infopack logo

anvisningar

1.0.0

Bilaga 6b AutoCAD Guideline Kapitel 6 - Kapitel 6 till AutoCAD Guideline

Jämför fil Öppna i webbläsare Ladda ner Se meta fil Ladda ner PDF

6.2 Struktur

För att uppnå högsta ritningsklass enligt kraven ska modellen innehålla strukturerade informationsmängder. Det betyder att modellen ska innehålla objekt med egenskaper. Objekten har en koppling till utrymme, plan, byggnad och fastighet. Alla objekt som ska vara med på relationshandling finns specificerade i kraven. Objekten i sin tur ska ha egenskaper, vissa egenskaper ska alltid vara med vid leverans ex areor på utrymme och andra egenskaper beror på vad man beslutat i det enskilda projektet. Utrymmet är ett krav som alltid ska var med eftersom det är ett objekt som är väldigt avgörande i förvaltningen och används av andra objekt.

För att det ska gå att använda informationen i förvaltningen behöver objekten vara identifierade i ifc-filen enligt ett BIP-propertyset. För inläsningens skull, är det viktigt att det heter BIP och inte BIP-V och BIP-A osv.

Det är även viktigt att man använder samma (exakt samma) benämning på plan i alla discipliner.

6.3 Modeller

Modellfiler upprättas per byggnadsverk och en modellfil per våningsplan alternativt som en volymsmodell per byggnad. Modellfilerna sparas i modellläget. Befintliga utrymmen i modell ska inte kopieras, raderas och ritas om eftersom det påverkar det lokala ID:t (FMGUID) som används i förvaltningssystemen.

I modellen ska alla lager vara tända vid leverans. Inga hänvisningar eller revideringsmoln ska vara kvar inte heller någon information om rivna väggar eller ”nya objekt” ska stå med på relationshandlingen. Relationshandlingen visar hur det ser ut och ska vara en kopia av verkligheten.

Lager

Använd alltid lagerstandard SB11 eller de lager som tillämpas i applikationsprogram om inget annat är sagt under startmötet i projektet. Vid förändringar eller tillägg i lagerstrukturen kan det vara bra att stämma av förändringarna med beställarens informationsförvaltare och dokumentera förändringarna. I befintliga filer, utcheckade från Akademiska Hus arkiv, behöver lagernamn inte ändras vid revidering.

Informationen skall vara separerad på lager så långt det är möjligt. Användningen av objekt skall dokumenteras. Detta kan göras genom hänvisning till använt applikationsprogram.

Layout

För ritningsframställning används olika layouter beroende på vad i modellen som ska visas. Här kan man släcka och tända olika lager för att visa det som är relevant för utskriften.

I första hand ska all information lagras i samma fil (modellfilen) där layouterna (en eller flera) finns definierade. Denna metod är att föredra då det sparar tid och arbete.

Det andra alternativet är att använda ritningdefinitionsfiler, en per ritning, där man externrefererar in modellen. I de fall befintliga filer är skapade med ritningsdefinitionsfiler beslutar projektet om det ska ändras. Det är upp till projektet om man vill jobba med och skapa ritningsdefinitionsfiler under arbetet i projekten och till bygghandlingarna.

Varje layout ska ha sina egna metadata som andra dokument kan refereras till och layoutflikarna ska ha samma namn som ritningen som finns i fliken. Tomma layouter ska tas bort.

Block

Det är viktigt att man inte byter namn på ”block” i filerna. Block ska skapas så att man kan byta färger på linjerna i blocket utan att behöva öppna blocket och ändra. Alla block ska ligga under lager 0.

6.31 Objekt

Vid objektsorienterad projektering ska samtliga byggdelskomponenter upprättas som de objekt de ska representera. I AutoCAD Architecture och MEP kan man hämta objekt så som väggar, dörrar, fönster, utrymmen och olika inredning. Dessa objekt hittar man i ”Tool palettes”. Autodesk har även något som heter OMF (Object Modeling Framework) för att beskriva bygg- och installations delar. Man kan även ta fram egna applikationer och skapa egna OMF-objekt. De objekt som levereras ska innehålla kravställd information. Objekten har ett kravställt innehåll (egenskaper) för att kunna användas i andra digitala system, i detta fall förvaltningssystemet. Se bilaga 4 och 5.

Text

Den text som visas på layout/ritningen ska i största möjliga utsträckning genereras från de egenskaper som ligger på objekten istället för att skrivas ut manuellt. Exempel på detta är rumstag, littra, dimensioner och måttsättning. Discipliner som använder A som X-ref kan länka egenskaper från A underlaget för att underlätta arbetet. Genom att skapa olika taggar för olika mottagare kan man då enkelt byta de uppgifter som man vill ska synas på utskriften.

Utrymmen

Utrymmet är väldigt viktigt i förvaltningen. Ett befintligt utrymmesobjekt får aldrig förändras så att historiken går förlorad. FMGUID för ett utrymme ska aldrig behöva ändras. Och om det ändå sker ska detta motiveras och dokumenteras.

Utrymmesobjekt skapas med hjälp av ”generera utrymme” i toolpaletten. För att ett utrymmesobjekt ska skapas behöver det finnas rumsbegränsningar i form av väggar, dörrar, fönster och dylikt. Viktigt är att utrymmesobjektet skapas enligt förvaltningens önskningar. Det betyder att det ibland behöver göras avgränsningar där det inte finns fysiska gränser. Exempelvis i en lägenhet med öppen planlösning där köket är ett eget utrymmesobjekt. Utrymmesobjekt läggs på lager ”A-U-----EEE” för befintliga utrymmen enligt standard. Den information som skapas per automatik när man genererar utrymmesobjekt ska så långt som möjligt inte ändras på.

Hissar, tomrum och schakt

Utrymmesobjekt är alla rum, som utrymmesobjekt räknas även tomrum och schakt. Det är viktigt att de är utrymmesobjekt för att BTA ska bli rätt och man behöver veta var schakten är i byggnaden. För att det ska bli rätt i areamätningarna ska schakten klassas ”Shaft” under ”SpaceType_SIS”. Schakt räknas nämligen inte in i BRA. Hissar och schakt skapas på varje våningsplan. Hissar sätts som ”Secondary area in a dwelling” på entréplan.

6.32 Objektens egenskaper

Alla objekt i modellen ska ha ett TypeID så att ”det vet vad det är för ett objekt”. Egenskaperna på objekten fylls i under ”Properties” och fliken ”Design”. Har man rätt inställning så hamnar objekten i rätt lagerstruktur enligt SB11. Man kan justera måtten och placering. Övrig information finns under ”Extended Data”.

För att lättare nå de krav som Akademiska Hus AB har satt upp kan man hämta/lägga till ”Propertysets” enligt BIP och fi2.xml för varje, av förvaltningen, kravställt objekt.

Genom att använda dessa ”Propertysets” får man en tydlig indikation om vad som ska vara med vid leverans. Det ska även underlätta vid konvertering till ifc-format så att man får ett smidigt informationsflöde vid leveranser inom projektet men även till den slutgiltiga leveransen till förvaltningen. Egenskaper eller objektinformation ska bara finnas inskriven på ett ställe i de digitala handlingarna, information som behöver användas på fler ställen ska hämtas från originalplatsen.

Global lägesinformation

Alla utrymmen ska ha en global lägesinformation som är knuten till byggnad och fastighet. (Komando FI2SETTINGS om man har en fi2 applikation). Det är viktigt att alla discpliner använder exakt samma benämningar på fastighet, byggnad och plan.

Utrymmesegenskaper

De kravställda utrymmesegenskaperna finns i en värdelista i startpaketet. Dessa egenskaper kan även läggas in i en ”FI2PALETT” om man har den applikationen. Genom att skapa en ”property set definition” för utrymmet under ”Style Mananger” kopplat till klasslistorna, kan man välja ur en lista de egenskaperna som finns kopplade till klasslistor. Ex Typrum, CoClass benämning, BRA funktion osv. Objektsinformation kopplat till en klasslista ska inte skrivas in utan väljas ur listan. Detta för att undvika stavfel som inte kan läsas av systemen.

Vissa egenskaper på utrymmet måste man få från beställaren. Exempel på detta är ”Lghprefix”, ”lghnr” och ”nyttjandeenhet” som används vid bostäder. ”lghnr” och ”nyttjandeenhet” är förvaltningens identifikation av vilka utrymmen som tillhör en hyresgäst eller ett uthyrningskontrakt. Om man tidigt i projektet inte har dessa uppgifter kan man istället använda hyresgäst 1, 2, 3 osv för att ändå få ut rätt areor enligt standard. Andra egenskaper styrs av standarder ex CoClass och BRA.

Rum ID

Rum ID skapas enligt Bilaga 6 och är en identifikation av rummet och motsvarar AutoCADs ”SpaceNumber” och ifc ”Name” eller BIPs ”Number” på Space i disciplin A.

Inte att förväxlas med ”SpaceNumber” för övriga objekt i Disciplin A, K, E, V vilket är kopplingen till placeringen av ett objekt.

Typrum och Typrumskod

Typrum är Akademiska Hus benämning på rum, de grundar sig på de funktion rummet har. Typrum väljs ur en klasslista. Typrumskoden är en nummeridentifikation på typrummet som kommer ut samma lista och bör vara kopplade till varandra. Typrum motsvarar AutoCADs ”SpaceName” och ifcs ”LongName” eller BIPs ”Name” för Space. Inte att förväxlas med ”SpaceName” för övriga objekt i Disciplin A, K, E, V vilket är kopplingen till placeringen av ett objekt.

Area och volym enligt SIS

Arean på utrymme så som BTA, BRA och NTA läses ut ur modellen enligt svensk standard om man väljer ”offset boundaries” till ”By standard (SIS standard)” på utrymme/space och ”Calculations Standard” till ”SIS Standard” under ”Options” i fliken ”AEC Objekt Settings”. Dessutom behöver man ha svensk standard inlagt i programvaran eller genom en addin.

Installationsegenskaper

De installationsobjekt som ska läsas in i förvaltningen behöver ha vissa egenskaper för att kunna hanteras vid inläsning och andra egenskaper som till viss del är beroende på typen av installation. Dessa egenskaper finns beskrivna i några olika värdelistor i startpaketet. Dessa egenskaper är det ofta entreprenören som ska fylla i.

SpaceNumber, SpaceName

Egenskapen ”SpaceNumber”, ”SpaceName”, ”FMGUID för space” hämtas från A-modellen och berättar i vilket ”space” som installationen är placerad. Genom att använda ett FI2-propertyset som man kopplat till rätt utrymme får man ut informationen på ett enkelt sätt. Dessa egenskaper kan även tas fram genom att välja ”Nearest Spaces” i ifc-modellen.

TypeID och SystemID

TypeID är en ”installationsbenämning” som hämtas från produktbeteckningar i BIP och SystemID hämtas från ”Systembeteckningar” i BIP. TypeID ska alltid finnas på alla objekt medan SystemID bara används om objektet ingår i ett system.

6.4 Dokument

På relationsritningen ska namnruta och ritningsram ska infogas på respektive layoutflik. Namnrutan finns som ett block i mallen för layouten. Namnrutan får under inga omständigheter sprängas eller på annat sätt förändras då den innehåller ritningsinformation som lagras i form av metadata och används i förvaltningssystemen. Namnrutans Block ska heta Pnamn1, Pnamn2, Pnamn3 eller Pnamn4. I Bilaga 6d Guidelines för projekt står vilken information som ska fyllas i och hur den ska formateras. Akademiska Hus AB:s namnruta består av en mallfil med attribut. Detta innebär att vid insättning av namnrutan kommer ett antal frågor upp som skall besvaras. Dessa frågor ger innehållet till ett antal rader i namnrutan och ger samtidigt möjlighet att läsa dessa data utifrån, utan att använda ett CAD-program. All text i namnrutan skall skrivas med VERSALER. Observera att inga mellanslag ska göras i ritningsnumret. Att tänka på speciellt vid uppdatering eller förändring av befintlig byggnad är; ändra inte filnamn, ritningsnummer eller blocknamn utan att undersöka vad det medför, eftersom de kan användas som referens i textdokument mm. Använd rutan för rev datum för att visa när filen är uppdaterad.

Bild 6.4a

Bild 1. CAD-namnrutan för ifyllnad av metadata