Struktur och information på objekt

Att strukturera information på objekt (komponenter) innebär att definiera och specificera krävda egenskaper för varje objekt. Dessa egenskaper omfattar olika aspekter, såsom funktionsbeteckningen, placeringsbeteckningen, benämningen och produktbeteckning. Dessutom kan det innefatta specifika egenskaper på objektet exempelvis egenskaper enligt CFIHOS, specifika krav gällande brand och miljöanpassade krav. De egenskaper som krävs för på varje objekt redovisas i leveransspecifikation för objekt. Det är här man klargör vilka egenskaper kravställs på varje objekt inför varje leverans för att möta projektets behov i ett livscykelperspektiv.

Genom att ange egenskaper på objekt enligt RBS:en så skapas en hierarkisk struktur vilket gör att man effektivt kan filtrera ut information som ”hör ihop”, t ex alla objekt som hör till ett system eller alla system som hör till ett överordnad system. Det filtreras så att det blir möjligt att fokusera på delar av modellen.

Genom att benämna dokument, ritningar och objekt enligt RBS:en så skapar vi en samsyn som anläggningsinformationsdatabasen är baserad på.

Identifikation av objekt

Identifikation av objekt innebär att varje objekt inom en definierad avgränsning ges ett unikt id. Detta kan göras på typ- och/eller individnivå.

I standarden finns fastställda typer av funktionella system, konstruktiva system, komponenter, byggnadsverk och utrymmen. Typen definieras av det tal som efterföljer bokstäverna, klassen, i tabellen. Till exempel är klasskoden QMA för vätskeventiler och en typ av vätskeventil är QMA50 Propp. Utöver klass- och typbenämning nyttjas egenskapen populärnamn där den vardagliga benämningen i driften/projekteringen av objektet/systemet anges.

Önskas det en ny typ eller förtydning av typ så är processen att via länken ”Saknar du en kod?” skicka in en beskrivning/fråga till projektet att gå igenom det i samråd med teknikansvariga och driften. Det står användarna fritt att definiera egna typer, men dessa ska dokumenteras och upptagna koder enligt standarden bör undvikas. Så långt som möjligt används nummer 90–99 för egna typer.

Vilka objekt som ska identifieras på typ- och/eller individnivå är beroende av om det ska in i underhållssystemet eller inte. Det definieras under projekteringen i samråd med teknikansvariga.

Typnivå

Komponenter är objekt med en specifik inneboende funktion som utgör en beståndsdel i ett system. Och med typ avses subklassen med ytterligare en eller flera särskiljande egenskaper som urskiljer den från övriga typer i klassen. Indelningsgrunden för komponenter klassificeras i första hand efter funktion, i andra hand av form (teknisk lösning) läge, eller en kombination av dessa.

I klassen vätskeventil (QMA) är avstängningsventil (QMA10) och tappventil (QMA20) två olika typer, alltså två objekt med säregna egenskaper som enligt indelningsgrunden gör dem till unika typer.

Utöver att typer har unika definitioner så finns det även exempel på objekt, t.ex. för tappventil (QMA20) finns pluggventil, utkastare, avtappningsventil m.m. som ska klassas som samma typ. Exempellistan går att utöka med egna exempel som anses tillhöra typen.

Identifikation på typnivå innebär att alla objekt av samma typ ges samma typ ID oberoende av antalet eller placeringen. Att samma typ förekommer flera gånger i ett system gör den inte unik på typnivå, utan det är dess egenskaper som definierar en typs säregenhet.

För att tydliggöra att det är en typ som betecknas så användes tecknet (%) framför beteckningen t.ex. %QMA10 – Avstängningsventil.

Det är viktigt att notera att även om objekten eller systemen är av samma typ ska dess populärnamn beskriva objektet på ett rättvisande sätt.

Individnivå

En individ är ett exemplar av ett objekt eller system, oberoende av var det används. Individer identifieras genom löpnumrering.

Identifikation på individnivå innebär att varje exemplar av ett objekt eller system, det vill säga varje förekomst (instans) ges ett unikt ID, löpnummer. När det förekommer flera vätskeventiler (QMA), oavsett typ, i samma system kommer dessa anges som QMA01, QMA02, QMA03 osv.

För att tydliggöra att det är en individ som betecknas så användes tecknet (=) framför beteckningen t.ex. =QMA03 – Avstängningsventil löpnummer 3.

Det är viktigt att notera att även om objekten eller systemen är av samma klass ska dess populärnamn beskriva objektet på ett rättvisande sätt.

Relationer mellan objekt

Inom samma struktur kan det finnas relaterade objekt som inte är i samma system. Eller objekt vars funktion berör en plats men objektet är lokaliserat på annan plats.

Till exempel kan en strömbrytare vara placerad på väggen i hallen utanför ett kontor, men dess funktion är att kontrollera belysningen inne i kontoret. Eller en termostat som tillhör ventilationssystem men skickar även signaler till golvvärmesystemet. Dessa relation kallar vi för betjänar och betecknas med |T|.

När ett objekt betjänar ett rum eller ett system innebär det att objektets funktion är kopplad till rummet eller att objektet förser ytterligare ett system, även om objektet inte är placerat inuti rummet eller tillhör det systemet.

Detta möjliggör att vi kan komplettera referensbeteckningen genom att koppla komponenter till rummen där funktionen utförs fast komponentens placering är på annan plats. Eller att koppla flera system till en komponent.

Informationsflöde

Kravet på information på objekten varierar mellan leveranserna. De specifika kraven på egenskaper på objekt publiceras i projektets Leveransspecifikation – Objekt. Den filtreras efter LeveransID och ansvarig part samt går att söka efter specifika objekt.