*Uteluftsdon*
Luftintag ska stor vikt läggas på att förhindra att vatten och snöinträngning sker. Beakta även luftfuktigheten i området. (Vattenavskiljande galler, max hastighet genom gallrets fria area 2 m/s. Dräneringskopp på intagsdel eller kammare med vattenlås. Samordnas med RE)
Uteluftsdon placeras primärt anpassat till faktorer som påverkar luftkvalitén så som trafik eller industri, sekundärt på tak i norrläge.
Lämpliga minsta avstånd mellan uteluftsintag och avluftsutsläpp se Bilaga 6 i [”R1 – Riktlinjer för specifikation av inneklimatkrav”, utgiven 2013](https://byggtjanst.se/bokhandel/bygg-teknik/installationer/vvsva/r1-riktlinjer-for-specifikation-av-inneklimatkrav?gad_source=1&gad_campaignid=17325777807&gclid=EAIaIQobChMI--yPkYX2jQMVx2eRBR1qbRvKEAAYASAAEgJmh_D_BwE)
*Tilluftsdon*
Om aktiva eller reaktiva don används, bör de vara av typ med konstant utblåsningshastighet eller dysdon. Detta är för att förhindra drag. Undvik om möjligt många aktiva don i ett och samma rum, utred i så fall reaktiva don eller dysdon med spjällstyrning.
Beakta minsta mätbara luftflöde/differenstryck per VAV-spjäll/don. Ibland behöver huvudkanal delas för att sänkning till lägsta flöde ska kunna åstadkommas.
*Frånluftsdon*
Frånluftsdon skall placeras med goda förutsättningar för rengöring så att behov av lift eller ställning inte förekommer.
Beakta storlek på maskytan i raster samt storleken på hålen i anslutningslådans spjäll för att reducera sannolikheten att damm samlas.
*Avluftsdon*
Avluftsdon för skyddsventilation ska ha tydlig separat märkning med gula skyltar; ”Avluft skyddsventilation”.
Beakta behovet av korrekta kastlängder vid skyddsventilation för att undvika kortslutning eller spridning kring avluftsdon.
