tillampningsanvisningar-bim

# Användningsfall byggnad Användningsfallet har som syfte att användas för att verifiera de olika tillämpningsanvisningarna samt efter projektet ge en beskrivning av vad som har säkrats och verifierats. Dokumentet kommer vara levande under projektet där vi framför allt kommer bygga på med olika scenarier. # Bakgrund till åtgärd Regionfastigheter har identifierat ett område i anslutning till det nya regionsjukhuset där detaljplanen tillåter uppförandet av ytterligare en mindre byggnad. Förslag på ny formulering: \"Man beslutar att bygga en ny vårdlokal, med verksamhet på nedervåningen nedervåningen och med ett övre våningsplan för uthyrning av kontorslokaler. Dessa ska kunna ställas om till vårdrum. Man bestämmer sig för att projektet ska utgå från ISO 19650 och dess kravställning, att man ska ersätta det gamla klassifikationssystemet BSAB 96 mot det nyare CoClass, samt att IFC ska användas för överföring av modelldata. # Planeringsfas Ett lokalprogram utarbetas med krav enligt regionernas Program för Teknisk Standard ( PTS). Utifrån det skapas ett rumsfunktionsprogram (RFP). Detta kompletteras med funktionell kravställning enligt AMA Funktion, som baseras på CoClass. För att säkra spårbarheten över livscykeln används principerna i ISO 19650, vilket skapar en tydlighet och med det också en trygghet för aktörerna kring vilka roller och ansvar som krävs av respektive involverad organisation för att säkra ett sömlöst informationsflöde. Detta är ett dubbelriktat ansvar, där samtliga intressenter behöver vara tydliga i sina krav om vilken information man vill ha, och hur den ska levereras. Här behöver beställaren kliva fram lite extra när frågorna kommer om hur information ska levereras och vilka som är informationsägare. Mot bakgrund av detta sammanställs den information som regionen är i behov av i en projektövergripande leveransspecifikation. Som svar på detta tar entreprenören fram en genomförandeplan för BIM (*BIM Execution Plan*, BEP) tas fram. # Projekteringsfas Entreprenören tar fram de tekniska lösningar som krävs för att tillgodose funktionerna som ska realiseras. I takt med att de olika systemen utformas, aktualiseras frågan kring informationsägare och spårbarhet. Det blir allt tydligare att informationen behöver struktureras på ett sätt som stödjer respektive intressents arbetsprocesser. Speciellt viktigt är kravet på spårbarhet av informationen som byts mellan entreprenören och de olika rollerna i förvaltningen under projektet, för att minimera risken att dubbletter av informationen skapas som vidareförädlas i olika riktningar. Historiskt har vi alltid bytt information mellan beställare och leverantörer i båda riktningar under ett projekt som sedan vidareförädlats vidare av respektive part. När nu detta ska digitaliseras behöver vi säkra att den förädlade informationen når tillbaka till samma källa för att inte skapa nya öar och dubbletter av informationsobjekt. De många olika behov och perspektiv från de olika inblandade rollerna har och som potentiellt strukturerar sin information på olika sätt kan bli svårt att överskåda och tyda. CoClass, branschens gemensamma klassifikationssystem, hänvisar till principerna i ISO/IEC 81346 för detta ändamål där man använder referensbeteckningar för att beskriva relationer och identiteter mellan olika system. Referensbeteckningarna skapar en för människan överskådlig vy som också kan hanteras av datorer. Man finner den tydlighet som skapas med referensbeteckningarna där relationerna mellan de olika systemen med tillhörande informationsägare synliggörs för så väl projektet och för mottagaren. Detta leder till en diskussion kring om inte detta kan underlätta för framtagandet av en matris för att underlätta så väl kommunikation mellan informationsvägarna som att beskriva informationsmognaden på objekt nivå. En oro finns hos entreprenören, trots att det är en totalentreprenad, att bygghandlingen inte tar hänsyn till byggberedningen och att den i vanlig ordning inte är anpassad för hur man bygger utan är en modell för färdig produkt. I stället för att göra om det till en ny produktionsmodell som beskriver monteringsstrukturen och stödjer arbetsprocessen vill man ha med detta i bygghandlingen. Beställaren tar oron på allvar och entreprenören får tillsammans med projekteringsgruppen i uppgift att ta fram ett arbetssätt och hitta modellverktyg för att lösa detta, med målbilden att det ska ge bättre underlag till den entreprenad som ska upphandlas. Granskningen av projekteringen sker med IFC som huvudsaklig informationsutbyteskälla och samtliga handlingar tas fram med sökbar text enligt branschstandard för granskningspaketering. Utöver en spårbar och kontrollerad granskningsprocess förbereder arbetssättet för en maskinutförd och automatiserad granskning där alla handlingar och modeller kan matchas mot kravställning enligt IFC-struktur och kravdata. # Produktionsfas För att minska administrationen för Fråga-Svar, ÄTA, besiktningar, uppföljningar och egenkontroller vill man koppla hanteringen av dem till tillhörande informationsobjekt. Man använder sig av ärendehanteringssystem för möjlighet att jobba med de olika kontrollerna och ärendena direkt ute i fält på en platta och sedan jobba vidare med det på datorn eller skicka det till berörd part som jobbar vidare med det i samma källa. Många upplever en stark stress av de nya arbetsverktygen och fnyser lite undrande om det inte bara går att göra som förut. "Vi klarade ju av att bygga hus innan datorerna kom också"...\" Under produktionens tidiga skeden kommer en förfrågan från beställaren att sätta in IoT-sensorer i anläggningen för att kunna skapa ett smart sjukhus med möjlighet till förebyggande underhåll och data som kan stödja verksamhetens beslutsfattande. Detta leder till en viss omprojektering men också till nya och bättre tekniska lösningar för att tillgodose de önskade funktionerna. Det uppstår en del komplikationer i projektet då projektdeltagarna som är mest dedikerade digitaliseringen inte förstår vad som är så svårt, medan ett antal personer i blandade positioner i och kring projektet känner stor stress. Det är svårt att komma rätt i alla de olika fönstren och vyerna och var ska man skriva? Man inser att detta är en förändringsresa som inte bara handlar om att införa tekniken utan mest om människorna och att ett förändringsarbete behöver genomföras. Materialbrist hos leverantörerna påverkar projektet och man måste ställa om arbetsordningen och justera tidplanen som tar hänsyn till detta. Tack vare det framtagna arbetssättet för visualisering och planering av byggordning kan tidplanen och arbetsgången justeras utan att det påverkar slutleveransdatum. På beställarens sida arbetar man parallellt med projektet med att förbereda verksamheten för ett snabbt övertagande och igångsättning. Information behövs löpande för att handla upp städ, underhåll samt att verksamheten börjar planera beläggning och bemanningen. Informationsöverlämnandet skapar en utmaning i att man har så olika syn på de olika komponenter som berörs då informationsobjekten kopplar an mot så många olika perspektiv som t.ex vårdsystemet och regionens fastighetsstruktur. Objektens informationsmognad kommer också öka i två olika verksamheter som sedan ska konsolideras vid överlämnandet så att ingen information går förlorad. Överlämnandet börjar närma sig och man börjar redan se stora vinster med att spårbarheten och att informationshanteringen gått som en röd tråd genom hela projektet när all information finns på plats och kopplat mot respektive objekt. # Överlämning Eftersom överlämningen gjorts löpande och det finns tydlig kravställning för informationen, vem som är informationsägare i respektive fas, vilka format som ska överlämnas och hur informationen ska vara strukturerad så upplever samtliga inblandade en mental eufori som närmast kan likna känslan av en solsemestervecka på en grekisk ö efter en hektisk period i livet. # Drift Anläggningen som överlämnas fungerar i det stora hela bra men ett större problem uppstår med ett brandspjäll som orsakar utmaningar för så väl verksamheterna som drabbas, som för dem som ska återställa funktionen. # Scenarier ## Scenario1: Brandspjäll Byggnaden har två brandcellsgränser med ett brandspjäll i vardera brandscellen. Brandspjället har relation till ventilationssystemet, elsystemet, brandsystemet, brandcellen, utrymmesskapande system med flera. Där var och en av dessa system är det primära systemet beroende på vem som är intressenten. ## Scenario 2 Fastighetsägaren har som övergripande mål att tillhandahålla generella lokaler för att kunna tillgodose olika användning i framtiden. Verksamheten som hyr den administrativa byggnaden på sjukhusområdet har kravställt viss framtida konverteringsmöjlighet inom byggnaden. - En hyresgäst hyr allt - Kontorsrum är kravställda för en arbetsplats/rum, men med möjlighet att konvertera till behandlingsrum eller undersökningsrum - Viss del av utökningsmöjligheten byggs in från början (kapacitet, utrymning). Viss del förbereds för (anslutningspunkter m.m). Dokumentera möjlig indelning för fler hyresgäster och hyresmodeller - Dokumentera lokaltyper utifrån funktion för att kunna söka fram information om fastighetsportföljens beskaffenhet - Kunna söka fram möjlig konvertering av funktion, i detta fall mötesrum som kan ställas om till vårdrum i framtiden. ## Scenario 3: Byta funktion i rum Regionen ser ett ökat kapacitetsbehov och bestämmer sig för att ställa om de olika rummen på övervåning till olika vårdfunktioner. Rummen blir kvar med de installationer som finns och som anpassats för denna omställning. Funktionen ändras till behandlings- eller undersökningsrum. Rummets installationer stäms av mot de funktionella rummens krav samt att kontorsspecifika funktioner finns kvar för framtida bruk och ska vara sökbara. Dvs en ej använd funktion finns kopplat till rummet.