teknikstandarder

# Teknikstandard - Paraplydokument *Dokumentnummer: GST_01000* ## 1 Syfte Syftet med teknikstandarden är att arbeten som utförs i projekt och av personal på Gryaab samt inhyrd personal görs på ett likartat sätt med rätt kvalitet. Teknikstandarden ska även säkerställa att arbete utförs på ett arbetsmiljömässigt bra och säkert sätt. Teknikstandarden ska vara en hjälp för entreprenörer, konsulter och personal att snabbt hitta rätt uppgifter för att på så sätt underlätta arbetet. ## 2 Omfattning Gryaabs teknikstandard (GTS) ska användas vid alla om- och nybyggnationer samt anläggnings-ändringar kopplade till reningsprocessen. Elstandard gäller all el på Gryaab dvs. fastighet, process och tunnelanläggningar. Instrumentstandard gäller enbart för process och tunnelanläggningar. GTS består av detta paraplydokument och ett antal tekniska standarder. Paraplydokumentet beskriver generella krav som gäller på hela anläggningen. De tekniska standarderna som anges i kapitel 8 beskriver mer specifika krav på utrustning och utförande inom respektive område. Där det finns skillnader mellan generella krav i detta dokument och specifika krav i övriga tekniska standarder gäller specifika kraven före generella krav. ## 3 Avgränsningar GTS avser inte objekt kopplade till fastighet. Dessa objekt hänvisas istället till Guideline - Fastighetsanläggningar. ## 4 Avsteg och uppdateringar Det är möjligt att göra avsteg från GTS. Dessa avsteg måste dock dokumenteras för respektive, projekt, entreprenad, anläggningsändring etc. i syfte att senare kunna följa upp varför avsteget gjordes. Avstegsredovisning överlämnas till ansvarig för GTS som sammanställer för anläggningen samtliga gjorda avsteg. Mall för avstegsredovisning ligger som bilaga till GTS. Avsteg sparas i mappstruktur för Projekt och Planering. Synpunkter/Förbättringsförslag (interna/externa) får även lämnas in på samma blankett. Vartannat år ses GTS över. Baserat på ny teknik, förändringar i verksamheten, förändrad miljöpolicy samt de avsteg som gjorts kan slutsatser dras huruvida standarden behöver revideras. ## 5 Ansvarig Ansvarig för GTS är utsedd projektledare på avdelningen Projekt och Planering. ## 6 Gränssnitt ### 6.1 Gränssnitt mellan mekanisk utrustning och instrumentutrustning Vid leverans och montage av instrumentutrustning med extern leverantör gäller gränsdragning mellan mekanisk utrustning och instrumentutrustning enligt nedan. Maskinleverantör avslutar med låsbar avstängningsventil innan instrumentutrustning. För exakta gränssnitt mellan mekanisk och instrumentutrustning hänvisas till hook-up-ritningar i Instrumentstandard. Leverans och montage av instrumentluftmatningar fram till och med avstängningsventil ingår i Maskinleverans. Avstängningsventiler ska placeras i anslutning till planerad position för instrumentplacering. Leverans och montage av luftrör mellan avstängningsventil och instrument ingår i instrumentleverans. Inbyggda temperaturgivare i motorer ingår i maskinleverans. ### 6.2 Gränssnitt mellan mekanisk utrustning och styrsystem Styrning av utrustning sker från Gryaabs processtyrsystem (DeltaV). Gränssnitt mot Gryaabs processtyrsystem (DeltaV) ska ske med Profibus-DP om inget annat anges. Avvikelse från denna styrprincip (t.ex. vid lokal styrning via PLC för komplex utrustning som centrifuger, kompressorer etc.) ska godkännas av AIT-STYR (Automation/Styrgruppen på Gryaab). AIT-STYR utför all design, programmering, konfigurering och bilduppbyggnad av operatörsgränssnitt i processtyrsystemet (DeltaV). ### 6.3 Gränssnitt mellan mekanisk utrustning och elektrisk utrustning Leverans och montage av eldriven mekanisk utrustning (så som pump, transportör, omrörare, galler, lyftanordning etc.) inklusive elmotor med eventuella temperaturgivare ingår i maskinleverans. Leverans och montage av reglerventiler inklusive manöverdon ingår i maskinleverans. Levereras och montage av kraft- och signalkablar fram till elmotorer ingår i elleverans. Levereras och montage av frekvensomriktare inklusive kraft- och signalkablar ingår i elleverans. Krav på kapsling anges i Elstandard. Inbyggda temperaturgivare i motorer ingår i maskinleverans. ### 6.4 Gränssnitt mellan mekanisk utrustning och fastighet Levereras och montage av lyftutrustning (t.ex. travers, telfer) ingår i Maskinleverans, men kräver nära samordning med fastighet och El-avdelning för dimensionering. El-avdelning ansvarar för lyftutrustningen efter överlämning. ### 6.5 Gränssnitt mellan mekanisk utrustning och VVS-utrustning VVS-utrustning ansvarar TF Fastighet för och mekanisk utrustning som ingår i reningsprocessen ansvarar Drift- och Anläggningsgruppen för. Kallvatten (som hör till fastighet) matar så kallat brutet vatten vilket hör till reningsprocessen. Gränssnitt mellan kallvatten och brutet vatten går vid HS_HV3001 på rörledning HS_RR0400-200 enligt flödesschema HS_PFS_0042. Gränssnitt mellan varmvatten och brutet vatten går vid HS_TM4010 på rörledning HS_RR0404-80 enligt flödesschema HS_PFS_0042. Utrustning för uppvärmning av fastigheter inklusive fjärrvärmesystem tillhör fastighet. Cirkulationspumpar inklusive rörledning för uppvärmning av Biogasanläggning (BG) tillhör reningsprocessen. ### 6.6 Gränssnitt mellan elektrisk utrustning och instrumentutrustning Levereras och montage av alla kraft- och signalkablar fram till och med instrumentutrustning ingår i elleverans. Undantaget när kabel och instrument levereras ihop som ett paket då kabel ingår i instrumentleverans. Levereras och montage av nivåvippor ingår i elleverans. Inbyggda temperaturgivare i motorer ingår i maskinleverans. Värmekabel ingår i elleverans och krav finns beskrivet i Instrumentstandard. ### 6.7 Gränssnitt mellan elektrisk utrustning och styrsystem Elektrisk utrustning som ska kommunicera med styrsystemet ska väljas utifrån de krav på signaler (spänningsnivåer etc.) som anges i Styrstandarden. Gränssnitt mot Gryaabs processtyrsystem (DeltaV) ska ske med Profibus-DP. AIT-STYR utför all design, programmering, konfigurering och bilduppbyggnad av operatörsgränssnitt i processtyrsystemet (DeltaV). ### 6.8 Gränssnitt mellan instrumentutrustning och styrsystem Instrumentutrustning som ska kommunicera med styrsystemet ska väljas utifrån de krav på signaler (spänningsnivåer etc.) som anges i Styrstandarden. Gränssnitt mot Gryaabs processtyrsystem (DeltaV) ska ske med Profibus-DP. AIT-STYR utför all design, programmering, konfigurering och bilduppbyggnad av operatörsgränssnitt i processtyrsystemet (DeltaV). ### 6.9 Gränssnitt mellan Gryaab och externa aktörer Gränssnitt för utgående vatten mellan Gryaab och Göteborg Energi enligt ”Avtal om värmepumpinstallation” i Avtalsdatabasen, Energiavtal. Gränssnitt för gas mellan Göteborg Energi och Gryaab går vid BG_HV77111 respektive BG_HV77112 på rörledning BG_RR0040 enligt flödesschema BG_PFS_0005. Gränssnitt för inkommande vatten mellan Kretslopp och vatten och Gryaab ligger hos Fastighet. Gränssnitt för fjärrvärme mellan Göteborg Energi och Gryaab går vid HS_TM5213 respektive HS_TM5214 på rörledning HS_RR0059-150 på flödesschema HS_PFS_0016. Gränssnitt för el mellan Göteborg Energi och Gryaab går vid mätfack för debiteringsmätning HCB1_5 respektive HCB1_25 i huvudställverket. Inkommande brytarfack från Göteborg Energi (HCB1_1, HCB1_2, HCB1_21 och HCB1_22), fack till pumparna som pumpar upp till värmepumpen (HCB1_3 och HCB1_23) och mätfack är Göteborg Energis ansvarsområde. Den fysiska utrustningen tillhör Gryaab, men Gryaab har inte rätt att manövrera dem. ## 7 Övergripande krav ### 7.1 Gryaabs miljöpolicy De delar av Gryaabs miljöpolicy som har en direkt påverkan på teknikval och som ska beaktas är: *”Gryaab arbetar för att minimera den samlade miljöbelastningen som uppkommer genom transport och omhändertagande av anslutet spillvatten, dagvatten och inläckande vatten. Energiförbrukning och besparingsåtgärder ska alltid vägas in vid framtagandet av nya processer och anläggningsdelar.”* *”Kemikalieanvändning ska ske på ett ansvarsfullt sätt, där nyttan vägs mot de miljöolägenheter som kemikalierna skapar.”* *”Avloppsvattnets innehåll av energi, näringsämnen och andra nyttigheter tillvaratas så att resurshushållning och kretslopp ständigt utvecklas. Produktionen av biogas ska optimeras.”* *”Vårt miljöarbete sker i enlighet med styrelsens inriktningsdokument och övriga policies och handlingsplaner som styr Gryaabs verksamhet och syftar till att uppnå ständiga förbättringar inom miljöområdet.”* Fullständig miljöpolicy finns i Gryaabs verksamhetshandbok. ### 7.2 Miljö Gryaabs miljöpolicy ska följas. I de fall det finns möjlighet till ändringar i utförandet som leder till ett miljövänligare resultat ska detta meddelas Gryaab så snart det upptäcks, så att beslut om eventuella ändringar kan tas. Anläggningen ska utformas på ett resurseffektivt och miljömässigt sätt som skapar förutsättningar för hög drifttillgänglighet, lång livslängd och begränsad miljöpåverkan. Den senaste publikationen av "Gemensamma miljökrav för entreprenörer", framtagen av Göteborgs stad i samarbete med Malmö stad, Stockholms stad och Trafikverket ska följas. Vid eventuella konflikter mellan publikationen och GTS, gäller GTS. I de fall avvikelser från krav i GTS eller publikationen önskas ska detta godkännas innan av beställaren. Där det finns miljöplaner ska dessa följas. #### 7.2.1 Kemikalier Godkända kemikalier registrerade i Gryaabs kemikalieregister EcoOnline ska användas i första hand. Behöver kemikalier användas som inte är registrerade i Gryaabs kemikalieregister ska användandet först godkännas av beställaren. ### 7.3 Klimat För dimensionering mot klimatkrav gäller Eurokoderna (SS-EN 1990 till SS-EN 1999). I Sverige tillämpat av Boverket i EKS – Boverkets konstruktionsregler publicerade som grundförfattning BFS 2011:10 ”Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder)” med tilläggsförfattningar. #### 7.3.1 Snölast Dimensionerande snölast enligt gällande föreskrift från Boverket. #### 7.3.2 Vindlast Dimensionerande vindlast enligt gällande föreskrift från Boverket. #### 7.3.3 Nederbörd Den dimensionerande nederbörden ska hanteras och tas om hand genom en hållbar dagvattenhantering. Lösning för hantering av dagvatten i varje specifikt projekt ska diskuteras med Beställaren. #### 7.3.4 Temperatur Dimensionerande maximal utomhustemperatur (Tmax) är 35 °C. Dimensionerande minimal utomhustemperatur (Tmin) är - 20 °C. Dimensionerande maximal inomhustemperatur är (Tmax) 30 °C. Dimensionerande minimal inomhustemperatur (Tmin) 10 °C. ### 7.4 Service och underhåll Utrustning ska vid om- och nykonstruktion placeras på ett sådant sätt att service och underhåll av den är enkelt att genomföra både vad gäller arbetsmiljö och åtkomlighet. Detta innebär att den ska vara placerad i lämplig position, på lämplig höjd och så att kåpor och annan utrustning inte behöver demonteras för att kunna genomföra underhåll eller service på utrustningen. Avstånd för service och underhåll ska anpassas för att ge bra arbetsmiljö. Krav på räcken, plattformar, ställningar för säker åtkomst ska följa Boverkets byggregler (BBR). Om utrustning som ska hanteras är tyngre än 20 kg ska det, om inte särskilda skäl föreligger, finnas tillgång till lyfthjälpmedel. Lyfthjälpmedel behöver inte vara fast installerad. ### 7.5 Explosionsfarliga miljöer Utrustning som placeras i områden som av Gryaab klassats som explosionsfarliga ska följa krav på utformning i Gryaabs Instrumentstandard (4.2 Explosiv atmosfär). ### 7.6 Media De olika typer av media som finns på Gryaab är:

Förkortning	Benämning
Biogas	Biogas
BKV	Brutet kallvatten
BVV	Brutet varmvatten
DV	Dagvatten
	Etanol
	Metanol
FinRens	Rens från finaller 2 mm (skräp ur vattnet)
	Fosforsyra
GrovRens	Rens från grovgaller 2 cm (skräp ur vattnet)
HydrOlj	Hydraulolja
Hypo	Natriumhypoklorit
	Järnsulfat
KB	Köldbärare: Kylt vatten (ej drickbart, kan innehålla glykol)
	Kylvatten
KV	Kallvatten, vatten som håller dricksvattenkvalité
OrgMtrl	Organiskt material
PAC	Polyaluminiumklorid
Poly	Polymer
ProcLuft	Processluft (syresättning av bassänger)
	Saltsyra
	Salpetersyra
SV	Spolvatten
	Tryckluft
VB	Värmebärare
	Hetvatten
VV	Varmvatten

### 7.7 Material Material ska anpassas till den miljö den är placerad i och vilket media den kan komma i kontakt med. Material som uppfyller dessa krav kan även vara utfört i annat material än stål, t.ex. plast, glasfiber. Svart och rostfritt (vitt) material får inte förläggas mot varandra på grund av risk för galvaniska strömmar/korrosion. I maskinutrustning av stål ska samtliga detaljer, som kommer i kontakt med vatten, vara av materialkvalitet lägst rostfritt stål EN 1.4301 eller likvärdigt. I maskinutrustning av stål ska samtliga detaljer, som är i kontinuerlig kontakt med avloppsvatten, vara av materialkvalitet lägst rostfritt syrafast stål enligt nedan: * Lägsta krav på syrafast rör ska vara EN 1.4404 eller likvärdigt. * Lägsta krav på övrigt syrafast stål ska vara EN 1.4432 eller likvärdigt. Ingjutna konstruktioner av stål som är i kontinuerlig kontakt med vatten ska vara av materialkvalitet EN 1.4436 eller likvärdigt. Krav på varmförzinkning och rostskyddsmålning anges i dokumentet Ytbehandling. ### 7.8 Målning/Kulörer Beskrivning av kulörer vid målning anges i dokumentet Ytbehandling. ### 7.9 Buller Utrustning placerad i processmiljö ska bullernivåer understiga 70 dBA. Om inte utrustningen klarar detta krav ska riskanalys göras för att utvärdera vilka åtgärder som ska vidtas. Åtgärder ska godkännas av Gryaab. Vid om- och nybyggnad ska bullernivån understiga 40 dBA nattetid. ### 7.10 Vibrationer Utrustning ska väljas så att riskerna till följd av exponering för vibrationer minimeras genom att vibrationerna elimineras vid källan eller sänks till lägsta möjliga nivå. ### 7.11 CE-märkning #### 7.11.1 Underlag För att möjliggöra CE-märkning av sammansatta maskinanläggningar krävs att all levererad och installerad utrustning är CE-märkt samt att alla uppgifter och all dokumentation som krävs för att upprätta en samordnad CE-märkning levereras tillsammans med utrustning. Utrustning som kan fungera självständigt ska levereras med en underskriven och daterad 2A-försäkran, ”EG-försäkran om maskinens överensstämmelse”, enligt AFS 2008:3 ”Maskiner” bilaga 2A. I 2A-försäkran ska uppgifter finnas om vilka direktiv respektive komponent är CE-märkt efter. Utrustningar som inte kan fungera självständigt ska levereras med en underskriven och daterad 2B-försäkran, ”Försäkran för inbyggnad av en delvis fullbordad maskin”, enligt AFS 2008:3 ”Maskiner” bilaga 2B. #### 7.11.2 Process Process för CE-märkning anges i rutinen ”CE-märkning och riskanalyser” som ligger under Säkerhetshandbok/CE-märkning i Gryaabs verksamhetsbok. #### 7.11.3 Riskanalys Hur riskanalys vid CE-märkning ska genomföras anges i rutinen ”Riskanalys” som ligger under Säkerhetshandbok/CE-märkning i Gryaabs verksamhetsbok. ### 7.12 Skyltar och märkning All utrustningen ska märkas i erforderlig omfattning och förses med tillverkningsskylt. För krav på utformning av skyltar se Gryaabs ”Skyltstandard - Märkning av processutrustning och rör”, Doknr GST-00009”. ### 7.13 Garanti Garantitiden ska vara 2 år efter slutbesiktning samt 5 år på arbete om inget annat avtalats. ### 7.14 Dokumentation En detaljerad dokumentstandard finns att tillgå, se kapitel, 8.14. All dokumentation ska i första hand vara på svenska men om inte det är möjligt så accepteras engelska. Detta ska levereras digitalt med en logisk mappstruktur. Dokumentation ska lämnas senast två veckor efter överenskommet leveransdatum eller senast vid idrifttagning om inte annat överenskommits med Beställaren. #### 7.14.1 Ritningar Krav på ritningsdokumentation anges i Gryaabs CAD-manual ”CAD-Manual och Dokumenthantering 2014-05-14 Informationshantering för Gryaabs anläggningar”. Ritningar från armatur- och utrustningsleverantör på installerade komponenter ska ingå i leveransen och överlämnas före leverans på utrustning. #### 7.14.2 Beräkningar och riskanalyser Beräkningar och riskanalyser för framtagna konstruktionslösningar ska överlämnas till beställaren tillsammans med leverans av övrigt konstruktionsunderlag (ritningar etc.). #### 7.14.3 CE-märkning Krav på dokumentation kopplad till CE-märkning anges i rutinen ”Dokumentation av CE-märkning och riskanalyser” som ligger under Säkerhetshandbok/CE-märkning i Gryaabs verksamhetsbok. #### 7.14.4 Förteckning av Teknisk data Teknisk data på installerade komponenter ska ingå i leveransen och överlämnas före leverans av utrustning. #### 7.14.5 Materialcertifikat Materialcertifikat samt inspektionscertifikat enligt EN 10204 ” Metalliska varor - Typer av kontrolldokument” typ 3.1 ska lämnas vid leverans av utrustning och i samråd med Beställaren. #### 7.14.6 Bruksanvisning Bruksanvisning innehållande bland annat installationsanvisning ska ingå i leveransen och överlämnas före leverans av utrustning. #### 7.14.7 Kapacitetsprotokoll Kapacitetsprotokoll ska redovisas och överlämnas vid leverans av utrustning. #### 7.14.8 Provtagning Provtagningsprotokoll ska redovisas och överlämnas vid leverans av utrustning. #### 7.14.9 Reservdelslista Information om reservdelar som täcker garantitiden ska ingå i leveransen och överlämnas före leverans av utrustning. ## 8 Teknikspecifika standarder Nedan anges teknikstandarder som redovisar de specifika krav som finns inom angivet område. Teknikstandarderna är inte inkluderade i detta dokument utan utgörs av separata dokument för respektive teknikstandard. ### 8.1 Rörledningar, Doknr GST_01010 ### 8.2 Pumpar, Doknr GST_01020 ### 8.3 Ventiler, Doknr GST_01030 ### 8.4 Luckor, Doknr GST_01040 ### 8.5 Svetsning, Doknr GST_01050 ### 8.6 Montering, demontering och rivning, Doknr GST_01060 ### 8.7 Ytbehandling, Doknr GST_01070 ### 8.8 Rörstöd, Doknr GST_01080 ### 8.9 Gryaabs Elstandard, Doknr GST_00002 ### 8.10 Instrumentstandard, Doknr GST_00043 ### 8.11 Gryaabs Styrstandard, standard för styrsystemet DeltaV, Doknr SIN_00011 ### 8.12 Skyltstandard - Skyltning och märkning, Doknr GST_00009 ### 8.13 CAD-Manual och Dokumenthantering 2014-05-14 Informationshantering för Gryaabs anläggningar ### 8.14 Gryaab Teknikstandard Dokumentation, Doknr GST_01002 ## 9 Bilagor Bilaga 1 Avstegsredovisning