infopack logo

gastrike-vatten-metoder

1.0.0-rc.1

Innehåller Gästrike vattens metodbeskrivningar.

Referensbeteckningssystem - Metoden referensbeteckningssystem

Jämför fil Öppna i webbläsare Ladda ner Se meta fil Ladda ner PDF

Referensbeteckningssystem

Introduktion

Syftet med referensbeteckningssystemet (RBS) är att beskriva hur Gästrike Vattens anläggningar betecknas utifrån ett funktions- och placeringsperspektiv. Genom att på ett konsekvent sätt beteckna och benämna mekanisk utrustning, elektriska komponenter och utrymmen i anläggningarna underlättas och effektiviseras sökande, uppdatering och användande av anläggningsinformation.

Referensbeteckningar eller delar av den kan användas för olika syften. Exempelvis för identifikation av objekt i CAD-modeller, skyltning, utgöra del av filbenämning för dokument, m.m.

Frågor om eller förslag till nya referensbeteckningar (både funktions- och placeringsbeteckningar) samordnas av DP-ledaren.

Beteckningar och klassificering av objekt följer i möjligaste mån SS-EN 81346-serien kompletterat med CoClass. Samtliga objekt, oavsett teknikdisciplin, ska följa denna standard. Även denna standard lämnar visst tolkningsutrymme varpå Gästrike Vatten förbehåller sig rätten att fritt tolka klassificeringstabellerna.

Varje anläggning ska vara strukturerad utifrån huvudaspekterna funktion och placering. Samtliga utrustningar som hanteras i Gästrike Vatten underhållssystem och som ryms inom kategorierna nedan ska förses med en funktions- och en placeringsbeteckning:

Aspekter

Följande tecken används för att särskilja beteckningar från varandra:

= Funktion

Funktionsbeteckningen beskriver ett objets funktionella sammanhang. Den beskriver vad ett objekt gör. Ett objekt kan vara en enskild komponent, men kan även vara en samling av olika komponenter som tillsammans bildar ett system med en bestämt funktion.

Strukturen byggs uppifrån neråt genom att dela upp en huvudfunktion i subfunktioner, som i sin tur delas upp, osv.

+ Placering

Placeringsaspekten anger avsedd eller verklig placering av objektet.

+Definierar var ett objekt finns, exempelvis i ett visst rum i en visst byggnad.

++Definierar hur något sitter relativt ett annat objekt: på vägg, i ett visst fack eller liknande.

- Produkt

Produktaspekten visar med vilka medel objektet gör vad det är avsett att göra. Den visar alltså hur ett system är konstruerat, eller sammansatt.

I många fall blir produkt- och funktionsaspekt identiska, men inte alltid: ett fysiskt objekt kan ha flera funktioner, och en funktion kan bestå av flera fysiska objekt.

Produktstrukturen byggs nerifrån uppåt genom att utgå från komponenter och kartlägga dem i ett större system.

Produktaspekten är särskild användbar vid produktion och underhåll. Den används typiskt för bland annat underhållsinstruktioner.

% Typ

% Typ av objekt. Används vid behov.

Typer baseras på system- och komponenttyper enligt CoClass.

Typer enligt BIP får tillämpas vid projektgenomförande.

Se även metoden Strukturera objekt i en modell.

Övriga tecken

Följande tecken får användas. Se även IEC 81346-1:2022 och SEK Handbok 439.

; Signal

_ Utfyllnad för en position i en kod.

. Skiljetecken mellan nivåkoder.

< … > Toppnode. Används vid behov.

/ Byte av aspekten. Används vid behov. Se även IEC 81346-1:2022 Bilaga C och D.

Objekt|Kod|Objekt Används vid behov för att definiera typen av relationen mellan strukturer. Koden relationstypen. Exempelvis |T| som står för betjäning. Se även IEC 81346-1:2022 Bilaga I.

(Egenskap) En egenskap till ett objekt anges vid behov mellan ( ) bakom beteckningen.

< … > Toppnode

Att tänka på

Process ”Saknar du en kod?”

Via ”Saknar du en kod?” öppnas ett formulär där frågor om referensbeteckningssystemet ställs, t.ex. koder till komponenter eller system.

Detta skapar ett ärende i ärendehanteringssystemet på webforum och skickar en notifiering till DP.

Därefter tar DP fram ett förslag som förankras av linjen via TA och återkopplas till den som ställde frågan. Flöde på hur ett ärende hanteras