Omgivningens karaktär ska alltid beaktas.
Anläggningen ska vara optimerad för sina användare och de funktioner som finns eller ska finnas på platsen.
Dagvattenhantering ska beaktas och om det är möjligt omhändertas helt eller delvis inom aktuell yta.
Utformningen av detta ska göras på ett sätt så att det bidrar till en god gestaltning av platsen och ge rekreativt mervärde
Anslutningar mot byggnad ska utföras så att ytvatten kan dräneras bort, t.ex. genom infiltration till byggnadens dräneringssystem. Mark närmast sockel skall luta från byggnad.
Anläggningar ska planeras så att de gynnar lokalt djur- och insektsliv (biologisk mångfald) och inte påverkar kringliggande grönytor på ett negativt sätt.
Vid val av material ska kvalitet och framtida underhållsbehov beaktas. Material som är återanvändbara ska användas i störst möjliga grad. Möjligheten att bevara växter som måste flyttas på grund av byggnation/markarbete ska beaktas, så att de kan återplanteras efter byggnation eller flyttas till annan plats.
**Klimatanpassning**
Byggnader och utemiljö bör anpassas till förändrade nederbördsmängder, häftiga regn och ökade flöden i sjöar och vattendrag. Likaså bör man beakta risk för stigande havsnivåer.
**Markföroreningar**
Bedömning ska alltid göras om markföroreningar ska undersökas. Akademiska hus har inga egna riktlinjer på acceptabla föroreningshalter. Eventuella saneringar görs projektspecifikt och i samråd med kommunen.
### Rekommenderade skötselaspekter vid nyanläggning
Framtida skötsel och underhållsbehov ska alltid beaktas. Ytorna ska gå att sköta på ett effektivt sätt och helst inte kräva för mycket specialutrustning eller kunskap. Detta innebär att exempelvis klippta häckar och formklippta träd ska väljas endast där den arkitektoniska formen har stor betydelse för platsen och att buskar planteras med tillräckligt avstånd till fasader, trottoarer och gångvägar, beroende på utbredning. Framtida underhåll av fasader ska beaktas så att tillträde till fasader företrädesvis ska kunna ske utan större åverkan.
På varje större campusområde bör det finnas inhägnade upplagsytor för enklare material och maskiner som används inom markskötsel, samt upplagsytor för material som kan återanvändas.
Framkomlighet för snöröjningsfordon ska alltid beaktas. Ytor planeras så att upplag för snö finns i anslutning till ytor som snöröjs. Upplagsytor för långtidsupplag av större mängder snö bör finnas på varje område.
Lutning från fasader beaktas. Höjd och utbredning av fullvuxna träd och buskar ska beaktas för t ex ventilationsintag, mätarskåp, fasader, fönster m m. Vegetation ska minst klara aktuell växtzon. Vid plantering av klätterväxter mot fasad ska spaljé användas och fasadmaterialets kvalitet och skötselbehov beaktas, samt dränering i marken.
Växter ska väljas med hänsyn till områdets karaktär. Allmänt förekommande sjukdomar på växterna, som exempelvis almsjuka, och växter med pollen som kan framkalla allergier ska beaktas.
### Under byggtid
**Skydd av träd**
Träd ska skyddas genom att byggstaket ramar in ytan 1,5 m utanför trädkronan. Stam som riskerar påkörning av byggtrafik ska brädas in. Ytan under trädkronan får ej belastas med upplag för projektet. Ledningar ska förläggas i smala områden som möjliggör fortsatt god trädetablering.
**Besiktningsperson**
BEUM-certifierad besiktningsperson med växt- och markanläggningskunskaper ska anlitas vid slutbesiktning. Uppföljande garantibesiktning ska göras för att se att växter etablerats.
### Utformning
**Gräsytor**
Gräsyteklass (jmf AFF-kod) ska väljas utifrån skötselperspektiv, läge och användare. Gräsytor ska generellt anläggas så att de är enkla att sköta och inte behöver vattnas regelbundet.
Gräsytor som ansluter mot grusytor måste skiljas åt fysiskt med t ex kantsten, corténstål m m. för att undvika grus i gräsmattan, stor risk för stenskott.
**Träd**
Träd ska aldrig planteras närmare fasad än att fullt utväxta grenar inte når fasader eller över tak. Ledningar i mark under träd ska alltid beaktas. Träd ska vid behov planteras i skelettjord. Beakta konsekvens av fruktsättande träd beträffade nedskräpning, skadedjur, avfärgning på hårdgjorda ytor.
**Växtbädd träd**
När träd sätts i vegetationsytor som är mindre än 500 m2 ska alltid möjligheten till att skapa en större sammanhängande växtbädd under mark beaktas. Där flera träd planteras bör dessa om möjligt få en gemensam växtbädd. I de fall ytan ska belastas av gående eller övrig trafik som kräver hårdgjord yta kan man jobba med skelettjord, och att möjliggöra avvattning mot ytan för att tillgodose trädens behov av vatten och syre.
**Perenner och sommarblommor**
Skötselkrävande planteringar som perennrabatter eller sommarblomsurnor ska endast anläggas efter noggrann analys av behovet i samråd med beställare.
**Buskar och häckar**
Buskage planteras med tillräckligt avstånd till fasader, elinstallationer, trottoarer och gång vägar, beroende på utbredning och så att de sluter sig så snabbt som möjligt. Beakta konsekvens av fruktsättande buskar beträffade nedskräpning, skadedjur, avfärgning på hårdgjorda ytor m m.
Friväxande häckar föredras framför klippta.
