tillampningsanvisningar-bim

# Användningsfall anläggning Användningsfallet har som syfte att användas för att verifiera de olika tillämpningsanvisningarna samt efter projektet ge en beskrivning av vad som har säkrats och verifierats. Dokumentet kommer vara levande under projektet där vi framförallt kommer bygga på med olika scenarier. # Bakgrund till åtgärd Göteborgs Stad ska utveckla området mellan Krokslätt och Gårda. Inom detaljplanen identifieras flera risker längs med både E6/v40 och Kust till kust-banan. För E6/v40 har risk för avåkning på en bro identifierats. Staden informerar väghållaren Trafikverket om identifierad risk. # Väghållare: beslut om åtgärd E6/v40 ska kompletteras med högkapacitetsräcke (H4-räcke) på aktuell bro för att skydda mot avåkning. # Relevant information om åtgärden Enligt underhållsplanen för bron skulle kantbalken ändå åtgärdas om tre år. Åtgärden innebär att kantbalken behöver förstärkas för att klara kraven för högkapacitetsräcke (H4). Detta görs genom att kantbalken konstrueras om och byts ut i förtid. För att byta kantbalken påverkas fler saker än bron, till exempel att vägbelysningen som tillhör VägInfra påverkas och behöver bytas. # Process för broförvaltning Bilden nedan visar schematiskt hur beslut kring och genomförande av broförvaltning går till.  Bild 1: Besluts- och genomförandeprocessen för broförvaltning. # Trafikverkets uppdrag Trafikverkets uppdrag är att ansvara för långsiktig planering av transportsystemet för alla trafikslag, samt att bygga, driva och underhålla statliga vägar och järnvägar. Trafikverket ska verka för att de transportpolitiska målen som ställts upp av regering och riksdag nås. Våra vägar ska vara framkomliga, tågen ska komma i tid och trafikinformationen ska vara aktuell. Alla resor och transporter ska ske så säkert som möjligt och med minsta möjliga miljöpåverkan. Trafikverket ska genom detta bidra till ett tillgängligt Sverige, vilket skapar förutsättningar för tillväxt och välfärd som utvecklar samhället. Regioner kan utvidgas när arbetspendlingen fungerar. Både stadsmiljöer och landsbygd kan utvecklas när transportmöjligheterna är anpassade till människors behov. Näringslivets transporter blir effektivare när vi utnyttjar alla trafikslag tillsammans. Trafikverket ansvarar också för att pröva frågor om statligt bidrag till svensk sjöfartsnäring, verkar för tillgänglighet i den kollektiva persontrafiken genom bland annat upphandling av avtal, och svarar för forskning och innovation som motiveras av Trafikverkets uppgifter. Trafikverket ansvarar också för att genomföra kunskapsprov och körprov för körkort och taxiförarlegitimation, samt kunskapsprov för yrkeskunnande för trafiktillstånd och yrkesförarkompetens. Trafikverket är en av landets cirka sextio beredskapsmyndigheter, men har också sedan 1 oktober 2022 uppdraget att vara sektorsansvarig myndighet för transportsektorn. I uppdraget ingår att leda arbetet med att samordna åtgärder inom transportsektorn inför och vid fredstida krissituationer och höjd beredskap. ## Verksamhetsområde underhåll Underhåll är det verksamhetsområde som ansvarar för att underhålla och rusta upp omkring tiotusen mil statlig väg och drygt fjortonhundra mil järnväg. ## Inspektion För att säkerställa funktion och trafiksäkerhet hos konstruktioner genomförs kontinuerliga inspektioner. Inspektionerna ska verifiera konstruktionens fysiska och funktionella tillstånd, samt bedöma hur tillståndet kan tänkas utveckla. Bedömningarna ska utgöra underlag för kommande åtgärder så att ställda krav uppfylls både på kort och lång sikt. Tillståndet avgör därefter vilka underhållsåtgärder som eventuellt behöver göras. Nedan presenteras aktuella inspektionstyper, definierade i förvaltningssystemet för bro och tunnel (BaTMan). Vid samtliga inspektionstyper ska alla åtkomliga ytor av konstruktionselementen inspekteras. - **Fortlöpande inspektion** genomförs kontinuerligt i samband med inspektion av vägnätet av underhållsentreprenör. Avsikten med inspektionen är att notera akuta skador som kan påverka trafiksäkerhet eller konstruktionens bestånd på kort sikt. - **Översiktlig inspektion** utförs minst en gång per år av underhållsentreprenör. Syftet är att verifiera att de krav som ställts är uppfyllda. - Vid **huvudinspektion** ska även de ytor som är belägna under vatten inspekteras. Kravet gäller inte konstruktionselement som är belägna under jord. Huvudinspektion genomförs med ett tidsintervall på maximalt sex år. Inspektionens syfte är att upptäcka och bedöma brister som kan påverka byggnadsverkets bärighet eller trafiksäkerhet/skyddande funktion. - **Allmän inspektion**, avser kontroll av skador som konstaterats vid tidigare inspektion. Syftet är att följa upp konstaterade brister från föregående huvudinspektion. Inspektionen syftar även till att upptäcka nya skador. - **Särskild inspektion**, är en fördjupad utredning eller specialkompetens krävs för kontroll av enskilda konstruktionselement. Ett byggnadsverks funktionella tillstånd redogörs genom tillståndsklasser på en skala från 0--3: - TK 0: Bristfällig funktion bortom 10 år - TK 1: Bristfällig funktion inom 10 år - TK 2: Bristfällig funktion inom 3 år - TK 3: Bristfällig funktion vid inspektionstillfället ## BaTMan BaTMan är ett databas för förvaltning av broar, tunnlar och andra typer av byggnadsverk. Parametrar som registreras i BaTMan är: - skadenummer - konstruktionselement - skadat material - skadetyp - skadeorsak - verkningssätt - mätmetod - mätvärde - tillstånd - aktivitet, fiktiv åtgärd - mängd - mängd enhet - à-pris, fiktiv kostnad - läge - anmärkning - skadebild - övriga bilagor till skada. ## GÅ-Processen Processen som beskriver hur Trafikverket arbetar med att genomföra överenskomna åtgärder på Trafikverkets väg- och järnvägsnät inklusive färjeleder kallas "Genomföra Åtgärder på vägar och järnvägar". # Storyline: Kantbalksbyte på en bro Den här berättelsen handlar om ett kantbalksbyte på en balkrambro byggd 1957, med en spännvidd strax över på 23 meter. Anledningen till bytet av kantbalkarna på bron var omfattande betongskador (spjälkning) på kantbalken. De nya kantbalkarna ska vara förhöjda i förhållande till brobaneplattan, vilket inte tidigare kantbalkar var. Bron ska också förses med ett högkapacitetsräcke (H2) i samband med åtgärden. Åtgärden ska planeras och genomföras fackmässigt enligt befintliga krav och regelverk. Projektet genomförs i enlighet med ISO 19650, med digitala informationsleveranser som använder IFC4.3. ## Beskrivning av kantbalksbyte på en bro Kantbalksbyte är en underhållsåtgärd som förr eller senare blir aktuell för broar på grund av salt- och frostsprängning. Vägbroar är speciellt utsatta då körbanan halkbekämpas med salt vilket påskyndar skadeutvecklingen. Skador som kan leda till att kantbalken bör bytas är främst betongskador som spjälkning, saltutfällningar, ASR (alkalisilikareaktioner) eller armeringskorrosion. Ett annat motiv till att ett kantbalksbyte bör utföras är att öka kapaciteten mot påkörningslaster. Medelåldern för kantbalkar som byts ut är 37 år på Europavägar och 48 år för övriga vägar. När ett kantbalksbyte ligger som en planerad åtgärd i underhållsplanen för en bro så kan den inledande delen av projekteringen påbörjas. Detta innefattar att upprätta en *Redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder* (RFKM) som föreligger kantbalksbytet. Denna redovisning ska vara så pass detaljerad att konstruktionens och åtgärdens principiella utformning och utförande tydligt framgår. Denna kan som exempel innefatta följande avsnitt med förslag på vad avsnitten kan innehålla: - Administrativa uppgifter: Innefattar bland annat kontaktpersoner, projektparter, gällande normer (Krav Brounderhåll m.fl.) och kvalitetssystem. - Allmänt och bakgrund: Vilka är förutsättningarna på plats? T.ex. typ av bro, byggnadsår, spännvidder och beläggningsuppbyggnaden (från BaTMan eller på ritning). - Principiell utformning och utförande: Hur ska rivningsarbetet gå till, vilka metoder ska användas? Hur utformas nya kantbalken? Hur ska infästning av nya kantbalken ske? - Trafik under byggnadstiden: TA-plan. - Material: Vilka materialegenskaper gäller för det befintliga materialet som betong och armering? Vad för egenskaper ska det nya materialet ha? - Säkerhetsklasser, laster och beständighet: Laster vid på broräcket vid olycksfall/kollision. Dimensionering av broräcket. Egentyngd av nya kantbalken. - Exponeringsklasser. - Principer, systemskisser och antaganden: Hur beräkningarna ska utföras och vilka antaganden som görs. Denna redogörelse skickas därefter till den kontrollerande enheten på Trafikverket för granskning. Om handlingen uppfyller kraven enligt Trafikverkets regelverk så godtas handlingen. Det underlag som används är primärt relationshandlingar och övrig dokumentation sparade i BaTMan. I vissa fall kan även vidare undersökningar utföras så som provtagning, men det är sällan nödvändigt för ett kantbalksbyte. ## Genomförande av kantbalksbyte Genomförande innefattar bland annat att befintlig kantbalk avlägsnas, där är metoder som krossning och vattenbilning vanliga. Befintlig armering friläggs också ofta med hjälp av vattenbilning för att kunna förankra nya kantbalken. Ny armering borras sedan in och injekteras, följt av gjutningen av kantbalken. Slutliga steg innefattar impregnering av kantbalken, installation av broräcken och återställande av tätskikt och beläggning. Av det som sker under genomförandet så är rivningsmetoden något som beställaren måste ta ställning till i förväg. Entreprenören kan ibland föreslå ett tillvägagångssätt som inte beställaren fullt ut håller med om. I ett ställningstagande av rivningssättet är armeringsritningarna det som utgör stor del av underlaget för beslut. ## Dokumentation och datautbyte vid kantbalksbyte Dokumentationen efter ett kantbalksbyte består vanligtvis av den objektstekniska beskrivningen (OTBbu) och relationshandlingar för rivningen, nya utförandet och räcket, samt detaljritningar kopplade till dessa. Informationshanteringen vid ett kantbalksbyte omfattar: 1. Inspektör registrerar eventuella skador som uppdagats under inspektionen i BaTMan. Mätvärden för befintliga skador uppdateras. Skadorna klassas efter tillståndsklass (TK) 0-3. 2. Efter att *Redogörelse för konstruktionsarbetets förutsättningar och metoder* (RFKM) har granskats och godtagits så laddar projektören upp denna i BaTMan på aktuell konstruktion. 3. Efter att ritningar och beskrivningar har granskats och godkänts så laddar projektören upp denna i BaTMan. Handlingarna får beteckningar som har bokats upp i BaTMan av kontrollerande enhet då handlingarna godkändes. 4. Kontrollerande enhet bokar upp beteckningar för ritningar och beskrivningar i BaTMan. 5. Om handlingarna behöver revideras så kan den reviderade handlingen laddas upp som en senare version med samma beteckningar. 6. Slutgiltig dokumentation kopplas och laddas upp i BaTMan. Utöver ritningar och beskrivningar kan till exempel materialprover ha tagits. 7. De tekniska uppgifterna uppdateras i BaTMan efter slutdokumentation. Skador som har åtgärdats tas bort från det aktuella skadetillståndet av bron. 8. Kantbalksbytet registreras som utförd åtgärd. Objektsplaneringen revideras om så behövs. ## Mer detaljerade fakta gällande kantbalksbyte (Mer detaljerade fakta om den aktuella åtgärden kommer tas fram löpande under projektet av Trafikverket. ) Nedan visas informationshanteringen för den bro som byggdes 1957, samt ett exempel på gjutning av ny kantbalk:  # Scenarier ## Scenario 1: Kravställning Man bestämmer sig för att följa ISO 19650 för projektet och att tillämpa klassifikationssystemet CoClass. Informationsleveransen ska vara i form av en IFC-modell, som utöver bron också ska innefatta vägen och dess belysning. En inventering av vilka informationsintressenter som finns visar på flera behov som efterlyses av förvaltningen: - Brons relation till den vägsträcka den berör. - Belysningsindividernas relation till vägsträckan den tillhör samt hur de relaterar till bron för att enkelt kunna identifiera vilka belysningspunkter som berörs vid framtida åtgärder. ## Scenario 2: Sekundär användning av anläggningsdata En omfattande oväder slår ut delar av en annan hårt trafikerad vägsträcka än där bron är belägen. Trafikplanerarna behöver se över vilka alternativa vägar som temporärt kan användas för att leda om trafiken. Det visar sig att det kantbalkbyte som utförts medfört att bron klarar en större belastning än vad som ursprungligen kravställts. Trafiken kan alltså ledas om till denna väg. ### Behov För att dessa scenarier ska vara möjliga att genomföra krävs: Behov - Digitala objekt som bär kraven utifrån transportsystemets perspektiv - Digitala objekt där transportsystemets krav har projicerats ner på bron. - Fysiska objekt som bär den tekniska lösningen och det verkliga utfallet.