Modelleringskrav

Den metod är en sammanställning av BEAst Modelleringskrav - Tidiga skeden, version 1.1 (2023-04-05).

Förutsättningar

Anvisningen förutsätter BIM-baserad projektering som exempelvis:

• Handlingar som ritningar och mängdlistor etc. genereras från 3D-modell.
• Objektsinformation som synliggörs på ritning t.ex. typbeteckning och rumsnumrering genereras från 3D-modell.
• Objekt klassificeras och typbetecknas enligt svensk praxis och med stöd av detta dokument.

Modellstruktur

Referenssystem: Koordinatsystem och höjdsystem

Projektering sker i lokalt referenssystem med positiva X- och Y-koordinater

• Z-koordinaten motsvarar den verkliga plushöjden vanligtvis RH2000.
• En IFC-export per huskropp gäller om inte annat anges.
• Samtliga modeller ligger i samma lokala referenssystem med rätt placering i förhållande till varandra.
• Vid projekt där flera entreprenader angränsar till varandra bör gemensamma koordinatsystem tillämpas.
• Vid leverans ska tabell liknande exemplet nedan finnas med för att redogöra för flytt mellan lokalt och globalt projektorigo vanligtvis SWEREF 99.

Våningsstruktur

• Våningsstrukturen i modellen motsvarar den verkliga byggnadens våningsstruktur vilket vanligtvis resulterar i en plushöjd per plan.
• Plan definieras från färdigt golv alternativt överkant bjälklag.
• Objekt har korrekt placering samt plantillhörighet.
• Hjälpnivåer får förekomma men exkluderas i exporter och objekt får ej ha tillhörighet till hjälpnivåer.
• Namngivning av våningsplan är endast numerisk medan övrig information läggs som parametrar på planobjekt.
• BEAst bygger på ISO vilket möjliggör halvplan därav tre siffror.

*Finns ej som IFC-parameter utan skapad i denna anvisning

Rum och Utrymmen

• Rumsnumrering samt rumsbenämning i modell och på ritning stämmer överens med rumsbeskrivning samt om inget annat anges bör anvisning och mallar från ’BEAst Hänvisningar i handlingar’ användas.
• Utrymmesobjekt definieras från FG upp till UK BJKL.
• Samtliga utrymmen innehar ett utrymmesobjekt (Zones/Spaces/Rooms) med korrekt numrering dvs. även fläktrum, schakt, kulvertar, apparatrum, undercentraler, kommunikationsutrymmen osv.
• Funktionella utrymmen som inte avgränsas av väggar bör ha egna rumsobjekt tex. korridorsnischer, förrum och allrum med flera funktioner.

Rum och Utrymmen - Objektsinformation

• Tabellen anger minsta krav på objektsinformation men där databas används för t.ex. RFP kan mycket mer information kopplas till modell på ett automatiserat arbetssätt
  • Lägenhetsnummer kan föras på som en enskild parameter på de rumsobjekt som ingår inom aktuell lägenhet och kan även tillämpas på t.ex. garageplats och lägenhetsförråd
  • Rumsnamn skrivs som fritext och används för möjlighet att på ritning kunna använda alternativa benämningar av rumsfunktionen och/eller förkortningar av denna
  • RFP-krav som ytskikt, undertak, köks- och badrumstyp, dörrautomatik etc. kan läggas som egenskaper på rumsobjekt
• Parametrar exporteras till ett eget Property Set benämnd BIP (Building information properties), se 3.Objektsinformation

*Finns ej som IFC-parameter utan skapad i denna anvisning

Rum och Utrymmen - Rumsnumrering

• Målet med rumsnumrering är att alla utrymmen i ett projekt innehar ett rumsnummer
• Det unika rumsnumret kan bestå av information från flera parametrar såsom byggnad, trapphus, lägenhetsnummer, våning och nummer
• Numret innehåller vanligtvis två till fyra siffror men anpassas beroende på typ och storlek av projekt
  • Rumsobjekt med samma placering på flera plan bör ha samma nummer t.ex. hissar, schakt och trappor

Rum och Utrymmen - Typrum

• Typnummer refererar till RFP alternativt till uppställnings/typritning och läggs som en egenskap på rumsobjekten
• Typrum redovisas på uppställnings-/typritning
• Inredning i modellen illustreras med generiska objekt som beskriver funktion och utbredning

Rum och Utrymmen - Schakt

• Schakt modelleras med rätt läge, storlek och antal
• I största möjliga mån ändras inte placeringen på ett schakt mellan våningsplan
• Bjälklag fortsätter normalt genom schakt

*Installationer finns normalt inte i detta skede

Objektsinformation

• Tabellen anger minsta krav på objektsinformation varav vissa parametrar exporteras till ett eget Property Set benämnd BIP (Building information properties)
  • Detta görs i exporten med en inställningsfil som t.ex. tillhandahålls av BIP-koder (http://www.bipkoder.se/#/filer)
  • Med hjälp av inställningsfilen som projektanpassas kan aktuella parametrar mappas om till rätt plats i Property Set ’BIP’
  • Information måste finnas under samma parameter oavsett objekt för att kunna exporteras till Property Set ’BIP’
• Om typbeteckning saknas i BIP-koder skapas det med struktur liknande BIP-koder samt förtydligas i ’Type description’
• Detaljnivå på objektsinformation som t.ex. ’TypeID’, ’BSABe’ och ’Type description’ beror på projektets kravställning.

Leverans

• Modellen levereras som en del av förfrågningsunderlag i nedanstående format och samtliga huskroppar/modellfiler bör levereras för att möjliggöra analyser
• Samtliga filformat ska ingå i projektörens egenkontroll
  • Modeller ska säkerställas att de är fria från interna kollisioner och dubbletter
  • Inga hjälp-/skräpobjekt får förekomma i exporter
  • Skiktuppbyggt material exporteras som solida objekt
• Kravställd objektsinformation i denna anvisning som exporteras till Property Set ’BIP’ ska kvalitetssäkras
• Base quantities tas med i exporten
• Nedanstående krav per filformat är förtydliganden i anvisningen som komplement till övriga standarder
• Handlingar som t.ex. ritningar och mängdlistor etc. genereras från 3D-modell.

Export

• Exportera med rätt objektsklass (IFC Entitet) och dokumentera undantag samt kommunicera till berörda intressenter
• Val av IFC Entitet ska följa standarden för IFC
  • IFC-format 2x3 (https://standards.buildingsmart.org/IFC/RELEASE/IFC2x3/TC1/HTML/)
  • IFC-format 4 (https://standards.buildingsmart.org/IFC/DEV/IFC4_3/RC1/HTML/)
• IFC Entiteter nedan baseras på standarden för IFC samt syftar till att få korrekta geometrier och storheter
• Notera att typbeteckning, typbeskrivning och klassning även används för identifikation.

Leveransmeddelande

• Leveransmeddelande bifogas och beskriver syftet samt omfattningen av leveransen.

Byggdelar

Beskrivning av byggdelar

• Följande slider beskriver ett antal vanligt förekommande byggdelar samt visar exempel på objektsinformation
• Objekt modelleras med konsekvent och kontinuerlig teknik ochmotsvarar de geometrier som de avser utan att överdriva detaljeringsnivå
• Modellera med rätt verktyg för att få ut rätt mängder t.ex. väggverktyg för vägg och balkverktyg för balk
• Objekt ska ha korrekt placering samt plantillhörighet
• För vissa byggdelar används fler mängdenheter t.ex. från en grundplatta används kvadratmeter för att mängda area medanlöpmeter används för att mängda kantbalkar och avstängare
• Enheter ska vara enligt följande: längd i meter, area i kvadratmeter, volym i kubikmeter samt antal i styck

Grundplatta/Bjälklag

• Bjälklag modelleras fram till insida yttervägg alternativt fasad
• Om installationsgolv förekommer bör de modelleras separat
• Om ytskikt ej modelleras separat ingår det i objektet så att den totala tjockleken stämmer.

Yttervägg

• Väggar modelleras med korrekt höjd vanligtvis våningsvis vilket även gäller fasader
• Vid olika fasadmaterial separeras ytterväggar till olika väggtyper med olika typbeteckning t.ex. yttervägg tegel som YV01 och yttervägg puts som YV02.

Innervägg

• Innerväggar modelleras med korrekt höjd vanligtvis från överkant bjälklag till underkant bjälklag vilket även gäller schakt- och hissväggar.
• Väggar mellan nivåskillnader modelleras konsekvent
• Anslutning mellan innervägg och yttervägg modelleras konsekvent.

Pelare/Balk

• Pelare modelleras med korrekt höjd vanligtvis våningsvis från överkant grundplatta eller bjälklag upp till underkant bjälklag eller balk.

Balkong/Loftgång

• Balkonger och loftgångar modelleras fram till utsida yttervägg alternativt insida yttervägg.
• Balkong- och loftgångsräcken modelleras för att få ut total löpmeter alternativt area.

Trapp

• Typ av trapp beskrivs under parametern för typbeskrivning.
• Trappräcke och handledare modelleras för att få ut löpmeter.

Tak

• Undertak modelleras per rum och med korrekt tjocklek samt takhöjd från färdig golv.
• Väggskärmar modelleras som väggar.
• Ifall undertak ej modelleras kan undertakstyp läggas som egenskap på rumsobjekt.

Öppningskomplettering

• Öppningskompletteringar modelleras med korrekt väggöppningsmått samt när det är aktuellt inklusive drevmån
• Hänsyn ska tas till fritt passagemått med avseende på tillgänglighet, dörrens uppslagning etc.
• Öppningskompletteringar placeras generellt på färdig golv alternativt med korrekt höjd/bröstningshöjd från färdig golv.

Isolering

• Isolering kan modelleras separat när den inte ingår i en byggdel och bör då klassificeras med den BSABe-kod den isolerar
• Tilläggsisolering på hisschaktsvägg är ett exempel på isolering som modelleras separat alternativt som en egen väggtyp
• Isolering kan avse t.ex. väggisolering i garage, bjälklagsisolering i portik etc.