nr 2 > Luftdon nr 3 / av typ Tilluftsdon / som sitter i Mötesrum nr 212. Tack vare referensbeteckningen kan man på ett flexibelt sätt:
• spåra enskilda objekt över hela livscykeln: vilka krav ställdes på det; var ska det installeras; hur blev det byggt; hur fungerar det; hur ofta behöver det underhållas; var finns det; när går garantitiden ut; …
• lagra data för drift och underhåll
• göra analyser av stora datamängder.

Kostnad

Det finns en avgiftsfri licens kallad CoClass Bas, men då får man tillgång enbart till grundtabellerna i ett ”läsläge” på skärmen. Man får då inte se alla de hundratals typerna av klasser.

För att kunna använda CoClass digitalt genom att skapa egna strukturer, och för att se kompletta tabeller, krävs en personlig licens för CoClass Studio.

För att komma åt alla tabeller via egna datorapplikationer krävs en företagslicens för CoClass API. Då når man också de strukturer man byggt upp i CoClass Studio. Dessa kan sedan delas utan extra kostnad till andra intressenter.

Mer information om kostnader finns hos Svensk Byggtjänst.